Aftonbladet – 29 september 1870, sida 3

le t använde Thomsen indelningen i sten, bronsoch jernåldern. I Tbhomsens fotspår följa de namnkunniga danska fornforskarne Steenstrup och Worsaae. fSteenstrop har kommit till det resultat att Danmark i följd af en våldsam naturrevolution dykt upp ur hafvets sköte, att dess nakna grusbankar först bevuxits med asp, att i den män, som landet höjt sig och fukil tigheten aftagit aspen försvunnit efter att ha banat väg för furuträdet, som bibehållit sig I mycket länge, men som omsider undanträngts laf eken — den s. k. vintereken, hvilken är -Jolik den nu så allmänna sommareken — att I derefter alskogar framträdt, och att slotliIgen boken vann herraväldet. Att Danmark I genomgått dessa fyra perioder finner man ar Ide gamla torfmossarna, hvari ännu trädstamI mar från hvarje särskild period ligga i lager Jofvanpå hvarandra, Till Steenstrups uppI fattning ansluter sig i denna punkt Worsaae. Förf. redogör utförligt för dessa båda framstående vetenskapsmäns undersökningar anl gående de första spåren af kultur och samI hällslif i de skandinaviska länderna. Fornsakerna af sten och metall, grafvarne från stenåldern, mossfynden, Kjökkenmöddingarne m, m. beskrifvas jemte omnämnande af Worsaaea åsigter i fråga om Skandinaviens kolonisation och dess första innebyggares nationalitet. Afven framhålles den skiljaktighet i åsigter som i flera punkter råder mellan Worsaae och Steenstrup. Uppsatsen afslutas med en redogörelse för vår frejdade landsmans prof. Sven Nilssons antiqvarisktetnologiska åsigter, sådana de finnas utvecklade i det märkliga arbetet Skandinaviska Nordens urinvånare. Hr A. Hedin har till häftet lemnat en uppsats om Våra folkmöten, hvilken synes oss förtjent af synnerlig uppmärksamhet. Ganska mycket har, som bekant, blifvit skrifvet om folkmötena i landet; öfverdrifvet benndrade och till skyarne upphöjda på eva hållet, har å andra sidan mer än en bland våra samtida, funnit sig föranlåten att mot dem rikta ganska hätska anfall. Uppsatsen i Framtiden synes oss beteckna den rätta medelvägen mellsn ytterligheterna. Vi finna i densamma ett öfverallt från de faktiska förhållandena utgående lugnt och opartiskt uppskattande af hvad å folkmötena hittills uträttats, en utan tvifvel väl befogad kritik af det sätt hvarpå åtskilliga af dessa möten anordnats och gått af stapeln samt till slut antydningar om de åtgärder förf. anser böra vidtagas, för att folkmötena framdeles må fullt motsvara sin ingalunda ovigtiga uppgift. Till begrundande för de ängsliga själar som fylla allmänhetens öron med sitt idkeliga jämmer öfver folkmötenas förmenta omstörtnings. lusta och benägenhet att hejdlöst brådstörta framåt, torde böra framhållas hvad förf. i Framtiden yttrar angående förhållan. det mellan reformyrkandena förr och nu. Om vi skulle sätta oss t. ex. trettio år tillbaka i tiden och i ett sammanhang, enligt de moderna politiska programmernpas efterdöme, sammanfatta de liberales dåvarande yrkanden, hvilka redan blifvit till väsentlig del förverkligade, så skulle det otvifvelaktigt visa sig, att det liberala reformprogrammet vid tiden för 1840 års riksdag var såväl qvalitativt mera genomgripands som ock qvantitativt mera omfattande, än de nuvarande l: folkmötenas. För att anföra ett par exempel: hvilketdera betyder mest, de förändringar i brottmålslagstiftningen, som under de gista årtiondena genomförts, eller de som för närvarande ytterligare yrkas, månne ej de förre? Hvilketdera innebär en större förändring: ståndsrepresentationens afskaffande ell r de förändringar i den nya riksdagsordningen, som förfäktats af andra kammarens venster? Och hvad avgår mängden af de demokratiska reformförslagen, jemförd med antalet af reformer sedan år 1840, så kan det ej bestridas att ju företrädet tillkommer de senare. Är det så ytterligt förfärande att föreställa sig det demokratiska reformprogrammet väsentligen i verket satt inom ep tid af ett fjerdedels årbundrade? Det nyligen utkomna September-häftet af Framtiden börjar med en afhandling sf tidskriftens utgifvare med öfverskriften Religiösa stridsfrågor i nutiden. Denna uppsats utgör första afdelningen utaf en sammanhängande följd af uppsatser angående det religiösa verldstillståndet i våra dagar, I den nu föreliggande uppsatsen skildras, efter några ämnet i dess helhet inledande betraktelser, missionsväsendet i våra dagar samt den dermed i samband stående kampen mellan österländsk och vesterländsk odling i Asien. Ett och annat af hvad som här anföres i fråga om de ortodoxe proselytmakarnes sätt att bedrifva omvändelsearbetet bland hednivgarne, torde förtjena behjertas af de många, som ifra för penningsummwors och arbetskrafters anskaffande snart sagdt i oändlighet till främjande af missionsverkets, efter hvad det vill synas, i allmänket ganska oklokt planlagda företag. Under titeln Herr von Bismarck och borussianismen har hr Hedin till häftet lemnat första afdelningen af en studie rörande Preussen politik och de biemarckska annekteringsplanerna på senare tiden, för hvars innehåll vi nyligen redogjort. De båda återstående uppsatserna i häftet utgöras af en lärd undersöknving angående Sägnen om Sigurd Fåfnesbane och sägnens uttydare, af protessor C. G. Estlander i Helsingfors samt, under titeln Nya bidrag till frihetstidens och Gustaf III:s htstoria, en anmälan af Fersens historiska skrifter och C. G. Malmströms afhandling om embetsmännens ställning till riksdagen under frihetstiden, sj docenten E. V. Montan. Sist följer en kort Månadsöfversigt at utgifvaren, deri såsom dep förflutna månadens betydelsefullaste faktum i vårt Jand, framhållas delågande sympatierna för Frankrike, så långt svenskt tungomål talas, i hvilka förf. finner ett intyg om att svenska nationen8 rättskänsla är oförvillad och vakenn. t d b Kort framställning af danska uttalet, jemte ett tillägg om det norska, af Fredrik Bajer. Sthlm, Alb. Bonnier. Pris: 40 öre.