Aftonbladet – 7 september 1870, sida 3

-Ider lika mycken skada af blokaden gor I Tyskland. Kusternas flackhet och svårighe Iten att hitta i dessa farvatten, till följd a Ifyrarnes släckande och signalernas upphö Irende äfvensom de öfveralit anlagda för Isvarsverken göra det alldeles omöjligt att ut rätta något. Från Memel berättar Königsberger Han Idels Zeitung den 29 Augusti: , Den norska jakten Maria, som inlöpte dei 24 dennes, medförde den underrättelse, at han vid Swineminde blifvit tillbakavisad a den franska blokeringseskadern, men af dei officer, som kommenderade densamma, erfa rit, att bland östersjöhamnarne Memel ickt var blokeradt och att han öbehindradt kund begifva sig dit. I den skriftligt uppsatte attesten anmärktes uttryckligen, att bloka-. den endast sträckte sig till 55 graders och 23 minuters nordlig latitod (således ungefij till Nidden). Detta har gifvit anledning till att i Kjöbenhava hos engelska beskickninger inhemta närmare underrättelse, hvarigenon bekräftades uppgiften i nämnde attest om blokadens utsträckning. Deremot förklarade den svensk-norska beskickningen i Kjöbenhavn, på tillfrågan af svensk-norska konsulatet härstädes, att Memel utan tvifvel är inbegripet med i blokaden. Men så mycket är säkert, att hittilldags intet franskt krigsskepp lätit se sig. NSjöfarten fortgår derföre obehindradt. oe fartyg ha hittills ankommit och 720 afgått. Återdlick på krigsbärdelserna. Berlingske Tidendes militärförfattare yttrar, efter en redvgörelse för de senaste händelserna på krigsskådeplatsen: Kasta vi nu en blick på ledningen af opera tionerna under hela den förflutna delen af kriget, så kan man icke undgå att erfara det intryck, att hos de franska härförarne rådt en oklarhet, en osäkerhet och en långsamhet, som, gent emot den precision, energi och snabbhet, hvarföre alla preussiska företag utmärkt sig, slutligen måste leda till nederlag. egynnelsen dertill var den otvifve aktigt oriktiga uppställtingen ef franska armå vid gränsen, ett fel som förde i släptåg alla de öfriga, likaså visst som man i kriget, då man har framför sig en beslutsam :-otståndare, icke kan öfvergifva den bana, som rega :n gång beträdt. Den olycksaliga tvådelningen har säkerligen varit den största och förtämsta orsaken till de franska vapnens motgångar. Denx tanken, att Bazaine skulle binda den preussiska hufvudhären vill Mets för att Mac Mahbon skulle kunna rcorganisera gin arm, var icke lycklig. Hela uppehållet blef icke låogvarigare än fem dagar, och Bazaines armå led betydligt, under det denne marskalk, genom att i tid draga sig tillbaka och förena sig med Mac ahon. ktinde ha bragt upp den förenade franska armen till en styrka; som icke varit den fiendtliga armåns så sypnetligen underlägsen Vid så ofantliga massor är nemligen en skilnad på 100,000 man icke af någon afgörande betydelse, då det ofta faller sig svårt att kutina antända hela den stora massan. Att Mac Mabon i alla fall skulle ha haft tid att -rekonstruera sig framgår af den omständigheten, att han redan den 19 lemnade Cbålons, medan det är tydligt att preussarne icke hade kunnat vara der med hela sin armå förrän en 22. I taktiskt hänseende synes den franska armån ha i ög grad utmärkt sig, Man förstod att välja förträffliga ställningar, tan befästade dem på det indamålsenligaste sätt och man försvarade dem med den yttersta tapperhet. Deremct saknäs större offensivåtgärder, synnerligast i början af kriget; sådana skulle vid Saarbrucken den 6, vid Mars-laTour den 16 och vid Gravelotte den 18 Aug. ha varit af stor effekt, och vid de båda första tillfällena skulle de utan allt tvifvel till och med ha jedt till ett nederlag för preussarne. Franska armån har bestämdt hållit sig för mycket på defensiven. Af de tre vapenslagen tillkommer priset obetingadt det franska infanteriet; kavalleriet har visserligen varit användt, men zällan med afgörande effekt, och artilleriet skall icke alltid ha skjutit väl. Deremot hafva, på sådana ställen der afständet varit noga kändt, mitraljöserna åstadkommit ett fruktansvärdt resultat. Vid infanteristriderna har det ofta kommit till handgemäng, men man har icke försport att den tunga yatasaren (sabelbajohetten), som i hög grad besvärar skjätningen, glort intra nytta än en simpel bajoett. Preussiska fotfolket har på ett utmärkt sätt blifvit understödt af sitt rytteri och artilleri, och let skulle i annat fall icke ha kunnat hålla stånd mot det franska infanteriet, som var bättre beväpnadt. Medan de franska gevären redan på 1500 alnar gjorde de framstormande preussarne nycken skada, kunde dessa bögena sina gevär ned hågon verkan först på alnar, men då också på ett förödande sätt... De franska göldaerna ha i de sista striderna skjutit långt bättfe in i början. Dock synes de fortfarande ha saknat let rätta lugnet, enär de eljest skulle kunnat på sort håll ha anställt ännu förfärligare förödelse i le preussiska lederna. Alla uppgifter öfverenstämma deri, att fransmännen på kort afstånd kjuta för högt. Preussarne synas å andra sidan na tillegnat sig en af fraismännebs mindre goda genskapen, nemligen att i närheten af fienden blifva vilda och utan kommando storma fram emot onom. Vi ha läst flere preussiska officerares slagomål i denna riktning. De gamla taktiska grundsatserna ha äfven i lenna storartade strid häfdat sin giltighet. Att lirigera öfverlägsna massor till den afgörande ounkten, det har ledt till seger. Likaledes har let återigen visat sig, att den absoluta defensiven, om på sin tid kostat österrikarne så många nelerlag är förkastlig. För att vinna ett afgörande resultat, måste man gå fram, kosta hvad det vill. Hvad de taktiska formerna angår, så ha preusarne nästan uteslutande stridt på kompanikoloner i första linien. Hälften af kompanierna ha lå gerna varit upplösta i en tät kedja, medan den ndra hälften följt efter, formerad på linie. I anlra linien formerades halfbataljonskolonner. Karalleriet har af preussarne begagnats med stor vänsynslöshet; det offrades till hundratal men det gjorde ofta dermed stor nytta. Den 16 Augusti hade de i början af bataljen engagerade trupperna varit förlorade, om icke det preussiska rytteriet senom våldsamma inhugg hade hejdat fransmännen. Hvad angår preussarnes förhållande i striden, kan man säga, att medan det icke kan vara mer in en mening om de preussiska soldaternas tapperhet, ha de franska soldaterna gjort allt, hvad menniskor öfverhufvudtaget kunna göra.