Aftonbladet – 6 oktober 1870, sida 3

Article Image
ter ocn Jernvagsingeniorerna, nvarjemte atven Rysslands sjelfherrskare genom ett ymnigt och jemnt fördeladt stjernfall tolkat sin belåtenhet med arbetets utförande. Intet enda land på hela jorden kan uppvisa en så lång bana byggd för så billigt pris. Ovanligt låga arbetspris under byggnadstiden hafva visserligen gjort sitt till att minska anläggningskostnaden, men att detta icke ensamt åstadkommit det vunna goda resultatet synes bäst deraf, att den samtidigt på andra sidan om Finska viken bygda Baltiska banan från S:t Petersburg till Baltischport, som går öfver vida lättbygdare mark, likväl kostat mer än fyra gånger så mycket pr mil. För Sverige kunna från denna bana två vigtiga lärdomar hemtas, som just nu komma 0ag väl till pass. Den ena är att med iakttagande af ett ekonomiskt byggnadssätt äfven en bredspårig bana kan byggas så billigt, att det stora talet om besparingar genom minskad spårvidd mister all betydelse vid en årlig trafik på flera millioner centner, mot den verkliga vinsten för då större trafikanterna af obehindrad rörelse och af att kunna sända samma vagnar öfver de vigtigaste delarne af ett land. Ömlastningskostnaden uppgår istort icke mer än till 14 öre centnern eller I penny pr ton, en obetydlighet; men råkar en smalspårig bana in i en bredspårig med någorlunda trafik, inträffar samma fall som när ett mindre vattendrag mynnar i en strid flod, nemligen att vattnet i det förstnämnda blir stillastående och blott småningom förmår tränga sig in till den stora strömfåran samt vinna aflopp. Inom hela -den jernvägstrafikerande verlden klagas öfver för liten jernvägsmateriel, då för dess dyrhet bolagen alltid måste hålla den något under behofvet, men derför ock i ständig verksamhet. -Inträffar en smalspårig bana i en bredspårig, måste man antingen hålla särskild materiel på den sistnämnda, uteslutande afsedd för omlastningen, hvarigenom de i flesta fall den genori jmalspårig byggnad åsyftade besparing skulle förfelas, eller ock en nästan oundviklig stagnation och oreda uppstå i föreningspunkten. Fastän man inom Finland förut ganska allmänt yrkat på en smalspårig bana mellan S:t Petersburg och Riihimäki station på Helsingfors—Tavastehusbanan, är man nu redan så kort efter banans öppnande rätt nöjd att slippa omlastning och skall känna detta i än högre grad, när en ökad trafik framtvingat hamnspåir i Helsingfors, bro öfver Nevan med oafbruten jernvägsförbindelse på hela Ryssland samt Helsingfors—Tavastehusbanans utsträckning till Tammerfors, nu Finlands Manchester och efter en jernvägs öppnande sätet för dess största bessemerfabrikation, grundad på svenska malmer, om vi dessförinnan hunnit fullborda banan från Stockholm till Norberg och Grängesberget. Den andra lärdomen gäller oss i lika hög grad och visar huru blotta åstadkommandet af en större jernväg höjer landets tillförsigt och intelligens, redan innan trafiken derpå ännu hunnit follt utvecklas. Då frågan för några år sedan först väcktes om en jernvägsförbindelse med S:t Petersburg, ansågs det mera såsom en förflugen ide, hvars första reela fotfäste var banans strategiska vigt. Men samtidigt med banan uppstodo åtskilliga avläggningar för tillgodogörande af det inre landets produkter, bland annat en större ångsåg vid Lachtis till förädling af Päjänetraktens skogar, svm nu fått en god utfartsväg till Helsingfors. Under sista åren har man allt mera blifvit ense om att under mörk och kall årstid större delen af S:t Petersburgs både inoch utförsel, utom stenkol, salt och spanmål, med fördel kan på jernväg transitera till änddn af Finska viken för billigare pris, än som drabbar varorna genom omlastning vid Kronstadt samt pråmning till och från S:t Petersburg. Då det för en sådan transit är af vigt att den kan bedrifvas så lång tid af vintern som möjligt, föll tanken naturligt på att draga en jernväg från Riihimäki station till Hangö, en från Finlands sydvestliga fastland långt i hafvet utskjutande udde med förträfflig hamn, som, enligt ofticiela uppgifter, inder de sista tjugo åren i medeltal varit stängd af is blott 22 dagar årigen. Äfven de år, då hamnen varit tillfrosen, har isbandet i allmänhet ej sträckt sig längre ut till sjös, än att man med lätthet kunnat kommunicera med land, och en komite af sakkunniga män, nedsatt af svenska och finska regerinogarne till utredande af frågan om lämpligaste vinterpostfart, har förklarat denna utan svårighet kunna nästan oafbrutet bedrifvas mellan Hangö och Stockholms skärgård. Utsigterna för Havgöbanans förverkligande voro innan krigets utbrott ganska goda. Koncession var lemnad och tvenne bankirhusi Berlin, Leo Delbräck komp. samt G. Miller komp., voro beredda att öfvertaga banans byggande. Nu deremot stå sannolikt ioga, penningar att få från Tyskland, åtminstone under de närmaste åren eller till dess refvorna efter kriget hunnit något så när botas. Emellertid kom för en vecka sedan underrättelsen hit att Baltiska banan befarits med lokomotiv mellan S:t Petersburg och Reval samt att den skall invigas och öppnas för trafik omkring den 12 Oktober. Denna bana följer södra kusten af Finska viken och har till. hufvuduppgift att under mörk årstid eller från början af September till medlet af April månad besörja S:t Petersburgs ofantliga utoch införsel på Östersjön. Den måste således nästan uteslutande på transitrörelsen betäcka trafikkostnad, ränta och amortering, medan man på finska statsbanan blott behöfver sätta frakten så hög, att den ger något öfverskott utöfver trafikkostnaden, då denna bana redan är bygd och afsedd för andra ändamål. Baltiska banans längd utgör 3734 mil; den är således föga kortare än vägen mellan Helsingfors och S:t Petersburg, som endast uppgår till 4122 mil och således utan svårighet kan i billig trafik täfla med den förstnämnda. Baltischports hamn påstås vara öppen hela vintern igenom — hvarom dock tankarne äro mycket delade — men den egentliga hamnen är ganska liten och rymmer på sin höjd 10—20 fartyg, medan kostnadsförslaget för dess utvidgning anger ett så högt belopp, att affärsmän väl lära besinna sig, innan de i ett sådant företag nedlägga sina kapitaler. Helsingfors yttre hamn vid Sandviken är åttinctanamadlämnliga. angfartvg. tillgänglig

6 oktober 1870, sida 3

Thumbnail