Aftonbladet – 22 september 1870, sida 3

a för Paris efterhand draga sig tillbaka under des f I kanoner, hafva afgått till större delen här utbi dade kårer af frivilliga med den uppgiften att 8 mycket som möjligt hindra fiendens iramträngande Enskilda afdelningar hafva — enligt hvad en a I dessa frivilliga sagt mig — redan varit i elden , dag vill icke tro, hvad han sedan berättade. nem ligen att preussarne straxt sköto de fångna fri villiga, hvilka dock älltigehoin äro militäriskt or ,ganiserade. Att de hota med döden bönder, sön angripa dem i ryggen, kan jag fatta. Men at förfara på samma sätt mot män, som stå unde; militäriskt kommando och öppet och ärligt an gripa dem till fäderneslandets försvar, är dock at drifva barbariet alltför långt; ty nu — detta kar jag icke nog starkt betona — är lösen i Frank ; rike; frihet och fådernesland! De här boende italienarhe hafva för några dagar sedan besluti I bildandet af en italiensk legion (utider Paolo Fi v) baldis befäl); äfvenså belgierna, hvilkas sympatiet .Iför Frankrike, det republikanska Frankrike, städse varit varma. j Af de ankomna mobilgardena vill jag blott nämna följande kårer, dels beväpnade med ändrade inI fanterigevär, dels äfven med de gamla perkussionsI gevären: bataljonerna från Clermont—Ferrand, Ifrån departementena Somme, Cötes du Nord, I Bretagne; Puy de Döme, Saöne et Loire, Loiret, hvilka jemte andra mobilgarden från ahdra departement (jag anför endast hvad jäg sjelf sett) i går och i förgår anländt. De komma i dag hvarje timma och stund, och det är att hoppas, att provisoriska regeringen skall lyckas att efter hand skaffa dem bättre vapen och mundering. Till och med den opartiske måste gripas af en känsla af bitterhet, när han ser huru den störtade regeringen, betänkt på sin egen säkerhet och existens, har blottställt landet. Och nu skall ifråga om rustningar och organisation på några dagar uträttas hvad för månader och år sedan kunnat åstadkommas genom en klok ledning? I fall det vore en strid med lika vapen, skulle jag icke ett ögonblick kunna tvifia på ett lysande, ärorikt försvar af hufvudstaden, ännu mindre på de kännbara förluster som skulle kunna tillfogas de preussiska armberna genom ett organiseradt guerillakrig. Mot preussiska hären är sistoämnda atridssätt säkerligen det bästa, ehuru tyvärr icke det oblodigaste, ty om icke kriget snart tager slut, kan det nu en vacker dag uppstå några hundra strider, som tillsammans kosta flere lif och större uppoffringar än ett stort fältslag. Skräckscenerna i Bezeilles. Hertigen af Fitz-James (af fransk familj), som i ett uppdrag från komitn för det internationella sällskapet för sårades vård varit närvarande vid alla drabbningarua från Besumont till Sedan, har tillställt Times följande på franska affattade protest i anledning af Bazeilles ödeläggande: Paris den 12 September. Hr redaktör! Jag har nyligen kommit hit från Sedan. Alltifrån Chalons har jag icke lemnat vår tappra och olyckliga arm6. Då jag jemte prinsen af Sagan fått i uppdrag af komiten för det internationella sällskapet för sårades vård att anbringa ambulanser, der de kunde göra de tjenster som rekommendera dem till allas tacksamhet, har jag ända från Beaumont till Sedan sett alla de valplatser, der våra soldater, öfverväldigade af öfvermakten, ärofullt stupat för Frankrike. Jag skulle, hr redaktör, kunna meddela er en lång och sorglig berättelse om hvad jag sett; men med de nya faror för ögonen, som hota mitt fädernesland, vill jag endast tala om hvad som skett i Bazeilles. Jag vill endast uttala för er min djupaste inodignation. Bazeilles ligger vid Meusc litet mer än en mil från Sedan. Då de modige invånarne i denna köping på morgonen den 31 Avgusti sågo fienden komma, iklädde de sig sina nationalgardes-uniformer och hulpo armån att försvara sig mot en