Aftonbladet – 14 september 1870, sida 3

pr a AV ar OBE ,Joch qvarhölls i Metz ända till den 24; under -Ide senaste dagarne lät man honom dock vanIdra fritt omkring i staden. Han har nu i INeue preussische Zeitung infört en omständlig berättelse, ur hvilken vi meddela följande: Begripligtvis var befolkningens sinnesstämI niog i Metz ganska förbittrad mot Preussen. IHär fanns ingen lugn besinning, ingen granskTning af motiverna och krigets anledning, utan blott ett hat, hvilket trots det nästan öfverI modiga språk, som vanligen fördes, och trots den låtsade tillförsigten till den franska armens bepröfvade duglighet, blott bar vitnesbörd om det intryck, som våra vapens seger gjort på alla sinnen, ett intryck,som fransmannen röjer, icke genom dysterhet, utan geInom förökadt skryt och resonnerande. Blott i de högre officerarnes ansigten såg man spår till bekymmer. Stadens befolkning, som genom sina tre i ståden utkommande tidningar betydligt drages bakom ljuset rörande den verkliga ställningen, sköter lugnt sina göromål eller utöser smädeord om preussarnes barbari. Någon fruktan för en långvarig belägring eller för en bombardering tycktes alls icke finnas; fästningens förråd skulle räcka ännu i två eller tre år (!) I sjelfva verket kunde man icke förmärka något slags brist i den omringade fästningen. Enligt franskt bruk åts dagligen: kopiöst på hotellet kl. 11 och kl. 6, hvarvid ingenting fattades. Efter måltiden begaf sig alltid en del af vårt sällskap till ett af de talrika schweizerierna, hvilka voro öfverfyllda af officerare af alla vapen. Det enda spåret till en inskränkning bestod deri, att man till en kopp kaffe utan grädde serverade endast två bitar socker, under det man i fredstid kunde göra kaffet dubbelt så sött åt sig. Samtalen mellan officerarne, hvilka den 19 Augusti med samma goda lynne besökte sitt schweizeri som före drabbningen, vitnade om stor förbittring mot deras motstandare. Den tron, att de den 16 vid Marsla-Tour tillkämpat sig en lysande seger, låter ingen fransman taga ur sig; att de icke ockuperade hela slagfältet ända till följande morgon, tillskrifva de den enorma ötvermakten på den preussiska sidan, hvilken de uppgitva till 250,000 man, ehurg truppernas verkliga antal utgjorde mellan 60och 80,000 man. Alla franska tidningar äro uppfyllda af berättelser om de preussiska soldaternas grymheter, enligt hvilka vi måste vara riktiga barbarer. — Sjukhusen tyckas vara i godt skick, ehuru min följeslagare försäkrade, att ännu icke nog blifvit gjördt i förhållande till de ofantliga tillgångar, som blifvit betryggade genom enskilda bidrag. På den s. k. esplanaden, en med vackra trädgårdsanläggningar omgifven exercisplats, voro 30 eller 40 rymliga tält uppslagna, i hvilka. stadens damer sjelfva tjenstgjorde. Hospitalet, caserne du gånie, samt jesuiternas vackra och storartade institut S:t Clement med sina rymliga skolsalar erbjödo utrymme för tusentals sårade och tillräcklig skötsel. Inom kort tid torde dock det alltför stora antalet af sjuka bli farligt för stadens invånare, så mycket möra som vattenledningen mellan Gorts och Metz redan är afbruten. IE : p . Tillståndet i Sedan vid ka tulationen. . . i b engelsk DT iamentsledamot, mr WinterOLba, hvilken i egenskap af Johanniterriddare öfvervarit slaget vid Sedan, har om de företeelser, som det lyckades honom att bevitna, lemnat en skildring i Times, uppfylld af många intressanta episoder. Bland annat hade det lyckats honom att genom en . obevakad port, som anvisades honom af enj fransk artillerist, komma in i Sedan tidigt på . aftonen den 2 Sept., då kapitalationen nyss . var