Aftonbladet – 6 september 1870, sida 3

Jernvägsmötet i Hernösand. (Utdrag ur ett bref.) Under mitt vistande i Hernösand hade jag tillfälle öfvervara ett stört möte, sammänkalladt för att öfverlägga om den för Norrlands framtid så vigtiga jernvägsfrågan. Detta möte hölls å läroverkets stora synodalsal, och bivistades af flera hundra personer representerande Hela Norrland. Landshöfdingarne Asplund från Jemtland och Almqvist från Westerbotten, hvilka aldrig saknas, då det gäller för deras län vigtiga frågor, hade ej heller denna gången af den långa vägen och det ruskiga resvädret låtit afskräcka sig att bivista mötet, och bland de närvarande märktes flera af Norrlands mest framstående riksdagsmän, bruksoch-industriidkare, affärsmän m.fl. . Mötets förhandliogar leddes af landshöfdingen Weidenhielm: Hufvudfrågan gällde en jernväg från Gefle— Dala-banan till Ångermanelfven och vidare inordlig riktning genom Norrland, med en tvärlinia mellan Nordsjön och Bottniska viken öfver Jemtland, förenande båda hafven med hvarandra och bufvudbanan genom Norrland, och på samma gång bildande ännu en föreningslänk med brödrafolket. Det enhälliga svaret på denna fråga blef att, dessa båda jervägar voro för Norrlands utveckling alldeles oundgängliga, samt att man hade anspråk å att de anlades såsom stambanor på statens beostnad. Vidare ansåg mötet att det vore bättre om den blifvande nörra stambanan genom Helsingland droges mera östligt förbi sjön Dellen, öfver Ljungen vid sjön Marmen, öfver Indalselfven vid Bergaforsen ill Ängermanelfven, än efter Ljusneelf förbi Ljusdal till Torps hemman vid Ljungen såsom hittills varit ifrågasatt. än Deremot kunde man ej blifva ense om sträckningen af transitolinien mellan Nordoch Östersjön, hvilken en del ville bafva dragen utmed Ljunga elf till Sundsvall, men de flesta ur synpunkten af Norrlands allmänna fördel ansågs borde erhålla sin slutpunkt vid Ångermanelfven, dels emedan transitolinien derigenom skulle blifva kortare, och derjemte komma de nordliga, på kommunikation vanlottade provinserna närmare, dels att Sundsvall redan eger en-förbåttrad kommunikationsled med Jemtland. genom den kanal, och de väganläggningar, som-med-ej obetydliga statsbidrag nyligen fullbordats, dels att jernvägens dragning åt Ångermanelfven skulle ställa den 8. k. Ströms stora vattudalv — der en sammanhängande sjöled af 19 mils längd uppåt Norra Jemtland lätt borde kunna åvägabringas — i förening med jernvägen, med mera, hvaremot Sundsvallsintresset såsom hufvudsakligt skäl för jernvägens dragande dit anförde att, under förutsättning af statsanslag, interimskontrakt redan afslutits med samma engelska entreprenörer gom bygga Oscarshamnsbanan om utförandet af jernvägsanläggningen mellan Östersund och Sundsvall, samt att detta kontrakt möjligen kunde omintetgöras och jernvägsbyggnaden komma att uppskjutas någon tid om man ej förenade sig om itrågavarande sträckning. Vidare beslöts att norrländska länens landsting skulle anmodas att hvar för sig till K. Ma ingå med petition om uppgörande af plan till stambanor genom Norrland i de riktningar mötet ansett lämpligast, hvaremot sista frägan om bildande af en förening för Norrlands väl, måste i anseende till den långt framskridna tiden uppskjutas. Denna sista fråga, förut framkastad af en man som uppoffrat såväl helsa som förmögenhet under mångårigt arbete för Norrlands väl, är efter all anledning af stor betydenhet, och torde ej böra alltför länge undanskjutas, Foreningen för Norges Vel, som antagits såsom mönster, har under sin tillvaro mer och mer utvecklats och redan uträttat oändligt mycket idt;och säkert är att en-dylik förening i Norr and, genom spridande af en väl behöflig kännedom om detta land, och vid behandlingen af för detsamma gemensamma vigtiga angelägenheter såsom exempelvis jernvägsfrägan med flera skulle kunna mycket bidraga till den enighet i handling utan. hvilken inga stora tankar kunna realiseras Såsom ånmärkningsvärdt vid detta möte förtjenar anföras det utmärkta, eleganta sätt hvarpå.ordet fördes, samt det lugn och den värdighet hvarmed den lifliga och intressanta diskussionen hela dagen pågick. taf andan i denna diskussion måste en främling känna sig genomträngd åf välönskningar för Norrland och finna det oafvisliga behofvet a jernvägar för detta vidsträckta land, för att rätt unna tillgodogöra dess stora maturliga tillgångar. Att Norrlands jord kan gifva rika skördar visar sig i år, då hässjorna digna af välsignelse, oak