Aftonbladet – 3 oktober 1870, sida 3

jär hade många värdefulla iakttagelser gjorts linom landtbrukets område. Fördelarne af de jodlade fältens fullständiga underdikning å all jord, som icke nar lätt genomsläppande alf, hafva endast i Finland blifvit ifrågasatta, I men egentliga skälet dertill har varit, att åtIskilliga underdikningsarbeten der blifvit orätt I planlagda sarct illa och ofullständigt utförda. II Preussen och Schlesien deremot hafva särskilda förenviogar bildats, hvilka såsom mål Iför sin verksamhet uppställt att befordra och underlätta utförandet af underdikningsarbeten, och från Baden anfördes!exempel på huru sumpiga ängstrakter, genom lämplig afdikning, erhållit nära tredubbelt högre kapitalvärde. Afven den odlade jordens djupplöjning vinner allt mera erkännande såsom en af de vigtigaste grundförbättripgarne å väl afdikad och torrlagd jord med godartad alf. Boanetska djupplogen begagnas vid höstplöjningarne på flera egendomar inom vårt land och ökar åkerjordens bördighet, der alfven är af godartad beskaffenhet. Af Bretschneider anställda försök bafva ådagalagt, att mängden af den ammoniak, som vid torr väderlek absorberas af jorden, står i ett bestämdt förbållande till den odlade jordens djup och luckerhet, samt att sålunda en djupt bearbetad och väl redd, för atmosferens inflytande tillgänglig lucker jord befruktas af luften vida mera än en grund jord. Genom nederbörden (dagg, regn och snö) tillföres jorden oftvanfrån af atmösfören qväfyehaltig gödning, och ju djupåre det 3 -xdlåger är, som insuper och tillegnar sig denna nederbörd, desto rikare är också den häraf erhållöa luftgödningen. Afven under torr väderlek absorberar jorden stundligen ammoniak ur luften, och hon gör detta i samma mån som hon ionehåller lera och mylla samt är lucker så i ytan som till något större djup. Erfarenheten har äfven visat att på den lätta, men djupt bearbetade jorden hafva skördarne bättre motstått torka, än på likartad, men grundt bearbetad jord. Vid landtbruksföreningens i Rheinpreussen 36:te möte, förevisade v. Fellenberg två prof af hafre, vuxna l: på samma jord .och med samma gödning samt j sådda på samma dag; den ena hafrekärfven, som vuxit på alfplöjd (djupt plöjd) jord hade en fot längre strån och vägde nära dubbelt mera än dep andra, som vuxit på icke. fördjupad jörd. Angplogen intager, vid frå-j: gan om jordens djupkuitur ett vigtigt rum. : Engelska åkerbrukssällskapet har nedsatt tre komiteer för besigtigande i England af de egendomar, vid hvilka ångkulturen blifvit införd. Komiterade hade besökt 135 farmer, der ångplogen begagnas; omdömena öfver resultatet af densammaäs användande hade utfallit gynnsamt, och ingen af de landtmän, som infört ångkulturen, ville afstå ifrån der. Redan vid början af året 1867 voro i England öfver 150.000 tonulandj: bearbetade med ångplog och sedandess har en vida större åkerareal kommit ji under ångans bruk, Förlidet år bildades i Frankrike ett aktiesällskap för avskaffande af och utlegning af ångplogar, och i Sachsen har en af Fowlers balancerplogar förhyrts och arbetat på flera stora riddargods -— öfverallt fallt tillfredsställande. Det är bekant att hr Axel Dickson på Kyleberg i Östergötland med god framgång begaznosr en af Fowlers ångplogar. Tal. omnämnde älven att den för Österby bruks räkning inköpta Thomsons landsvägsångvaga lämpar sig icke blott för forsling å landsvägar af godståg, utan äfven till plöjoing och bearbetnivg i öfrigt af åkerjorden, hvartill den ock begagnats vid engelska höglands-åkerbrukssällskapets möte i Edinburg förlidet är, då den drog med största lätthet två af Fowlers dubbla plogar, samt gjorde ert utmärkt godt arbete. Att emellertid ångkulturen med framgång kan användas endast der fälten äro stenfria, sammanhängande till större omfång, och ej sönderstyckade af en mängd öppna diken, torde ej behöfva erinras. Att vid hvarje intensivt bedrifvet jordbruk numera de mineraliska eller kemiska gödningsmedlen äro behöfliga, har redan förut fram! hållits. .Genom dessa kan landtmannen förse . fälten med de för: kulturväxterna i åkerjor: den vanligen i otillräcklig: mängd förekomÅ 1 l mande växtväringsämnena: forforsyra, kali och qvätve, äfvensom med kalk der sådan saknas. De goda verkningarne af dessa gödningsämnen, äfven häri landet på alla kultur: växterna, ha också haft till följd, att förbrokvingen ökats och att importen af dessa ; gödningsämnen är i stigande — särdeles af superfosfater och kalisalter — isamma mån j erfarenheten bekräftat att medelst dessa erhålles rikare grödor och af betydligt bättre; beskaffenhet. i l i 1 ( ! 4 l Äfven här i landet hafva lager af fosfater påträffats, hvilka bearbetade och ändamåls: enligt behandlade, böra lemna tillfälle till beredning af svenska superfosfater: Tal. omnämnde det vid Silfberget i Stora Kopparbergs län funna Obolus-fosfatet, för hvars bearbetande ett aktiebolag bildats. Ett dy-! likt fosfatlager har af docenten Clewe nyligen i. blifvit fannet på Billiggen. Ett annat fos-! forhaltigt mineral har sistl. sommar upptäckts . å Öland af bergmästaren C. Sjögren, hvil-. ket mineral dock är förorenadt af en betyd-1 lig mängd jern. De under professor O. Torells ledning i Malmöhus län verkställda, och af dess husbållningssällskap bekostade geologiska under-1 sökniogarne, som redan lagt i dagen så vackra och i flera delar oväntade resultater, lemna förhoppningar om vidare upptäckter af för) vårt jordbruk gagnbara mineralier. Tal. anförde vidare huru som kalisalterna använda på kärr och mossodlingar framkallat rika skördar utan att marken behöft brännas. Tal. hade sjelf till öfvergödning å ickeodlad kärrvall användt ängskalifosfat, hvarigenom gräsväxten ökats och förbättrats; nya och ädlare gräsarter hade framkommit och betet å den sålunda gödslade kärrvallen hade af kreaturen blifvit så eftersökt, att de helt och hållet försmått det bredvid varande ogödslade starrgräset, och å obrända mossodlingar, gödslade med Bakerguano-superfosfat och ängskalifosfat hade tal. erhållit vackra och särdeles gifvande hafreoch kornskördar vida öfverträffande dem, som å samma jord erhållits efter bränning. Det blir numera otvifvelaktigt att kultorväxternas utveckling och friskhet är beroende af den näring de erbålla, samt att konstituITP a 2 de 320 FAL