Aftonbladet – 30 september 1870, sida 3

kats upptäcka föröfvarne af detta mord, men som I befolkningen ej deri tagit någon del, nöjde man sig med att pålägga staden en kontribution af .1300,000 francs. Då vi i går passerade genom byn Vieille-Maison mötte vi flera vagnar eskorterade af en truppafdelning och på hvilka lågo omkriog tjugu bönder med bakbundna armar. De hade haft den vanIsinniga idn att på vägen i närheten af Rebais I fälla en rad popplar och stänga vägen medelst förhuggningar och förskansningar och bakom detta Iskydd invänta våra trupper. De sköto på våra soldater och särade fem, men blefvo genast kringrända och bundna; de blifva utan tvifvel summariskt dömda. Invånärne i Rebåis, en liten köpin på 1200 invånare, måste utlemna alla sina vapen och bära dem till stadshuset. En korrespondent till Staats-Anzeiger skrifI ver den 21:a: ! Under de senaste veckorna ha de öfver Lunei ville, Nancy och Bar le Duc gående vägarna blifvit oroade af friskaror, som företrädesvis kommo från I Vogesdepartementet. — Rättsskipningen är i Lothringen för närvarande afbruten, emedan de franska domrarna bittills vägrat att utfärda utslag annat än I franska folkets namn, medan generalguvernören fordrade, att det skulle somhittills ske I kejsarens namn. — Befolkningens stämning är i hög grad antipatisk. Visserligen ger folket i allmänhet utan motstånd hvad som fordras, dock förekommo fall af vägran, isynnerhet i orterna vid de stora vågarna, som af de talrika, oundvikliga !reqvisitionerna äro starkt medtagna. Lyonarmen. En korrespondent till Daily News, som nyligen besökt Lyon, lemvar följande intressanta uppgifter om ställningen i denna stad och de trupper som sammandragas i trakten deromkring. Han skrifver: De tyska tidningarna och till en viss grad äfven de engelska söka framställa Lyon såsom varande i ett tillstånd af uppror mot regeringen i Paris. Så är inga!unda förhållandet. Jag lemnade Lyon söndågen den 18 efter att der hafva tillbragt flera dagar. Mupicipalvalen egde rum föregående torsdag, och resultatet blef inväljandet af de flesta medlemmarne af den komite som tågit stadens styrelse om händer. De utgöra nu således majoriteten af municipalrådet. Bannt är, att de äro medlemmar af den internationella arbetareföreningen, att de föredraga den röda fanan framför den trefärgade och att de icke hysa stört förtroende till Trochu och Juales Favre; men det är icke sannt, att de förkasta nationalförsvarsregeringens auktoritet. Staden är lugn, så när som på kavondundret från fästena, der artilleristerna oupphörligt ötva sig. . Hela den manliga befolkningen står under vapen, men större delen har endast slätborrade perkussionsgevär. De flesta bataljonerna begagna den röda fanan och en god del andra den trefärgade; men man kan icke märka den minsta afund . mellan anhängarne af dessa båda fanor. : Femtusen man äro sysselsatta med att il. Rhonedelen upptöra jordvallar, och staden har beslutit att göra ett kraftigt motstånd, om preussarne afsända en arme mot den-l: samma. I staden finnas omkring 40,000 man reguliera trupper, men dessa äro allal antingen unga frivilliga eller f. d. soldater, som blifvit kallade under fanorna. Den förstnämnda klassen är den öfvervägande, och det skall sannolikt dröja någon tid innan del! kunna räknas för verkliga soldater. Hvad ! som torde vara en nyhet för edra läsare är, ! att sedan en månad Lyon hör till Afrika. ! L ( i i i I D. v. e Lyon räknas i militäriskt hänseende dit för att de algeriska depoterna skola kunna koncentrerås i denna stad. De enda trupper som lemna:Lyon äro de, hvilka man sänder till Belfort, Ni får höra talas om Belfrot innan krigets slut. ! Från In begaf jag mig öfver Moulins,; Nevers och Bourges tiil Tours. I hvar ochl1i en af dessa städer, liksom i Avignon, Blois : och annorstädes, finns det omkring 10.000! man trupper af samma slag som de 40,000 ; i Lyon. Jag hade under en del af resanlj; till reskamrat en general som kom från Oran. . Han berättade mig att sakerna började fål: ett mycket allvarramt utseende i Algier. Il: sjelfvå Oran hade en insurrektion egt rum! af spanska och italienska kolonister, som ! först efter en svår blodsutgjutelse blifvit undertryckt. Men man hade funnit dokumen-l: ter som visade Preussens band i deoria affär. l:. Främlingslegionen, som räknade en mängd i: tyskar i sina leder, var i fall revolt, och på ; gränsen blokerade araberna städerna och hade , uppsnappat konvojer med krut, mjöl ochl. vapen. Vi mötte oupphörligt bantåg med mobiler : som kommo norrifrån och begåfvo sig söderut för att stöta till armen. De ifrån stäi derna buro den röda kokarden, de från lanj det den trefärgade. Vi mötte äfven helali tåg af lokomotiver från Nordoch Vest-1 banan, som man förde till södern, för att! rädda dem undan de preussiska reqvisitio-: nerma. I Varennes fiogo vi veta, att mobilerna från Moulins och trakten deromkring , fått order att bega sig till Algier, för attl aflösa de få reguliära trupper som der ännu j. finnas qvar. Mötet mellan konung Wilhelm och kejsar Napoleon. Times korrespondent, William Rassell, som åtföljer kronprinsens af Preussen armå, meddelar i sitt senaste bref, dateradt Coulommiers den 16 dennes, några detaljer om mötet mellan konungen och kejsaren på slottet Bellevue, hvilka vi här meddela: ; Som alit hvad som står i samband med Napoleon III:s fall kommer att i alla tider ega intresse, fördristar jag mig — skrifver ! Russell — att hurua sent det än är, från staden i Coulommiers meddela en berättelse om hvad ; 1 j E som föreföll, då H. M:t och konungen af Preussen sammanträffade i Bellevue. De, l:! som ha sett konungen och kejsaren, kunna öreställa sig deras utsgende vid detta tillälle. Den storväxte, gamle konungen, som l:. erinrar om hjeltefigurerna hos de monarker,! hvilka Tennyson brukar utprägla af den finaste halt ur sin hjefna, en gammal herrskare öfver sitt folk, hvilken tror på molnstoden om dagen: och eldstoden om natten från den Gud, på hvilken han förtröstar, samt den msn, som; nedtryckt af bekymmer och kroppsliga plågor, etter ett så äfventyrligt, romantiskt och lidelsefullt lif slutligen ser det obevekliga ödet framför sig. Men låt mig nu ötvergå till min lilla berättelse. Gammal Le I