Aftonbladet – 5 oktober 1870, sida 2

uefve republiken! Men då detta ej kunde be isas, så befalite Esquiros, att han genast, kulle försättas i fribet, En större skandal äckte det dock då femtio af detta sjeltvalda arde en dag togo sig för att arrestera alla nedlemmarne i en af stadens domstolar, emelan de i en tvist mellan en borgare och en civique, dömt till den förres förmån. De blefvo naturligtvis genast frigifna, men Esquios kände sig för ögenblicket N) ha makt att illdela föröfvaren af detta grofva våld någon unnan bestraffning än en skarp tillrättavislipg, på samma gång han likväl förehöll domarne deras servila uppträdande under kejsardömet, som. ingifvit folket en häftig förvittring emot dem. Domarne och advokaterna hotade nu att vända sig till regeringen i Tours, om ej inom två dagar myndigheterna vidtogo någon åtgärd för att för framtiden förekomma dylika excesser, och Esquiros lät då anslå en proklamation, hvari han erinrade att alla som låta sådana förbrytelser komma sig till last af lagen straffas med galererna. Åfven i Marseille bör dock nu en gräns vara satt för dessa oordningar, ty nationalgardets beväpning skulle med slutet af September vara fulländad. Den kommission som fått i uppdrag att genomgå f. d. kejsarens uppfångade korrespondens kar bland annat träffat på papper från mexikanska expeditionens tid som skola vara 1 hög grad komprometterande för den numera aflidne gunstlingen Morny. En annan del af brefvexlipgen innehåller bevis att den nuvarande presidenten i kassationsdomstolen Devienne lånat sig till handtlangare ät den afsatte kejsaren i affärer af det smutsigaste slag, Han har med anledving deraf blifvit på disciplinär väg entledigad från sitt embete. Enligt ett telegram från London af den 29 September har den engelska regeringen, med anledning af Strasbourgs kapitulation, i Paris erbjudit sina bona officia i och för återupptagandet af underhandlingarne om en vapenhvila, sedan hon förvissat sig att man i preussiska högqvarteret var benägen för ett sädant steg. i Independance Belge vill veta, att Thiers funnit ett mycket förekommande mottagande vid det ryska hofvet. Barätre ser om ryska rustuiogar meddelas fortf raude af de engelska tidningarne, isynnerhet Morning Post. Enligt ett telegram frän Bertin tll den nyssnämnda tidningen af den 29 Sept. hade sedan den 27:1e fjorton bantåg dagligen transporterat trupper till de vestra och södra provinserna at det ryska riket. LIndependanee, som af gammalt mottager officiösa meddelande från Petersburg, sägst sig dock veta, att dessa trupprörelser äro en följd deraf, att de stora lägren vid Moskva och Tver just ou blifvit upphärda, och de trupper, som der varit samlade, vore nu på väg att intaga sina vanliga kantonesingar i södra delen af-landet. Närvaron af en rysk flotta i Medelhafvet vore Keller iogentisg Vanligt. Sedan 1857, säger tidningen, har en rysk eskader hvarje är öfvervintrat i Villafranci, ep hawn som Ryssland just för detta ändamål skäffat sig. Den berömde naturforskaren Carl Vogt skrifver i Frankfurter Zeitung of förvärfvandet af Strasbourg och Metz: Båda stär derna äro utfallsportar mot Tyskland, säger man oss. Åro cbefästade utfallsportar farliga? Nedrifven, raseren, säljen icke blott dessa, utan äfven alla fästningsverk mellan gränsen och Tailgrierna, sålunda äfven de omkring aris, låten betala er, så att det sviaer I ögonen af silfverglansen, men gören ej genom annexioner förbundet fot oss mel lan slaver, romaner och till och med skandinaver nödvändigt. Norddeutsche Allgemeine Zeitung, som återger Åossa Vogts ord, anser att han härmed, liksom Jacoby och de öfriga tyska demokraterna, otvifvelaktigt visat sig tillhöra sitt fäderneslands finder, och finner det alldeles I sin ordning om de alla, som Jacoby, insattes inom Jäs och bom. —— RA NR