bajersk kår och divisionen Schöler från Erfurt af den 4 preussiska reservkåren. Den franska hären drefs tillbaka. Fienden inträngde i Bazeilles, och nu började en följd af skräckscener och excesser af den beskaffenhet, att de för alltid skola sätta en fläck på dem som gjort sig skyldiga dertill. Bairarne och preussarne stucko eld på köpingen för att straffa invånarne derför att de försvarat sig. Större delen af nationalgardet hade stupat och befolkningen tagit sin tillflykt i källrarne. Här innebrändes alla, qvinnor och barn inberäknade. Af 2000 innevånare återstå knappast 300, och dessa berätta att de sett bairarne stöta hela familjer in i lågorna och skjuta de qvinnor som försökte slippa ut. Jag har med egna ögon sett de rykande ruinerna af den olyckliga byn; icke ett enda hus återstår Öfverallt herrskade en qväfvande lukt af brändt menniskokött. Jag såg invånarnes förkolnade lik ligga vid dörrarne. Detta, berr redaktör, har jag icke velat lemna er iokunnighet om. Kriget har sina fasor; men det har också sina!sntagna bruk, grundade på hederns och mensklighetens lagar. Dessa lagar hafven I kränkt, I bairare och preussare, som voro med i Bazeilles. I hafven satt en skamfläck på eder seger. Jag vädjar till verlden, till historien, som skall döma eder, och jag frågar, om I hafven rättighet att införa den nya principen, att man kan dräpa qvinnor och barn i hvarje by hvilkens invånare vid fiendens ankomst försvara sitt hem och sitt fädernesland. Och i hvad fall som helst är nationalgardet en regulier kår, lika regulier som andra eller tredje uppbådet af edert landtvärn. Till och med från ståndpunkten af edert förfärliga system haden I således icke rättighet att sticka Bazeilles i brand. I hafven dräpit för att dräpa. I hafven uppfört eder som vildar och icke som soldater. Detta, herr redaktör, har jag ansett för min pligt att meddela för att öfverlemna det åt allas bedömande. Jag beder eder upptaga min skrifvelse i.eder tidning och mottaga försäkringen om min högaktni.g. Afven i en korrespondens från Bouillon af den 13 dennes omtalar Times krigskorrespondent -änyo skräckscenerna i Bazeilles. Han skrifver: En vackrare och mera blomstrande köping än Bazeilles finnes icke i hela norra Frankrike. Den var icke stor, men bebodd af en flitig och idog befolkning. Bländ byggnaderna var enpräktig kyrka och 20 till 30 vackra villor, uppförda af sten från Caen med vackert arbetade bronsportar och metallstaketer. Bazeilles är nu en lika fullständig ruin som Pompeji. Det gifves till och med hus i Pompeji som äro bättre bibehållna än husen i Bazeilles. Der återstår icke ett enda med tak på eller med helt golf elier öfvervåning. De tyska granaterna utförde sitt arbete så väl, att till och med husens stenmurar sprängdes i stycken. De ligga nu spridda öfver hela hutvudgatan. Afven husen vid de små sidogatorna, som leda från haåfvudgatan, blefvo fullständigt ödelagda. Ingen lefvande varelse kan för närvarande finna skydd i Bazeilles. Då en trupp preussiska landsknektar i går red genom köpingen hörde de icke något annat ljud än hofslagen af sina egna hästar; ipgen lefvande själ, hvarken man eller qvinna, var öfrig af den fordom så lyckliga befolkningen. Preussarne säga, att Bazeilles blef ödelagdt, emedan invånarne sköto på den från sina hus. Detta förnekas at fransmännen, hvilka försäkra, att skotten visserligen. kommo från husen, men att de afskötos af reguliera: trupper och mobilgardister. Vare härmed huru som. helst, så var ödeläggelsen så fullständig som gerna är möjligt. Hela sträckan mellan Bazeilles , Balan och La Chapelle är förvandlad till en öken. Sädesfält, fruktträd och vinplanteringar hafva försvunnit. Bondgårdarne äro ödelagda af kulor. Döda hästar ligga rundt omkring på vägar och stigar. OChassepotgevär finnas FL 1 Här laga hjialmar ochakfåer hrögt