Aftonbladet – 26 september 1870, sida 2

0 oc mA EDER a BARR: JEPIORORSE EVS ARASRERTEER åra fördringar i afseende på freden så, att e tt franskt anfall på den tyska och isynnersj ret på den hittills blottadg sydtyska grätisen I örsvåras derigenom att vi flytta denna gräns 5 eh dermed utgångspunkten för det franska fallet längre tillbaka och söka skaffa de tningar, hvarmed Frankrike hotar, i Tysksjm ands händer, en atänvan depesch, daterad Meaux den 16; Sept. och skrifven med jnledning af Favres sj första cirkölär, betönår förbändskansleri, ätt ig Pysklätnd år längt iran att vilja inblanda ig i Frankrikes iore förhållanden. Hvilken regering Frankrike skall gifva sig, är Tyskand likgiltigt: formelt är endast Napolevnö regerlög erkänd. Våra fredsvilkor äro oberöende deraf. Så länge Frankrike behåller Strasbourg och Metz är dess offensiva kraft större än vår defensiva, I tyska händer få Strasbourg och Met2 en defensiv karakter; Tyskland har aldrig varit en anfallande makt. Frankrike deremöt skall betfakta hvarje fred, söm nu blir sliten, söm ett Vapanstilleständ, och för att hämnas de nu idna nederlagen äånfalla på nytt, så snart jet känner sia tillräckligt starkt dertill. Från ysklands sida är det ingen anledning att frukta för ett störande af Europas fred. Då kriget blifvit oss påtvingadt, skola vi skaffa oss framtida såkörliet såm idn för Yära nuvarande ansträngningar. Ett bevis på att man ij Paris åtminstone tillvidäre aistålt från all tanke på freäsunderhandlingar är att valen till den konstituerande församlingen, som blifvit utsatta att ega rum den 2 Oktober, blifvit uppskjutna. Som man erinrar sig, var det just med afseende på fredens ratificerande; söm beslutet um dernå församlings inkallande fattades. Bonapartisterna äro i liflig verksamhet för att planera för en restauration. Ty en sådan anses i dessa kretsar alls icke omöjlig., Som bevis på den anda sum i detta alseende råder bland exkejsarens omgifning, anför en korrespondent till Indgpendance Belge utdrag ur ett samtal, som han haft med en af de högst stående hofmännen på Wilhelmshöhe, med hvilken han sammanträffat i Cassel. Korrespondenten, KvYars tiamti är Paul Lindauv, berättär: Öch hvilket slut tror ni väl att kriget skall :få? frågade jag honom. Tror ni att kejsaren skall återse Paris? — Om vi ej trodde det, svarade han, skulle kejsaren ej gifvit sig. Mina herrar republikanare skola få smaka de pretissiska bomberna, om de våga knysta. Preussen skall återställa ordningen, om hon blir störd; och skall väl akta sig för att sluta fred med någon, annan än en regelbunden regering. Om vi gifva Preussen Elsass och Lothringen, skall det nog åtminstone gifva oss kejsaren tillbaka. JAN I Som Organ för partiets intressen har i London en särskilt tidning med titel La Situation börjat utgifvas. I tidningens nummer för den 21:a heter det: Kejsaren sysselsätter sig med affattahdet af ett manifest till franska nationen, söm skall offentliggöras, Oth det imot: hats vilja började kriget skulle leda till ex: hy katastrof, Tidningen tillägger: Den man som vid Sedan visat sig så hjeltemodig har ännu ej sagt sitt sista ord. Det låter ej tänka sig, att han skulle förråda sina pligter derigenom att han prisgåfve en af sina rättigheter. Den värda tidningen uppmanar derefter Emile Girardin, som i likhet med så många andra satt sin person i säkerhet, att i sin egenskap af senator sammankalla de båda kamrarna till Limoges. Flera engelska och belgiska tidningar hade innehållit antydningar om att den finansiella oreda hvari kejsardömet befunnit sig skulle haft ett betydligt inflytande på krigsförklatingen. Med anledniog af dessa och ändra beskyllniögar i samma riktning har kejsarens sekreterare hr Pietri till Journal de Bruzelles insändt följande skritvelse: Wilhelmshöhe den 12: Sept. 1870. SEfter de i Frankrike inträffade sorgliga händelserna har kejsar Napoleon ständigt varit utsatt för de våldsammaste anfall och allahanda beskyllningar, som han endast kan besvara med föraktets tystnad. Men om det än må vara honom tilllåtet att bibehålla tystnad under sådana omständigheter, kan det dock icke tillåtas honom tillgifna personer att låta de dagligen offentliggjorda beskyllningarne i franska och främmande tidninar blifva ovederlagda. Den mest upprörande af jessa beskyllningar är den, som framställes i en engelsk tidning, hvilken ej ansett sig för god att åstå, det kriget skulle vara förorsakadt genom balans i civillistan och den deraf följande nödvändigheten för kejsaren att årligen göra lån af omkring 50 millioner ur krigsministeriets budget, en hel serie af lån, hvars spår det nu gälde att utlåna genom att låta dem uppgå i omkostnaderna ör ett stort krig. En så oerhörd beskyllning vitnar antingen om stor okunnighet hos författaren af den ifrågavarande artikeln om de lagar, efter l: hvilka statens finapsväsende i Frankrike skötes,l. eller också om en utomordentlig elakhet. Dylika svekfulla finansmanövrer äro icke möjliga i Frankrike, ty civillistans räkenskaper äro föremål för en sträng undersökning och statsräkenskaperna äro underkastade lagstiftande kårens och kammarråttens stränga kontroll. En annan londontidning påstår, att hela verlden i Amsterdam vet, att kejsaren nedlagt en summa af 10 millioner francs i bolländska jernvägsaktier. Jag förnekar uttryckligen detta påstående och försäkrar dessutom, att kejsaren icke har en enda centime nedlagd ifräm-1 mande fonder. Slutligen har en tysk tidning framstält kejsarens ställniog så, att han är så utblottad på penningar, att preussiska generalstaben nödades förskottera honom 2000 thaler i Sedan. enna sista uppgift är icke noggrannare än de föregående. Jag inskränker mig att vidröra dessa osanna påståenden, icke i förboppning att göra ett slut på dylika angrepp mot en suverän, som borde vara blott genom den olycka, som träffat honom, skyddad derför, utan endast för att antyda, huru ogrundade de äro. I Indgpendance belge, som förklarar sig ej hysa synnerligt förtroende till hr Pietris uppgifter, frågar med anledning af hänvisnivgen till den stränga kontroll somkejsaren skulle varit underkastad: När har denna stränga kontroll, vär har någon kontroll förefunnits? Ha någonsin de officiella majoriteterna tänkt derpå? Var den ens möjlig med budgeternas voterande i klump eller en obegränsad afskrifningsrätt? Förhållandet är, att ögonblicket var kommet då en verklig kontroll skulle utöfvas. Extra skogbevakningspersonal I anledning af hos skogsstyrelsen gjord anmälan att under nästförflatne vinter betydliga skogsåverkniovgar ä kronans marker inom