Aftonbladet – 1 oktober 1870, sida 2

yskland att en gång kämpa mot en af den emokratiska känslan inom Tyskland sjelft inderstödd liga af de latinska nationerna, vilken lätteligen kan blifva mycket farlig. Det torde ej ha fallit ur minnet, att medan ranska högqvarteret ännu var i Chålons? Rouher och några andra af kejsardömets mest illgifna tjenare gjorde ett besök i lägret hos kejsaren, och det berättades redan då att indamålet med denna resa varit att planera stt nytt statsstreck. Att en sådan plan verkigen varit å bane har nu blifvit med skriftiga bevis styrkt. Man har nemligen på poisprefekturen i Lyon anträffat arresteringsorder i massa mot personer som skulle skafas ur vägen. Tidningen Progres de Lyon beättar derom. De arresteringsorder man funNit äro ej af äldre datum (en annan tidning hade nemligen velat framställa saken så) utan bära ärtalet 1870. De äro utfärdade i prefekturens namn. Det fattas blott datum och underskrift. Arresteringsorderna — de voro angetär 1500 till antalet — voro på förhand atskrifna med afseende på ett törestående statsstreck. Eter revolutionen af den 4 September hade man sökt bränna upp dem, men det lyckades att rycka 3 å 400 undan lågorna. Dessa arresteringsorder voro ej blott riktade emot cheferna för det röda partiet; bland dem som skulle häktas befanno sig äfven många mycket fredliga personer hvilkas förbrytelse bestod deruti, att de ej voro några tillbedjare af kejsardömet. En f. d. batonnier vid Lyons advokatkår, fyra å fem generalråd, framstående köpmän, som prefekten inbjöd till sina fester, befunno sig bland offren för det nya statsstrecket. Denna nya statskupp hade blifvit besluten vid det möte som Rouher och Granier de Cassagnac hade med Napoleon i lägret vid Chalons. Dessa hedersmän kommo tillbaka till Paris utrustade med de nödiga fullmakterna. I Paris hade de nödvändiga arresteringsorderna äfvenledes blifvit utfärdade, men Pietri var slugare och hade uppbränt dem, innan den nye polisprefekten i hufvudstaden ännu hunnit taga polisprefekturen i besittning. Statsstrecket skulle utföras omedelbart efter Mac Mahons första seger. Man tviflade nemligen ej det minsta på, att han skulle slå preussarne. Blandade kommissioner skulle då skickat alla misshagliga personer till Cayenne eller Lambessa och ett nytt plebiscit derefter gifvit helgd åt sakernas nya ordning. Sedan allt var afgjordt hvad Lyon beträffar, begärde man den kommenderande generalens understöd. Denne tvekade dock och fordrade för sin egen sakerhet en formlig reqvisition af domstolen. Man vände sig töljaktligen till den förnämste inom Lyons domarkår. Men denne vägrade sitt bistånd. En annan mera medgörlig ledamot af samma kår, som nu tagit till flykten, lofvade dock sin medverkan, Händelserna den 4 September hindrade naturligtvis utförandet af denna plan. E N :