Aftonbladet – 21 september 1870, sida 3

Kapitnlationer under senare tiders krig. Af intresse för ögonblicket torde nedanstående sammanställning, hemtad ur Wiener Tagblatt, vara: Sedans kapitulation den 2 Sept. är så tillvida en enstaka fuldragelse som sedan konung Frans I af Frankrike aldrig en monark blifvit direkt på slagfältet tillfångatagen. Deremot harent militäriska katastrofer af detta slag under de senaste begge århundradena flera gånger förekommit. Vi tro oss böra för våra läsare framställa de hufvudsakligaste data af detta slag, desto hellre som de derigenom bli lättast itilltälle att kunna uppfatta betydelsen af den senaste af dessa tilldragelser. De hufvudsakligaste katastroferna äro: 1. Kapitulationen vid Narva 1700. En rysk här om 60,000 man gifver sig åt Carl XII af Sverige. 2. Kapitulationen af Pultava 1709. Dagen efter slaget vid Pultava gifver sig återstoden af svenska hären åt Peter den Store af Ryssland. 3. Kapltulationen af Tinning i Slesvig 1713. En svensk armå, under general Stenbock, gifver sig åt den förenade rysk-danska hären. 4. Kapitulatiopen af Pirma 1756. Den kringrända sachsiska hären gifver sig åt Fredrik den Store af Preussen. 5. Kapitulationen af Kloster Seven 1757. Hertigen af Cumberland med 20,000 engelsmän afsluter en kapitulation med fransmännen, till föjld hvaraf de engelska trupperna lempa Tyskland. 6. Kapitulationen af Maxen 1760. En preussisk armesafdelning om 10,000 man under general von Fink gifver sig åt österrikarne. Kavalleriet slår sig igenom. 7. Kapitulationen af Yorktown 1781. En engelsk armå om 8060 man under lord Cornwallis sträcker vapen för nordamerikanarne under genera! Washington. 8. Kapitulationen af Ulm 1805. Österrikiske fälttygmästaren Mack gifver sig reed 32,000 man åt Napoleon I. Kavalleriet under erkehertig Ferdinand slår sig igenom. 9. Kapitulationen af Prenzlau 1806. Preussiske generalen furst Hohenlohe sträcker vapen med en härafdelning, största delen kavalleri, om 16,000 man för franske marskalkarne Berthier och Murat. 10. Kapitulationen af Ratkau vid Läbeck 1806. Preussiske generalen Blächer gifver sig med 10,000 man till franske marskalken Bernadotte på hederliga vilkor. : 11. Kapitulationen af Baylen 1808. Franske generalen Dupont gifver sig med 10,000 man åt spanska armn under Palafox. 12: Kapitulationen af Cintra 1808. Franske marskalken Junot med mer än 20;000 man ger sig åt engelsmännen under Arthur Wellesley (sedermera hertigen af Wellington). 13. Kapitulationen af Kulm 1813. Franske geperalen Vandamme fer sig med 15,000 man ät kejsaren af Ryssland och konungen af Preussen. Kavalleriet slår sig igenom. 14. Kapitulationen af Vilagos 1849. Ungerska armån under general Görgey öfverlemnar sig, 23,000 man stark, åt ryssarne. 15. Kapitulationen i WVirginien 1865. General Lee ger sig, 3000 man stark, vid Appomotox Court Honse söder om Richmond, åt nordstatsgeneralen srant. 16. Kapitulationen i Syd-Carolina 1865. De konfedererades generaler Johbnstone och Beaure:gard gifva sig med 30,000 man åt unionsgeneralen Sherman. 17. Kapitulationen i Langensalsa 1866. Hannoveranska armån, 19,000 man stark, ger sig åt preussarne under general Vogel-von Falkenstein: 18. Kapitulationen af: Sedan. Den franska reservarmen under marskalk Mac Mahon gifver sig,