Aftonbladet – 2 september 1870, sida 3

) melse att bilda en motvigt mot Italien, hvars t hållning fortfarande är osäker. Äfven de båda andra torde kunna förklaras deraf, latt de neutrala makternas stämning icke är -I sådan, att man kan underlåta att vidtaga I försigtighetsmått. Armån vid Rhein skall I föröfrigt bestå af nordoch sydtyska reserlven och kommenderas af storhertigen af Mecklenburg. (Insändt.) Några reflexioner I skogsfrågan. Undertecknads uti Aftonbladet n:r 94 och 95 innevarande år under ofvanstående T rubrik intagna artikel har gifvit anledning till ett uti nämnde tidning n:r 141 infördt I genmäle undertecknadt Norrländningar,, och I de deruti uttalade åsigter öfverensstämma så tillvida med undertecknads, att de uppenbarligen afse samma lofvärda ändamål, nemloen att för en större allmänhet, och deribland nox:vändingarne sielfve e tndantagne, söka att med ledning af faktiska rörhållanden skilja emellan den skogsafverkning, som genom trävaruskeppningen från Norrland ännu eger rum, och den skogsförödelee, hvarför de med förhållandena obekante beskylla norrländingarne, — Undertecknad har alltså nöjet att uti de ärade insändarena möta icke motståndare, ötan bundsförvandter, som likväl uti den välmenta ock at mig högt värderade afsigten, att uti mina beräkningar öfver produktion och konsumtion af skogseffekter rätta föregifne misstag, sjelfve deruti hugga i sten, lika missledande till sina följder som de misshugg i skogsfrågat kunnat vara, hvarför de ärade insändarena beskylla mig. Med anledning deraf utbeder jag mig att åter få nöjet yttra några ord uti denna, ej endast för Norrland utan för hela riket, lika vigtiga fråga, ånyo vädjande till ett välvilligt bedömande äfven af dem, som i Norrlands skogär icke se skog för skogens skull. Jag lemnar å sido värdet af insändarenas anmärkningar öfver min beräkning af bränsleåtgången för Norrlands 690,608 invånare, epär denna konsumtion icke låter med bestämdhet beräkna sig, och vill blott erinra, att jag för Norrland upptagit bränsleåtgången til debbelt så stor qvantitet på person, som öfverste af Forselles och hofjägmästaren af Ström för hela riket antagit. Utur. mina beräkningar framgår, att Norrlands invånare till bränsle uti den enskilda hushållningen årligen kousumera 1,381,216 famnar samt exportera 675,000 famnar virke (å 100 kubikfot fast mått); och då det skeppade virket mycket säkert lemnar Norrland ett kapitalutbyte ar 40 rår pr 100 kubikfot eller en årlig inkomst af 27,624,320 rdr för skogsvärde och arbete, så vore det sorgligt om, efter insändarenas uppgifter 2,071,824 famnar användes till bränsle inom hus, eller tre gånger mer än den i verkligheten utskeppade virkesqvantiteten är. Emellertid framgår al dessa deras motskäl för timmerafverknpingen, huru jemförelsevis liten ifverkan trävaruexporten har på de norrländska skogsförhållandenva i allmänhet; hvarjemte desamma bekräfta riktigheten af mia i föregående uppsats uttalade åsigt, nemligen att skogsprodukternas tilltagande värde kommer att utgöra skogarnes säkraste skydd, och det kraf tigaste, snart sagdt, enda mediet ledande till åstadkommande af en med bhjelpkultur ordnad timmerutgallring i våra norrländska bygder,. Ett land som kan exportera träeffekter för minst 27 millioner rdr, och dessutom för sin enskilda hushållning z2nvända efter undert. åsigt två, men efter insändarens mening, tre gånger den virkesqvantitet som representeras af detta kapital, till bränsle för sina ej fullt 700.000 invåvare, är ju i sanning ej ett fattigt land, endast dess bebyggare rätt förstå att värda och använda sina rika materiella resurser. Insändarenas anmärkpniog, att jag uti uppgiften om den skeppade virkesmassans förvandlivg ifrån svenska till engelska eller franska kubikfot, begått ett misstag, erkännos tacksamt, men inverkar egentligen icke ikwi,,. enär — som insändarena benäpå kalkyien, tilnad. häri get anmärka — ev SPnad, som det stora oppkominer; ät en Obslygng . votafdet stora hela ch tvrds i det närmaste kap. 085 pd de 67 proc. affall, söm jag i förhållande den skeppade virkesmassan beräknat: Deras påstående åter, att jag för högt beräknat återväxten pr tunoland, härleder sig icke från ett lugnt och sansadt omdöme, utan häntyder på ön partisk ställniog till skogs-! frågan och ett icke välvilligt emottagande af mina anspråkslösa reflektioner deröfvet. Emellertid erkänna insändarena att jag på tvenne vägar kommit till samma för Norrland gynn-. salhmä resultat i fråga om den årliga skogsproduk tiane, temligen den ena, att efter afl. ofjägmästaren af Ström upptsta densamma : till 22 kubikfot massa pr tunnland — och I den andra, att efter af sakkunpige personer l: uppgjord. skogsafverkningsplan öfver Boda : kronoöfverloppsmark, antaga den årliga återväxten till 8,16 kubikfot pr tunnland af tilll! bjelkar, plankor, battena och bräder tjenligt virke. Det senare beräkningssättet synes insändarena gilla, men söka tillintetgöra riktigheten deral genom en antydan derom, att på denna skog, hvarå intet husbehof afsetts, har hela årliga återväxtsumman knannat upptagas till försäljning af fullmogna timmerträd,. Genom denna tydniog utaf afverkningsplanen öfver Boda kronoskog, skulle man unna tro, att insändaren upptäckt något sätt, hvarigenom all ståndskog i Norrland — hvarpå ingen annan afverkniug kan ske — bör kunna uppdragas till fullmogna. timmerträd, i hvilket fall närvarande generation i sanning icke behöfde befara timmerbrist för efterkommande slägten. Emellertid har taxator af ifrågavarände kronoskog icke sett saken så, utan i stället på riktiga grunder beräknat att under loppet af 200 år endast 60 å 61 träd per tunnland kan uppdragas och afverkas till sågtimmer, hvaremot de undertryckta och skadade träden, säkert under denna långa period uppgående, med större och mindre, till flera hundra stycken per tunnland, naturligtvis icke kunnat upptagas i denna uteslutande för timmer beräknade återväxt, då någon afsättning för deraf uppkommande virke ! icke finnes, men hvars sammaulagda massa (