Aftonbladet – 24 september 1870, sida 3

OD E tt, kotiimo tillbaka, voro de rent af missnöj i-Jined att det icke vär preussarne: Om : n I hade varit, huru många af dessa stacka Igossar skulle då ha kommit tillbaka? I2 ä Pafig befästningar: el En itärförfattare, skrifver härom i Aug: burger. Ållgem. Zeitukg: : a I Paris ilisiniogar hora till ett blandadt syster ty utom det bälte, hvilket bildas omkring stade af de detacherade fästena, eger sjelfva staden bastionerad mur af bittills okändt omfång (36 k lomåtres). Bland fåstera är emellerlid enda fort Mont Valöriel, på vestra sidan ett fort : första klasseh; mbil länga .försvarslidjer sämt fö sedt med kasematter och bombfasta nvalf; faster La Couronne, Aubervilliers och Romainvillel hör till befästningarne af andra klassen; alla de öfrig kunna endast räknas till tredje klassen. Kant nerna aflossas i dessa fästen utan att ega någo betäckning; bomfasta hvalf saknas för manhskape och hvad bestyckningen angår, så Synes man hafy fört de. Dästå antnerna til de ver som om ifv S:t Denis: Desta trebhe fästen ärd förenade gehor fortlöpande linier, så att S:t Denis nu är inneslu tet af bastionerade fästen, hvarigenom hela norr fronten af Paris är egnad att göra ett betydand : motstånd. Hela södra sidan omgifves deremot en dast af de obetydliga verken fort dIssy, Vanvres Montrouge, Bicdtre och Iyry. tt batteri af 18. 24 kanonef kän. under Iöpfet af 2Å limmar för vandia hvart och ett af dessa fästen till en grus hög. Den 17 Juli 1866 blef, för att nämna et liknande exempel, fort Montigiana, som utgjord nyckeln till befästningen vid Borgoforte (öfver gångsställe öfver Po) inom 6 å 7 timmar, fullkom ligt bragt till tysthad af italienarhe. Nordöstr: fronten har en betänklig svag punkt mellan fä stena Romaintille fch Marne; der. .försvarsbälte bildas af fästena Noisy, Rosny och Nogent. Utom att sjelfva verken äro obetydliga, domineras de full ständigt af den höjdsträckning, hvarpå Bondyskogen och Raincyparken ligga. Dessa höjder synas icke hafva blifvit befästade på de senast förflutna veckorna, emedan man annars likaså väl borde hafva hört hågut derom söm öm tet njablagda fästet på höjden vid Clamart framför fästena Issy och Vanvres på södra sidan: Höjdsträckningen vid Bondy ligger väl 2000 famnar från fästena, men dock icke så långt borta, att en beskjutning med kanoner af svår kaliber omöjliggöres. Om fästena Noisy och Rosny falla, kan det stora fästet Romainville ikke Jäsgre göfa motståtd. Mytket beror natirligtvis på, huru försvaret ledes. Ryssarne hafva ju under den genialiske Todtleben på ett lysande sätt försvarat Sebastopol, hvilket före kriget knappast knnde kallas en fästning. Men till försvaret sf Paris saknas det nödvändiga elementet — er stor regulier arm6. Endast defenrsivt kunna fästningsverk af en få stor ttsträckning icke lätt försvaras; motståndaren uppträder dock slutligen på en eller annan punkt med en stor öfvermakt och genombryter fösvarslinien. Detta kan endast förekommas; om mellan och bakom fåstena står en armå, hvilken kan På öppna fältet möta den framträngande fienden. Med de demoraliserade qvarlefvorna af franska armen och med mobilgardet skall detta: knappast låta sig göra. Den inre vallen torde erbjuda flera svårigheter, om det efter fästenas fall kom till ett försvar af den inre enceivtens En 30 fot hög mur med bastioner och breda grafvar år ett hindef;tsom itke kan tagas i första ögonblicket. Genom ett egendomligt konstruktionssätt för bastionerna och de långa courtinerna mellan dem kan en stark fronteld åstadkommas, hvarigenom anläggandet af de till demonteringen af bastionernas artilleri nödvändiga batterierna i hög grad försvåras. Om den inre enceinten försvaras måste man bombardera etaden och skjutå bresch i muren, d. v. s. skrida till en regelmessig belä ring, Fästenas intagande afgör väl emellertid staden Paris öde, och då fästena, såsom vi här hafva utvecklat, icke skulle vara i stånd att hålla sig synnerligen länge, så torde afgörandet inträffa under lopp t fjorton dagarne, sedan tyska kommit frarn till Paris. Bäcker blir det ick8 något godt tet mån; ty det skulle vitna om att frsvare bättre organiseradt, än man nu föravrar, oc det ännu gifves en till Paris f-rsvar å fransk armå. Försvaret af Pos. Daily News pariskorrespondent talar 1 ett bref af den 15 dennes om den disciplin och ordning som råder i den stora staden. Han säger: Det är ett särdeles anmärkningsvärdt förhållande att 300,000 väpnade män kommit till Paris änder de sista Veckorna, att hvar och en som kunnat skaffa sig ett gevär får fritt gå omkring med detsamma på gatorna, att tusentals personer äro utan arbete, att inga polistjenstemän finnas och att oaktadt allt detta intet störande af lugnet och ordningen försports. Jag har icke sett en enda full karl på Paris gator, sedan republiken proklamerades, och icke heller har jag hört talas om att någon enda person sedandess blifvit anfallen eller förolämpad. Härti thåoga åf dem som. trodde sig känna Paris ha väl kunnat föreställa sig att dess oroliga arbetarebefolkning skulle uppföra, sig så väll — . Peuple Frängais skrifvet: De, som trö att Frankrikes militära restörser äro ittömda genom de sistå slägeh, ihisstaga sig fullkottigt. De glömma att åldersklassen af 1870 svart skall vara under vapen; de 150,000 man, hvaraf den består, äro redan i sina respektive depoter. Fråv den 5 till den 25 i denna månatl samlas trån Algier och andra ställen ortikting 50,909 man ffvade trupper. Dessa 200,000 man skola utgöra armön bakom Loire. Förutom dessa äro 200,000 mo bilgardister disponibla; dertill komma 300,000 mobiloch natiovalgardister, som användas till försvaret af Paris, således tillsammans en styrka af 700,000 man, Med en sådan styrka kunna vi htan orm afvakta händelsernäs gälg.s Strasbourg: belägring En korrespondent till Frankfurter Journal skrifver angående invånarnes i Strasbourg utvandring och tjystånder inom dentia fästnig från lögta vhöinstranäen den 17 dönnes följande: Att guvernören i Strasbourg ännu icke tänker på kapitulation, kunna, M a rad att äyktingar änn oupphörligt komiia från i, stört antal. I För år Oak 090 Shänha tid Åollenltelm; tje: stadels barn och gamla qvinnor, och n dsatte 5 tll metan a dalen I da nkRt mun Bg)