Aftonbladet – 8 september 1870, sida 2

ka kampanjen. Då han 1861 blef storoffi-; er af hederslegionen, räknade han redan25. r i aktiv tjenst, 18 kampanjer och en blesr. Till dina pölitiska tänkesätt har Han ittills icke räknats för röppblikan, tån Där ast betraktäts som örlöanist. Feles Fävre, den nye utrikesministern, är 1 år gammal, men mycket kraftig för sin Ider. Han är en konseqvent republikan. ledan vid JulireVolutionen uppträdde han som pressen och yrkade afskaffaridet ak köängadömet och införsbdet äl republikanskt tåtsskick. Under Julimonarkien blef han dvokat, först i Lyon och sedermera i Paris, ch blef snart berömd för sin lysande vältaghet, hvilken han isynnerhet utvecklade till kydd för dem, sor, anklasadeö för politiska örseelset. — Ifter Februarirevolutionen 1848 lef hän först generalsekreterare under inri.esministern Ledru Rollin, sedermera undertatssekreterare för utrikes ärenden, När tyrelsen öfvergått i presidenten bouis Nacieone händer, lemnade Favre den guvernenentala sferen och har sedermöra alltjemt ört till öppositionen. Uti lagstiftande kåren, der Jules Favre inrädde 1858, har han energiskt deltagit i fråor angåendös bade inre och yttre angelägeneter, synnerligen 1859 i afseende på italienka expeditionen. Han var chef för de fem, om egentligen först började en konseqvent pposition mot den kejserliga regeringen, fan var äfven skarpt uttalat sig mot eåpeditioen till Mexiko, och efter konventionen i Gastein föreslog han ett amendement, för att orotestera mot kränkningen af fördrag, som voro garanterade af Epropa: Jules Stmön, hämera undervisningsminister, ir den genom litterära arbeten berömde filosofen, för öfrigt deputerad för Paris i lagstiftande kåren. Han är född 1814. TLärunge af Cousin, kallades han redan 1838 af denne att i Paris hålla föreläsningar i filosofiens historia, hvarmed han såsom professor vid Sorbonne fortfor till 1851, då han ör vägran att aflägga eden till Napoleon afsattes. 1863 blef han medlem af Institutet: Efter Februarirövölitionen vald till medlem af lagstiftande församlingen, segrade han ock 1863 såsom oppositionens kandidat och blef en af Hennes mest lysande talare. 1865 föreslog han, ehuru utan resultat, att ett lån af 140 millioner skulle upptagas för foölkundervisningens befrämjande, Den ål Mars 1870 frarilåde han och försvarade med stor talang ett förslag om dödsstraffets afskaffande. Cremieuxz, den nye justitieministern, har den ansenliga åldern af 74 år: haj innehode samma befallning 1 den efter Februarirevolutionen bildade ministören. Gambetta, som nu blifvit inrikesminister, är regeringens fneste ledamot. Han är född 1838 och tillhör sx tröpröngligen gentesisk slågt, samt har bibehållit både det sydländska ansigtsuttrycket och sydländsk värma i sitt blod. Han blef inskrifven såsom advokat i Paris 1859 och framträdde i det polis tiska lifvet såsom verksamt deltagande i val-. rörölseti 1863. Hvad som gjorde ans namn allmännare kändt var hans uppträdande såsom advokat för dem, som blefvo häktade med anledning af uppträdena på kyrkogården Montmartre i siutet af 1868. Förlidet år blef han både i Paris och Marseille vald till ledamot af lagstiftande kären såsom kandidat för den oförsonliga oppositionen. Hans anföranden i kammare la ölta varit Issatide, Men tillika vitnande om större takt än man funnit hos en del af den yttersta venstern. Krigsministern, general Leflå, är förut bekant både såsom militär och fölkräprosentant. Han är Gretagöare och född 1804. Löjtnant vid algieriska armen 1831, blef han för visad tapperhet vid Constantinehs intagande utnämnd till bataljonschef. År 1844 blef han öfverste och 1848 brigadgeneral; I Sept Sistnärände år hade han, vid ett partielt val, kommit in i nationalförsamlingen, men emottog samtidigt ett diplomatiskt uppdrag till S:t Petersburg. Vid sin återkomst derifrån, mot slutet af år 1849, gjorde han sitt inträde i kammaren och tog der plats bland bonapartisterna samt visade sig fiendtligt stämd mot republiken ända till dess oenighet uppstod mellan presidentens parti och den egentliga högern. Då uppträdde Leflö mot den bonapartiska politiken och satte sig såsom en af kammarens questorer på det bestämdaste mot verkställande maktens förslag. Den 2 Dec. arresterades generalen i sjelfva kammarpresidents-palatset och var bland dem som landsförvisades i Jan. 1852. Han begef sig då till Belgien och uppehöll sig sedermera eb tid på ön Jersey. År 1856, efter första amnestien, itervände general Leflö till Paris och har inda tills nu lefvat i sträng tillbakadragennet. Fourichon, marinministern, är 61 år gamnal och icke förut känd i det politiska litvet. dan blef löjtnant 1833, korvettkapten 1843 och fregattkapten 1848 samt sedermera en id guvernör i Cayenne. Contreamiral 1853, el han befälhafvare öfver franska flottan i stilla hafvet och gjordes år 1859 till vicemiral samt befälhafvare öfver Medelhafsskadern. Medlem af amiralitetsrådet, utämndes han, år 1864, till president i koneljen för sjöförsvaret och lärer stått i stort inseende hos Napoleon. Magnin, handelsoch åkerbruksministern, ch Dorian, ministern för allmänna arbeten, ro tvenne bergsmän från landsorten, hvilka, rots regeringens motstånd, blefvo valda till edamöter af lagstiftande kåren och der ådaalagt lika stor duglighet som sjelfständighet. Den 30 sistlidne Augusti hade 2000 i Pais befintliga elsassare, bland dem Keller, Tahard, Erckmann-Chatrian, Louis Ratisbonne, Siebecker, Seinguerlet, Dreyfus, Engelhardt, amlats till en politisk demonstration i anedning af den barbariska behandling, som len tyska belägringsarmen låter det af nära