Aftonbladet – 19 september 1870, sida 2

STOCKHOLM den 19 Sept De i dag ingångoa underrättelserna låta temligen gynnsamt för det franska försvaret. I Elsåss synas de frivilliga skarpskyttarne, förmodligen i förening med någon styrka af mobilgarde, med framgång ha angripit arriergardet af den preussiska styrka, som marscberat till Mulhouse. Att betydande preussiska kolonner hunnit fram till den omedelbara närheten af Paris kan man sluta deraf, att en fransk styrka af 15,000 man vid Creteil (by vid: Marne straxt söder om Fort de Charenton) haft förpostfäktningar med en preussisk styrka af 30,000 man. Underrättelsen att 80,000man. franska trupper besatt Meudonskogen (sydvest från Paris, halfvägs emellan Versailles och Paris fästningsvall), häntyder. derpå, att man väntar, att en större preussisk styrkaskall försöka göra ett angrepp mot staden på den: temligen långa sträckningen mellan skansarne Ivry och Montretout i riktningen åt Bois de Boulogne. Den beskickning, som den republikanska regeringen i Frankrike anförtrott åt Thiers; utgör dagens stora händelse och hufvudtemat för de senaste utländska tidningarnes betraktelser. Om syftet med denna utomordentliga mission är först och främst så mycket visst, att den berömde statsmannen ej har i uppdrag att framställa några fredsförslag. Hr Thiers,, säger det de nu styrande -kretsarne rära stående Sigcle, medför ej -fallmakt: att inlåta sig i några fredsunderhandlingar. Han skall göra sig underrättad och upplysa oss om afsigterna hos kabinetterna i London, Petersburg, Wien m. fl. Europa är lika intresseradt som vi af det nuvarande kriget. Det vet att det gäller dess lugn och dess framtid. Om de europeiska makterna tro sig böra intervenera mellan de krigförande parterna, må de veta att Frankrike är fast beslutet att eadast mottaga en hederlig fred, en fred som ej kostar oss hvarken en tum af vårt område: eller en sten af våra fästningar. Om denna; fred är möjlig, skall hon först blifva det efter ett hjeltemodigt försvar af hufvudstaden. -Låtom oss då ej invagga oss i tomma förhoppningar och beredom oss att hellre begrafva oss under Paris roiner än att uppgifva det åt preussarne.o LI Indgpendance deremot vill veta, att första ändamålet med beskickningen är attutverka erkännandet af den sakernas nya ordning, som uppkommit at omständigheterna sjelfva och det nästan förtviflade läge, hvari den cesariska regimens brottsliga öskicklighet försatt Frankrike. Den berömde statsmannen skall dock. ej. till detta. enda: syfte inskränka sina meddelanden till de regeringar, hos hvilka han åtagit sig att representera republiken. Han skall dessutom naturligtvis göra dem bekanta med sitt lands verkliga ställning, den nya regeringens åsigter och sträfvanden, de: nödvändigheter, på hvilka hon måste göra afseende, och den medverkan hon tror sig ha rätt att fordra icke blott af de utländska makternas sympatier, utan äfven af deras upplysta rättskänsla. Bättre än någon anitan; tillägger den belgiska tidningen, är br. Thiers i stånd att skingra da fördomar, hvarför det i Frankrike återinförda rappblikanskarstyrelsättet kan: vara föremål i de hofvadstäder, dit han beger sig, och uppvisa huru förändrad situationen äfven irafseende på kriget i sjelfva verket är. I likhet med Jules Favre har han varit en motståndare till: kriget, och det har ej varit hans fel om ej Frankrike, upplyst af en fri och och uttömmande diskussion, öppet satt sig deremot: — Afvell Times säger sig veta, att den franska republikens sändebäd ej har i uppdrag att ffamställa några förslag som kunde be