Aftonbladet – 10 september 1870, sida 3

rummet, Denna granna möbel, åt hvilken man ständigt måste bereda plats, bringar oreda i alla våra rörelser. Men det betyder ju ingenting. Aktom för Guds skuld väl denna möbel. Det är angelägnare än att tänka på nationens fara. Ännu för några dagar höll kejsaren med hela sin lysande cortege och sina galonerade lakejer Tevy med trupperna, som ej ätit på 36 timmar. Det kom sig derutaf att allt, till och med lifsmedel och förstärkningar, måste lemna plats för hans majestät. Det var ej nog med generalens ömkliga oduglighet, måttet måste rågas med de byzantinska kejsarnes förfärliga egoism. en jag vill ej återge alla de ord af förbittring och förakt som denna officer med bjerta och karakter uttalade. De ha sett dessa män som stridt och lidit, de ha sett, huru Frankrike mördades, och mördades af den som som påstod sig representera och försvara det. De ha sett soldaternas hjeltemod, några generalers energi och ansträngningar paralyserade af denna dynastiska fråga som var dex första och beständiga omsorgen ej mindre än af denna förfärliga demoralisation, af denna hejdlösa plundring som kejsardömet itjugu år hopat. Det infall som 50 franska mo bilgardister från Elsass den 1 September gjort i södra Baden, har väckt en stark sensation i Sydtyskland. Det skickas nu betydliga truppmassor af alla vapenslag till Schwarzwald. Ett telegram a den 5:te från prefekten i Mählhausen berättar att badensarne på flera punkter, särskildt vid Kembs, sökt gå öfver Rhein. Franska francs-tireurs och mobilgardister ha på flera ställen drifvit dem till