Aftonbladet – 8 september 1870, sida 3

TATIG SUGG BYLULS: USLA DEEDR MIR: Raa icke annat än en svart srushög. Strasbourgs bi bliotek, berömdt i hela Iuröpa! Handskrifter och bösker, de enda i verlden, som innichöllo fruktern: af århundradens arbete och ihärdig flit! Millione och åter millioner! Intet är mera qvar, icke ot blad, icke en handling, icke ett pergament! Mar ken är betäckt med spillror; i Ca vrå ligga et pår förkolnade band! — det är allt hväd som åter står. Af Temple neuf, den största och stöltaste af Strasbourgs protestantiska kyrkor, med sin präktiga orgel och sina beröråa frescomålningar, qvarstå blott de fyra nakna murarde! Det konstmuseum, som var inrättadt i Aubette, är lcltoch hållet förstördt jomte den byggnad, som inneslöt det. Den berömda katodralkyrkan (Miänstern) har blott genom ett under undergått den stora olycka, gym hvarje natt hotar henne. I morgse funnos stycken ef skulpturarbete och lössprängda stenar kringströdda på rrarken, till bevis på att en eller annan fiendtlig kulä berört vårt stolta, verldsberömda minnesmärke. Arbetshuset Notre Dame, en af de äldsta monumentala byggnaderna från medeltiden, har både under de föregående nätterna och i tatt träffats af flere projektiler. Det nyss restaurerade rådtivset har blifvit illa till tygadt på den fagad, som vetter åt teatern; muvicipalrådets sessionssal är fullkomligt förstörd. Åtskilliga enskilda byggnader, isynnerhet de vackra kusen vid Temple Neuf-gatan, Rådhusgatan och i förstaden de Pierres hafva blifvit lågurnasrof. Granaterna och bomberna nedföllo tjogtals,ja hundratals i en enda gata, och från det ögonblick, då de uppstigande lågorna visade vägen, riktades projekfilerna i massa mot denna punkt, utan tvifvel för att hindra släckningen. Helasteden är betäckt med ruiner; öfverallt ses sönderslagna tak, skorstenar, facader. Vi måste för ögonblicket afstå från att vidare beskritva detaljerna af förödelsen under denna heriska natt. — P. 8. KL !, 3. Vid middagstiden satte en fiendtlig granat eld på .qvarnen i närheten af Porte Nationale; man hopI dock kunna släcka brandeti. Fre hus i näreten af qvarnen hafva nedbrunnit.s Korrespondenser till Daily Telegraph från belägringsarmen framför Strasbourg angifva dess styrka till omkring 65,000 man af alla vapenslag. Deraf är omkring hälften preussare, nemligen 18,000 man infanteri, 12,000 kavalleri och en pionierkår, de öfriga badensare. Stadens och fästningsverkens beskjutning utföres med omkring 200 belägringskanoner och lika många mörsare, Um Strasbourgs belägring berättar Frankfutter Journal trau Basel den 31 Augusti? Dagligen hitkomma främlingar, hvilka varit i tillfälle att lemna Strasbourg och taga sin: tillflykt till det säkra schweiziska omfådets För tre dagar sedan har äfven den nordamerikansk8 konsuln derstädes lemnat staden. Nära 100 persöter lemnade den un der skydd af amerikanska fläggan. Hittills hafva källarne varit de svårt hotade invånartcs tillflyktsorter. Men nu stiger Rhein, och källarte fyllas med vatten, hvarigenom de arma menniskorna fördrifvas ur det halfsäkra gömstället. Pastor Schillitger i StrasBbovrg hade under början af belägringeti fest till Paris för att hos dervarande understödsförening hemta peintngar och medikamenter. Då han återkom var stadens cernering ett faktum. Ingen slapp in och ingen ut. Schillinger stod der rådlös med sina undsättningsmedel: vände han sig till kommendanten för belägringshären, och denne tillät honom komma in i stadem Pag. AM sr ve ET. Mötet i Ligny. Straxt innan den preussiska sydarmön afbröt sitt framryekande mot Paris, för att marschera nörrut hade konung Wilhelm den 24 Aug, ett möte med kronprinsen 4 den 2 mil sydost om HBar-lebelägpa staden Ligny, der de allierade stiveränerna 1814 haft ett af sipa nattqvarter. Kontnger varn; skrifver William Russell till Times, vid ett mycket godt humör. Hvad grefve Bismarck angår, har några få veckofs, jag borde säga några få dagars fälttåg på honom tHaft samma verkan som en dryck ur ungdomskällan. Han bar fältuniform som generalmajor i landtvärnskyrassigrerna och var klädd i stora ridstöflor, svart rock röd gula uppslag och en platt hvit mössa med rem af saäroma färg, Hans blick är ännu mera genomträngande och. tindrande än vanligt, och hela hans väsen mittrare och lättare. Sedan konungen omfamnat sin son, fick han afsides med honom, medan grefven promenerade omkring bland sina vänner, språkade lifligt och man tert samt utbytte handslag med de förnämsta officerarne och mottog lyckönskningar. refve Bismarck gjorde i det hela intrycket af er man som var mycket belåten med sakernas gång. I konungens stab bemärktes general Moltke och och krigsminister Roon. Episoder från slaget vid Gravelotte. Från detta ytterligt blodiga slag börja efter hand ingå detaljberättelser, redogörande för särskilda truppafdelningars deltagande i striden och för tilldragelserna på de särskilda punkter. der den rasade. Åtskilliga af dessa berättelser äro af stort intresse och gifva en mycket åskådlig föreställning om de skildrade händelserna, om det på ömse sidor använda stridssättet och om anmärkningsvärda förhållanden inom de kämpande armeerna. Times Berlin-korrespondent meddelar utdra; ur några sådana berättelser, ur hvilka vii vår ordning hemta några fragmenter. En stabsofficer redogör i ett bref för den andel, som 4:de gardesbrigaden, bestående af ofanteriregementena Kejsar Frans och ; Drottning Augusta, tog i stormningen af S:t Privat, på fransmännens högra flygel. Han skrifver bland annat: S:t Privat är en by, belägen på en brant och nög kulle, som beherrskar trakten på flera enzelska mils omkrets. Byn har flera stenhus af betydlig höjd, hvilka egna sig förträffligt för dejs fensiva ändamål. Både läget och husen hade blifrit på bästa sätt af fienden begagnade. På denna lominerande höjd kände sig fransmännen så mycset säkrare som marken rundtomkring är alldeles var. Etablerade här på sådant sätt, att den anallande styrkan ovilkorligen måste bli utsatt för. 1ela effekten af deras eld, så snart den kunde uppäckas på afstånd, trodde de sig hafva gjort nog ov kunna med tillförsigt motse stundande hän: elser. Vårt artilleri, i början bestående af nio och selermera af elfva batterier, under befäl af generaen prins Hohenlohe, började anfallet. Inemot kl. , d. v. 8. efter 3 timmars oafbruten kanonad, voro iendens kanoner tystade af våra batterier, och inevteriet fick order att rycka fram. Det var nödändigt att komma fienden på lifvet före mörkrets nbrott, emedan hang eljest torde ha dragit sig illbaka utan någon bötydligare förlust. Sedan brefskrifvaren bärefter skildrat stormingen, som kostade tyskarne ofantliga förister af officerare och manskap, tillägger lan: Vi tillhraete natten nå slacvfältet flera af Am