Aftonbladet – 3 september 1870, sida 2

De arresterihgar, gom började i förgår, fortsåtad. Figard berättar, att tvåtusen personer redan blifvit häktade. Bland dem äro 200 allmänna frunbitnmer. De öfriga fårgarne. tillhöra olika sambällsklasser, till en stor del dessa gåtfulla existenser, som om morgonen aldrig veta hvar de skola lägga sig om aftonen, och om aftonen aldrig hvar de skola finna födan nästa dag, men som likväl finna både sofplats och föda. Undersökningen skall hafva ledt till vigtiga resultater. En tysk polack fanns i besittning af 10,000 francs i guld. Man fortfar, tyvärr med rätta, att framhålla motsatsen mellan preussarnes storartade spioneriväsende och den okunnighet; i hvilken fransmäbnen ständigt och äfven nu befinna sig. Hegeringen skall till och med sakna inderrättelser från Bazaine. Det är dock besynnerligt om det icke finnes ett par liundra personer som kunna smyga sig från Konöm till Paris ock derifrån tillbaka. Men sådant ligger icke i fransrtännens natur. En köpman i Passy, straxt bakom forterne, skall hafta fåt veta att en tysk bokhållare, hvilken han hafti tre år, var en preussisk ingeniörofficer som nu hade ganska väl reda på denna delaf befästningen. Till och med i det bombarderade Strasbourg lurar förräderiet. Det tyckes som om preussarne varit på förhand underrättade öm det uttall med 3000 man gom för ett fjar dagar stdan skitllv göras. Fienden var på sin Josh innan de första afdeiningarne och de stormande kommit utom stadsportarne. Den energiske kommendanten, general Ulrich, som vunnit hela Frankrikes sympatier genom sin proklamation, i hvilken han lofvade att icke gifva sig, så länge det fanns en patron, en soldat eller en skorpa i staden, bar för att hindra signaler tillkännagifvit, att livarje Iycen som visar sig på taket af ett hus straxt blifver skjuten. 4 Mobilgardet förbättrar sig betydligt. Till och med en alldeles civil betraktare kan på de gestalter han nu möter se en utomordentlig förändring i afseende på militärisk hållning, och alla berättelser öfverensstämma deruti, att desse män, hvilka preussiska -armån, enligt öfverste F. vy. Holstein, aktar ringare än skolgossar, äro på väg att blifva förträffliga soldater. Trochu har hållit mönstring med. dem och dervid uttalat sig mycket erkännande om de framsteg de gjort, hvilket naturligtvis föll i mycket god jord. . Samme korrespondent skrifver den 27 Aug.: Så blifver det dock allvar! I går eftermiddag afgaf inrikesministern i kammaren följande förklaring: Kronprinsens af Preussen armå, som i förgår tycktes bafva stannat, har i dag återtagit sin marsch framåt. Vi anse det för vår pligt att underrätta landet, kammaren och Paris befolkning derom. Jag behöfver icke tillägga, att försvarskommissionen vidtager alla de åtgärder den anser nödiga, oci att man kan räkna på krigsministerns energi och förutseende lika väl som på Paris guvernör. Vi göra likaledes räkning på hufvudstadens befolknings tapperhet och karakter. Denna ödesdigra underrättelse har i ett nu. ut-. bredt sig öfver hela Paris. Hon väckte ingen ångest, ingen förskräckelse, hos många snarare en viss frimodig förhoppning i förlitande på att det var ett halsbrytande vågstycke, hvartill preussarne beredde sig. Men öfverallt väckte hon en mycket allvarlig stämning. Butikerna fortforo att stå öppna. Gatorna hvimlade som hittills. Solen sken vackert och lifligt på den vackra och lefnadsglada staden. Men buru förändradt var icke allt! Från det första ögonblicket rykten började sprida sig, tänkte jag på Charles de Mazades ord: Vi vilja visa, att vi äro ett allvarligt folk Då aftonen kom och de långa raderna af gaslyktor tändes, var det en ganska stor massa af menniskor på boulevarderna. Man stod i flockar mer än man gick; men det var idel män. Säkerligen har der aldrig varit så tomt på dessa fantastiskt klädda, lockande skönheter, som synas oskiljaktiga från boulevarden. Afdelningar at soldater drogo åstad till bangården med full packning. Långa tåg med pontoner och artilleri rörde sig bullrande och skramlande på körbanan, der annars endast lätta vagnshjul nästan ljudlöst rulla fram. Man uppställde sig i täta linier för att se trainerna och militärerna draga förbi, men der var intet jubel och inga rop. Såsom soldater, hvilka sjelfva stå vader vapen, sågo parisarne andra soldater tåga örbi. Aftontidniogarne, hvilka fått sig tillsänd inrikesI ministerns förklaring, togo den likasom befolkningen mycket lugnt. I dag är det starkare vind i seglen, och sjelfva luften luktar krut. Om man blott ville låta korrespondenserna till Dagbladet gå igenom de fiendtliga linierna, kunde man icke tänka sig något förträffligare ställe för en korrespondent än Paris säkerligen blifver. Öfverbefälet utvecklar säkerligen all möjlig energi. På gatuhören uppslås kungörelser om stadens provianteriog och en uppfardran till alla f. d. militärer, som vilja biträda vid kanonernas serverande, latt anmäla sig inationalgardes-stabsbyråerna. Man väntar hvarje dag en kubgörelse som rent af. beI faller alla främlingar att lemna Paris. Nästan alla laffärer hafva afsomnat; man ser ingen menniska i I butikerna. Sjelfva personalen häller sig så nära .I dörren som möjligt för att följa med hvad som försiggår. Men ingen är rädd. Man ser icke något bekymradt ansigte. Folket står samladt i grupper, isynnerhet i gatuhörnen framför plakaterna. Det är ett ständigt hvinmel på Vendömeplatsen I framför nationalgardets stab. Man får i dag i s8ollens Jjus vid åsynen af dessa tätt slutna skaror samma intryck som i går på den mörka boulevarden, nemligen att om marseillaisen nu lät höra sig och kallade ut till forterna och Yenceinte, skulle Jalla följa, skulle hela Paris vandra ut som en stad Jaf krigare, som ett läger af ett folk, hvilket kon, I centrerat hela sin energi i den ena tanken: la I victoire ou la motts. I Hvilken kan blott en timme se Paris, denna unI derbara stad, der hvarje gata visar att detta skall I blifva verldens hufvudstad, utan att beundra det? I Hvilken kan lefva midt i detta underbara, pulseI rande lif i Paris, som visar, att det verkligen är I verldens hufvudstad utan att få ett outplånligtin Ttryck af lif i dess största och möjligaste former? Men huru högt man än må beundra Paris och dess storartade lif — man har icke lärt känna Paris om man icke sett det i dessa tider! I Sverige och Frankrike. Vi hafva Ifätt tillfälle att se ett för några dagar sedan Ihit anländt privatbref ifrån en af Frankrikes förnämsta och ledande män under perioden näst fära och efter 1948 års revolution. men