Aftonbladet – 3 september 1870, sida 3

TATE ORTAREN VELLIEL LETS: IVA VE NVYRIEBS AAA förbindelseväg; nära denna och ofta parallel med densamma en gördeljernbana, söm sammanbinder alla i Paris inlöpande jernbanor och deras bangårdar sins emellan. I sjelfva cirkumvallationen befinna sig 66 portar med sina tullstationer. Omkring denna inre stadsbefästning är på ett afstånd af ungefär en half mil en gördel aft (oberäknadt Vincennes) 15 (16?) större och mindre slutna fästen anlagd, för hvilken kan redogöras i tre afdelningar. 1. Nordöstra linien. — Här, norr om Montmartre, ligger staden S:t Denis, hvilken ensam likaledes är omgifven af tre fästen. Vid den till Enghien och Montmorency förande jernbanan, i närheten af S:t Denis-kanalens utmynning i Seinen, ligger fästet Couronne de la Briche, norr och på andra sidan om den lilla floden Rouilon fästet Double couronne du Nord med 4 bastioner, i sydost Fort de TEst eller östra fästet. Alla 3 äro genom en vall med graf förenade med hvarandra, och framför alltsammans är en af Redoute de Stains betäckt inundation, d. v. 8. öfversvämningsanläggning. 4400 steg sydost om Fort de VEst åt Paris till ligger Aubervilliers-fästet med 5 bastioner halfvägs mellan den 45 fot breda Ourcq-kanalen och byn Aubervilliers, framför hvars nordöstra sida en bäck flyter, hvilken går genom 5:t Denis och utfaller i Seinen. Mellan Fort de rEst och Fort dAubervilliers går den tilll Soissons ledande jernbanan, och der bortom löper S:t Denis-kanalen, framför hvilken ettj af tre redutter förstärkt bröstvärn uppkastats af den jord, som erhållits vid kanalgräfnin-: gen. 4200 steg längre bort på andra sidan ! om Oureq-kanalen och den till Strasbourg ledande jernbanan, uppe på fortsättningen af den höjd, som sträcker sig från Belleville öfver Pantin, ligger fästet Romainville, blott: 1800 steg aflägset från den inre stadsbefäst: ningen. — Från detta fäste löper ända till Ourceq-kanalen en rad af förskansningar, un-. der det att på andra sidan 2 redutter försvara öfvergängarna. Längre i öster ochli söder, parallelt med den till Mulhouse le-! dande jernbanan, alltid på den yttre sidan : af samma höjdsträcka, följa nu de genom enl: stenlagd väg sammanbundna fästena Noisyl. (3500), Rosmy (3200 steg) och Nogent (3800 steg) med framför liggande bornverk. Mel-l lan nyssnämnda fästen ligga ytterligare i samma ordnivgsföljd redutterna vid Noisy, Montrevil, Boissiere och Fontenay. Vid Nogentfästet sänker sig den vid Belleville begynnande höjdsträckan temligen brant mot den här nära 100 fot breda Marne, hvars bro vid S:t Maux försvaras af ett 2800 steg långt bröstvärn, hvilket sistnämnda åter . flankeras af de vid dess båda ändar liggande l! redutterna Faisanderie och Gravelle. — Härj förbi går äfven jernvägen mellan Vincennes: och Varenne. Alla de permanenta verken . omsluta nästan halfcirkelformigt det storal: slutna Vincennes-tästet i Seine-Marne-vinkeln, hvilken framför sig har Vincennesskogen. Här är Paris s hufvudarsenal, och artilleriets skjutbana sträcker sig söder ut ända till Marne. Vid Alfort, till höger om den till Tyon ledande jernvägen, ligger det sista till denna linie hörande fästet; Fort de Charenton. Det af nämnda verk omslutna området kan såsom förskansadt läger beqvämt rymma 200,0600 man. 2. Södra linien. — Midt emot fästet Charenton, på 4000 stegs afstånd, ligger på venstra sidan om Seinen, något upphöjdt, fästet Ivry. Derefter följa i nästan rät linea från öster till vester på ungefärliga afstånd af 3000 steg fästena Bicåtre, Montrouge, Vanvres samt ungefär 50 fot öfver den här ur staden utflytande Seinefloden fästet Issy. Mellan dem gå jernbanorna till Limours resp. Sceaux och till Versailles. 3. Vestra linien. — Denna af naturen särdeles starka sida beherrskas endast af Forteresse de Mont Valeriep, Detta är det största och starkaste af alla fästena och ligger 415 fot öfver Seieen. Det har genom bron vid Suresnes och en stenlagd väg blifvit satt i förbindelse med Boulogneskogen och ligger på ett afstånd al 16.500 steg i rät linea från det närmaste fästet vid S:t Denis samt 10,000 steg trån fästet Issy. — I dessa mellanrum komma sannolikt nu nya verk att inskjutas. Alla fästena äro förbundna genom telegrafer sins emellan och med Paris. — Denna ofantliga befästning har först efter Napoleon I blitvit uppförd. Att utfundera de gynnsammaste punkterna för anfall mot densamma hör ej hit, och lika litet hvilket anfallssätt som kunde lofva den bästa framgången. Men som nyligen Thiers ilagstiftande kåren väckt det stora förslaget att, för att förskaffa staden flera försvarare och beröfva fienden lifsmedel vid hans annalkande, taga in i staden alla invånare i de omkringliggande landskapen med pick och pack, förråd och boskap, så vilja vi blott till slut i betraktande deraf, att äta och dricka håller: själ och kropp tillsammans, erinra om några siffertal. I sjelfva Paris torde nu, trots tyskarnes. förjagande, inomot 2.000,000 invånare finnas. : På ett afstånd af en half mil utom stadens: banlien fionas 40 byar med tillsammans ungefär 200,000 invånare. Längre bort ända till på en och en half mils afstånd ligga Versailles, S:t Germain, Argenteuil med tillsammans ungefär 70,000 invånare samt andra stora platser; hvarförutan hela trakten på ett afstånd af sex mil är öfversållad med rikt befolkade byar, slott, landthus och trädgårdar. Allt mycket torftiga källor för reel proviant! Räknar man nu dertill den bagatell af militär, som längtar till Paris, men som också vill lefva, så kan väl med skäl väntas, att det, när Paris enligt ofvannämnde förslag stängt sina portar, derinom sannohkt skall finnas mer än nog af pick och pack, men högst osannolikt tillräckligt med förråd och boskap. rm Ö ÖU Ä m,m ÖV yyVUV HA HÖ I AA MU MH I Provianteringen af Paris. France meddelar följande nya detaljer angående Paris proviantering: Oafsedt att alla bagare äro försedde med förråd för 14 dagar, har bandelsministern låtit komma till Paris: 350,000 centner mjöl, 150,000 centner risgryn, ett oerhördt förråd potäter och färska grönsaker af alla slag, 100,000 oxar och 500,000 får äro jemte till deras utfodring nödigt förråd af hö och säd förda till det iore at Paris. Med salt, speantar baffa cacker ach andra kalonialvaror