Aftonbladet – 3 september 1870, sida 2

Skizzer från en badort vid vestra kusten. Af LA JOS. ) Den yngsta fröken Nordenspetz, en fröken H., brukspatron Skönfelt och baron P. slutade tåget. Löjtnant v. Stern hade föredragit att rida. Man är då mest oberoende, hade han sagt till Felix. Han flö också för så visst sådant var möjligt me bondkampens lugna traf, från kärra, till kärra och roade alla, hvar han kom fram, genom sin lifliga munterhet och sina lustiga infall. Sällskapet anlände omsider, utan några äfventyr, till Svartskog. Sedan man en stund promenerat omkring i den vackra, dels med höga allvarliga granar, dels med leende löfträd bevuxna skogen, föreslog friherrinnan till hviloställe en förtjusande, af naturen bildad berså vid randen af en liten silfverklar bäck. Nu kommer trossen, sade löjtnant. v. Stern, då betjeningen i detsamma buro förbi en mängd kergar af alla slag och dimensioner. De unga flickorna utbådo sig med en mun, att få koka kaffet. Nej, mina unga damer, sade friherrinnan, det går inte an att ni alla koka kaffet, hvad skulle vät då herrarne, som blefvo lemnade ensamma taga sig till? Nej, gå du, Lilian, och låt betjenten göra upp eld, hvarefter du och fröken R., som ju tycker att detta är ett så stort nöje, kunna koka det. Var så god och tag plats på den här grässoffan, bästa kammarjunkare Lejonborg,, ) Se A. B. JV 189, 199, 192, 193, 195, 196, 201 och 202, .