undertecknad, men fransmännen ännu be: fanno sig qvar i staden, på hvars tillstånd han lemnar följande beskrifning: ; I början ådrog sig min till hälften parisiska . mössa en mindre behaglig uppmärksamhet. Fn l. tung ryttarepistol, kastad efter mig från vallen of-. vanför mitt hufvud, snuddade vid min axel. Den följdes snart af en butelj, som träffade en fransk soldat. vid min sida. Men jag öfvertäckte min mössa med min plaid, och-det tilltagande mörkret ! och det häftiga regnet och det oupphörliga sorlet ! och tumultet på de öfverfyllda gatorha satte mig : i stånd att fortsätta min vandring till midten af. staden. Jag kan icke beskrifva den förvirring som var rådande i staden. Något tecken till disciplin . fanns icke. Folk af olika regementen voro utan : åtskilnad blandade om hvarandra, infanteri, kavalleri och artilleri med hungriga hästar, som höllo ett förfärligt väsen hela natten. Döda hästar lågo : på gatorna. Andra, sårade och osårade, vandrade efter behag omkring på gatorna hvar de kunde finna plats att röra sig. Andra anspända för, kanoner och vagnar samt öfvergifna, blefvo rasande af hunger och rädsla såmt sparkade och sleto ursinnigt. Och regnet föll; och folket klungade sig tillsammans på gatorna, vid fönstren, på trappstegen utanför portarne, i portgångarne. En gammal lam qvinna, portvakterskan i en byggning, lät mig: sitta. på en stol innanför hennes dörr hela naiton. Det lilla rummet låg till venster om en portgång, som ledde från gatan in till gården. I portgången lågo 24 soldater. På gården befunno sig ännu fler, med hästar och vagnar. Jag tog min stol och min fristad i besittning NN 3 på aftonen. Soldaterna lågo redan i portgången inbegripna i samtal. De förbannade kejsaren och Mac Mahon och påstodo rent ut att de voro förrådda, sålda och öfvergifna. Detta är hvarje simpel soldats lifliga öfvertygelse, hvilken äfven delas af åtskilliga officerare. Huru orimlig den är behöfver jag icke göra mig besvär att säga. Vidare förbannade del preussarne, och en turco tätt invid mina dörr omtalade helt kallt för sin granne sitt fasta he t att skära halsen af den första Prouss. som da gen derpå kom in i staden, Je filstär alt jä kände oh kall rysning, tr det vär desverata karlar och jag befann mi.y det var desperata karlar liten lättne? fl alldeles ensam. et var ingen ASO -.u, då omkring kl. 10 en fransk artilleriv.ucer kom in och delade min fristad för natten. Hela den följande dagen tillbragte jag i staden. Tidigt på morgonen begynte fransmännens aftåg. Det fortfor till skymningen, då den första preussiska vakten marscherade in och tog salutorget i besittning. Jag köpte en civil hatt och vandrade hela dagen omkring oantastad. I början gjordes ett svagt försök att låta armen tåga af regementsvis, och detta lyckades till en del;men i de flesta fall begåfvo sig soldaterna af huller om buller. I två timmar stod jag vid en stadsport och såg les chasseurs dTAfrique aftåga, derefter en oredig massa af infanteri af åtskilliga regementen, derpå artilleri, så ytterligare kavalleri o. s. v. i en bokstafligen oafbruten ström hela dagen. Flertalet lemnade sina vapen qvar i staden; många bröto sönder dem eller kastade dem i fästningsgrafven för att förhindra, att de fölle i preussarnes händer. När de tågade ut, öfverlemnades hästar, kanoner och vapen, och sBoldaterne fördes till fem eller sex stora läger, som de intogo för natten på ängarne rundt omkring staden. Här bevakades de af massor af baierskt infanteri och kavalleri samt några få batterier artilleri. Det var sannerligen en vei; af de vackraste trupPITE St Ta rna 4 DM et 0 0 el RT DD KA fr ft