Aftonbladet – 1 september 1870, sida 3

laga uUbalonsarmen under Mac Manon I Hauken. Denna slutsats har nu visat sig riktig, om än endast till en del. Detär nemligen ej blott en kår som från denna sida hotar den andra franska armån, utan en hel ny arm. KriegsZeitung berättar nemligen, att en fjerde arme, bestående af gardet, 4:e kåren (från provinsen Sachsen) och den 12:e (från konungariket Sachsen) blifvit bildad under sachsiska kronprinsens befäl för att i samband med den tredje armen operera mot Mac Mahon och ? i Paris. Första och andra armåerna stå deremot enligt samma källa qvar utanför Metz, der de utföra stora förskansningsarbeten föratt spärra Bazaine alla utvägar. Enligt samma tidsiog skola tre reservarmer vara under bildning: den första under storhertigen af MecklenburgSchwerin vid Rhein, den andra under general Canstein i Berlin och den tredje under general Löwenfeld vid Glogau (Behlefien). Pfalsbourg fortfar att göra ett hjeltemodigt motstånd. Kyrkan och femtioen nus hade vid beskjutningen af general Tämplings kår blifvit uppbrända. Två stormningar ha blifvit försökta, men afslagits. Staden är väl provianterad. För fjerde gången uppmanad att gifva sig, svarade kommendanten, att han ej vidare skulle mottaga någon parlamentär och att om preussarna lyckades komma upp på vallarna, han heldre skulle spränga sig och dem i luften än uppgifva platsen. Så berättar Correspondance Havas. Evligt Times korrespondent vid kronprinsens armå skall det vara en kavallerimajor vid namn Fioulle som för befälet i Pfalsbourg. Hans hållning och tapperhet hade väckt stor beundran äfven hos preussarne. Isynnerhet hade deras kavalleriofficerare uttalat sig med stolthet öfver detta tappra försvar, utfördt af en officer af deras eget vapen. Korrespondenten tillägger, att de af Vauban uppförda fästningsverken och kanonernas disposition äro sådana, att om vatten, proviant och ammunition ej tryta, Pfalsbourg under en sådan ledning ej har något att frukta af fienden. Fästningen är horom förötrigt en verklig nagel i ögat. Hon hindrar och besvärar på det mest käonbara sätt hans förbindelser med Ele3ss och Tyskland på en af de vigtigaste linierna. Ersättning härför ger knappast -den lilla fästningen Vitry le Francais, hvars intagande nyligen blifvit berättadt. Vitry är dock så tillvida äfven det en vigtig punkt, som det beherrskar de jernbanor:som från Strassburg och Bsosangon föra till Paris och vid Blesme ha sin föreningspunkt. . Strassburgs beskjutning pågår oafbrutet. Artilleristriden varade den 24 Aug shelardagen och fortgick aftonen och hela natten ända till kl. 5 på morgonen den 25, med det resultat, att högra sidan af citadellet. och hela arsenalen var nedbrunven. Ett af del: franska mörsarbatterierna hade, enligt Kriegs-: Zeilung, blifvit tystadt. Kehl hade af dettal ömsesidigadbombardernent åter lidit betydligt och tjugu hus der blifvit nedbrända, .. —— Från Gravelotte skrifves den 21 Augusti till Kölnische Zeitung: Sedan i går på aftonen är cerneringen af Metz fullständig, då äfven den 10:e armekåren från Thionville lägrat sig derutanvför. Tilloch mel Ardennervägen, som det föröfrigt skulle varit omöjligt att passera för en kår af 70 till 80,000 man, har blifvit afskuren för fransmännen. Afven landtvärnet har redan anländt. Thionville är likaledes redan cerneradt. Vår position på höjderna gentemot Mont S:t Quentin, från hvars bastioner man: hoppades kunna nedgöra oss, är för första gången under detta krig en någorlunda gynnsam, ty vi innehafva de förskansningar, från hvilka de besköto oss utanför Gravelotte. Huru verksamt vårt artilleri; här var den 18, derom öfvertygas jag af de många preussiska granatspillror, som jag funnit mellan fiendens ställningar. Några ställen oro: ordentligt golflagda med jern. Fienden å sin sida hade gjort allt möjligt för att skaffa sig säkra sigtpunkter. Så t. ex. synas de ännu förhandenvarande stora hvita fläckarna på fälten, soni äro beströdda med gips, vara ganska öndamålenliga märken för artilleriet. Bristen på lifemedel är här ännn allt jemnt ganska kännbar; isynnerhet vatten saknas helt och hållet och måste äfven skaffas för de sårade från ett afstånd af flere timmars väg. Amerikanska rörbrunnar hafva biitvit anskaffade och medförda för vår armå, men ännu har jag icke kunnat se nåpoatine af deras snvändande. På högplatån är utänför Metz har sedan i går en: helt höstlik köld inträdt, så att vi derunder af köld måste krypa till bivuakelden der vi koka vårt kaffe, vår enda läskdryck i denna ödsliga nejd. f Emellertid är detta alltid bättre än hettan, ty denna väderlek skyddar oss för sjakdomar. De sårade skola väl i morgon allesammens vara afzångda. Endakt den franskä ambulansen, tillhörande Societå Internationale, är änhb här. Det blifver nit tyst i och omkriog Gravelotte, der det änvu i går gick så bullersamt till. Generalkommandot för 8:e kåren qvafstannar tillsvidare. Ur Daily News körrespondenser från Kronprinsens arme meddela vi följande äldre underrättelser, hvilka ännu äro af intresse. Under der 15 Augusti skrifver den engelska tidningens. korrespondent öfver de tyska truppernas framryckande: Det lätta kavalleriet, dragoner och uhlaner, sprida sig öfver landet framför fronten och bereda väg för den eftertågande armån, inhemta underrättelser och anskaffa lifsmedel. Dessa äro härens tentakler. Bakom dem följa infanterimassorna, och på något afstånd från fronten, högqvarteret med staben. Hela landet hvimlar af trupper. Infanterikolonnerna rycka fram såsom ett tåg af myror. Och huru marschera de icke! De stackars damhöljda menniskorna gingo 12—15 (eng.) mil i fullt hästtraf, med fasta steg och i full rustning. Stundom måste de rentaf. hafvaj sprungit, och dock blefvo endast 2 eller 3 man etter. Så ser jag kolonnerna rycka framåt — tusen och åter tusen kämpar — och proviantoch ammunitionstågen, hvilka ständigtanlända tillfronten. Milslånga rader af reserv krypa långsamt fram, äfvensom ammunitionsvagnar och bondvagnar med hö för kavalleriet, upptagande sträckor af många tunnlands vidd. Men satmolikt är det af fienden besätta området icke värre deran än det som ligger inom fransmännens linier. Preussarne blifva icke illa mottagna af bönderna. Deras disciplin är beundransvärd.. Deras genommarsch ordnas på sådant sätt, att befolkningen skall hafva så liten. olägenhet deraf som möjligt. I en senare korrespondens tillägges: Allt efter som vi rycka framåt, blifver befolkningen mera fransk. Efter hand har den alldeles 0 FRA mt OR KM Jm rg SS ot PI a RM Batt rn MT dd Br et FR hs NT far En LÖ UR em OÖOS m-O fa BD Dn —A dd OVR FN rv hn mf