Aftonbladet – 30 augusti 1870, sida 2

yser lagstiftande kåren förtroende till dessa ostitotioner? (Häftigt sorl.) Om så är, må jen då säga det. Må den våga säga franka folket, att det slåss för kejsardömets och lynastiens upprätthållande. Här blir tumultet sådant, att det är omöjigt att höra de ord Jules Favre med liflig örelse uttalar. Stormen når sin höjd. Avgående det återstående af diskussionen nå endast nämnas, att Buffet med ett varmt rädjande till fosterlandskärleken, som framallar lifliga applåder, uttalar sig för, att nan skall förbehålla åt framtiden undersökvingen af de fel som blifvit begångna; att Thiers, på samma gång han gifver en förklaing af sin hållniog uti utskottet, förklarar att enligt hars tanke institutionerua mer än bersonerna äro skuld till våra olyckor; och stt slutligen Keratrys förslag, som icke får mer än 54 röster, förkastas. Journal officiel offentliggör den 24 Aug. ett dekret, hvarigenom ministeriet för de sköna konsterna och vetenskaperna upphäfves, och detta ministeriams förrättningar provisoriskt tilldelas ministern för den allmänna undervisningen. Under det att det franska 750-millionerslånet genast fulitecknades, kan grefve Bismarck icke få sitt förbundslån på 100 millioner thaler fulltecknadt. Ännu fattas det en tredjedel deri. Den rika staden Hamburg har icke uppoffrat mera än 5,900,000 och regerande hertigen af Brauuschweig endast 2000 thaler. Våra fienders krigsskatt är länge sedan tillbaka uttömd, — säger Le Temps — om krediten redan sviker dem, till och med i Tyskland, i hvilken svår ställning skola de icke snart befinna sig, ty i dag mera än någonsin erfordras det penningar för att föra krig. I Moniteur :Universel tör den 24 dennes skrifves om nationallånet på 750,000,000 fr.: I det ögonblick, då tidningen skall läggas i pressen, erfara vi, att notarierna i: Päris ensamme ha tecknat för 260,000 i räntor, hvilket utgör ett kapital af 5,200,000 francs. Man kan af denna summa och af tilloppet af tecknade beräkna, att nn i Frankrike mer än 2000 millioner måste vara tecknade till nationallånet. En delegation af invånarne i Paris tredje valkrets har till general Trochu öfverlemnat följande adress: GöHeral! : Kallad till den farliga äran att styra Paris under de smärtsamma omständigheter, som vi tör närvarande genomgå, har er första omsorg varit att låta Frankrike höra ett språk, vid hvilket det icke varit vant sedan aderton år. Föraktande våldets hotelser och skarpa tilltal, vädjar pi till vår tillgifvenhet och vårt förtroende. Som ni icke tillhör något parti, så vädjar ni till alla partier. I det ni uteslutande. sysselsätter er med räddningen af fåderneslandet, hvilket blifvit så allvarsamt blottstäldt af dem som förfogade der-: öfver; vådjar ni till vår fosterlandskärlek. Nåväl, general, vi komma för att förklara för er, att ni förvärfvat vår tillgifvenhet och vårt förtroende, och att vår patriotism står i jemnhöjd med omständigheterna. Vi betrakta vår belägenhet med lugn och kallblodighet, utan illusioner och utan förskräckelse. Vi äro redo att visa Preussen och Europa att ett långt moraliskt förtryck, förenadt med retel-. sen af materiella begäreleer, icke i grund förvek-: ligat de allmänna sederna och landets mannakraft. Sonsönerna till hjeltarne af 1792 skola blifva värdiga sina förfäder. Men, general, det är icke tillräckligt att vädja till vår tillgifvenhet och till vår patriotism, ni måste genom en skyndsam organisation af alla hufvudstadens krafter sätta oss i stånd att draga nytta af dem. Den rutinmässiga, afundsjuka och formalistiska förvaltningen synes ställa en styrka af oöfvervinnelig tröghet mot pariserbefolkningens rättmätiga otålighet. Talrika inskrifningar på nationalgardets listor hafva förblifvit utan något resultat. Beväpningen pågår med en långsamhet som gör en förtviflad, och organisationen af kadrerna synes icke vara bland dem som göra mesta framsteget: Vi fästa heta er uppmärksamhet, general, på en sakernas ställning, som så föga öfverensstämmer med omständigheternas allvar. Det är på tiden att draga fördel af alla hufvudstadens lefvande krafter; intet misstroende, intet hat, ingen fruktan mera! Om det är sant, att man alltid påträffar uslingar som i de allmänna olyckorna icke se abnat än ett tillfälle att tillfredsställa afskyvärda lystnader, så sysselsätt er icke med dem, general, vi skola taga dem om hand. Er närvaro ibland oss, general, har uppfylt våra hjertan med hopp; vi äro förvissade om, att Paris försvar af dess invånare, i förening med vår hjeltemodiga armås verksamhet, icke skall dröja att hafva till följd våra fienders fullkomliga flykt. General, vi räkna på er; räkna ni på 0s8. Hufvudmannen för det orleanska huset, grefven af Paris, har från Twickenham i England, der han vistas, tillsändt en af sina vänner i Paris ett bref, dateradt den 20 Aug., hvarur Journal des Debats återger följande utdrag: ... Hvilka händelser sedan fjorton dagar! Hvilka slag för alla franska hjertan! Ni kan förstå allt hvad vi mäste lida af denna nationalolycka, af hvilken vi till råga på våra lidanden äro dömde att. blifva overksamme åskådare. Det afslag, som gafs på mina farbröders och min broders begäran är ur dennå synpunkt ett mycket grymt slag. Det är detta afslag som hindrat mig att framlemna ett bref, liknande deras, som kommit till Paris något senare än det sistnämnda. Preussarneskola således kanske komma att belägra Paris, och på dessa förskansningar, Frankrikes sista bålverk, uppfördt för trettio år sedan af konung Ludvig Filip och hertigen af Orleans, skall icke en Orleans få blanda sig med fäderneslandets försvarare! Och hvad som kanske är ännu hårdare: i vår oegennyttiga enträgenhet skall man kanske endast se en orolij ärelystnads beräkningar. Men vi tänka icke pi oss sjelfva; vi tänka endast på denna beundransvärda arm, som upprätthåller Frankrikes ära, och på alla de kämpar, som framför Paris murar skola rädda vårt fädernesland från den yttersta förödmjukelse. Eder tillgifne Louis Philippe d Orleans. Jublet i Tyskland öfver framgångarna utanmm SO YO mm AM vd BT CL teet VM Vv Bs Ar omm j för Metz är ej oblandadt. Stämmor börja. redan låta höra sig som framhålla medaljens frånsida, de ofantliga förlusterna. — Vi återgåfvo i går några ord ur Berlintidningen Zukunft som i detta afseende äro betecknande, och vi finna i dag i Schlesische Zeitung ett uttryck af samma stämning. Man läser i nämnde tidning: För att rätt kunna bedöma händelserna under de sista stora slagen, säger tidningen, måste man nödvändigt skaffa sig kännedom om våra egna förluster i deras förhållande till fiendens, ty detta lägger en stor tyngd i vågskålen. då vi söka novskatta vioten och