Aftonbladet – 25 augusti 1870, sida 3

MP 7 AO TA AE MER hloch med kroppen, så förmår den ännu mycket il mera på det andliga området. Alla dessa för, stämningar, griller, nycker, hvilka söka en afled, ning hos andra, all denna oklara trängtan, detta misstroende till sig sjelf och andra, detta småa aktiga afvägande af ömsesidiga uppmärksamheter -l och konventionella pligter, detta iakttagande och e I tadlande af andra, detta tissel och tassel,sqvaller, t förtal och mellanspring, som är en lågsinnad och vedervärdig vana hos vårt kön, allt detta skall; om icke helt och hållet försvinna, dock betydligt Jaftaga, så snart qvinnorna erhålla en ordnad syst I selsättning, mångfaldigade intressen och en uta vidgad värkaingskrets med deremot svarande syna krets, och icke längre hafva tid att sitta så godt som görlösa (sysslolösa?) tillsammans och enfal. digt sladdra om hvarje. struntsak. ,) Och alla ytliga kärleksintriger, alla lättsinniga , I streck, alla fantasiens och sinnenas förirringar, j hvari hafva de väl sin grund andat än i bristen på en tillfredsställande, förståndsförmögenheterna : 1 anspråk tagande sysselsättning? Gifven qvinI, norna en sådan, och de skola upphöra att i ung, domen bortslösa sitt hbjertas känslor i flyktig lek v och på ålderdomen att fylla dess tomhet genom I bitterhet och menniskohat. (H:s Gen., sid. 163—9.) l b Innan flickan ännu satt sin fot öfver tröskeln till en skola, är ofta fröet lagdt till I detta ytliga väsen; icke hvad våra tankar Toch handlingar verkligen äro, är måttstocken, — utan hvad de utöfva för ett intryck på landra, och huru de af menniskorna bedömas. ; Talangerna, så de stora som de små, blifva behörigen uppvisade och naturligtvis beunI drade: så måste ett tidigt pladdrande af ett främmande språk lägga grunden till böjelse osannfärdigt sken; och tidigt klikannde på -ett instrument förstöra allt musikaliskt. sinne; och begreppen om en inlärd I hållning, om en onaturlig skicklighet i i. beteendet, sättas i stället tör.en okouvstlad, sund utveckling, så att-sinnet för det sanna, sköna och goda. redan i den tidigaste barn) domen förtryckes eller åtminstone förvrides.. Hit hörer äfven denna utklädning af de små barnen, efter. sista , modjournalen, hvarpå vi få. se visserligen för ögat anslående, men för: det tänkande sinnet vidriga prof i KungsI trädgården och på våra gator. Må man dock : I ej misstörstå oss: sinnet för det sköna må i redan hos barnet, särdeles den. lilla. flickap, i väckas, så att hos den. uppvuxna en god, bili dad smak.bhäraf alstras. Onekligt är emellertid, att många flickor tydlii gen sakna all smak, så att deras sätt att kläda sig 0. 8. v. aldrig frambringar ett angenämt och välgörande intryck. Vi vilja icke undersöka i hvad j mån: brist.p exempel -och försummad utbildning jaf slumrande krafter äfven här må bära skulI den, . men säkert är i alla bändelser, att konstsinnets och -smakens gepnaning är en sak, isom måste börja i den tidigaste barndomen och icke får uppskjutas till en tid, då barnet redan Jap nått en viss mognad: Det är icke för sent att vid denna jemförelsevis mera framskridna ålder I egna sig åt en särskild konstgren, men det är för sent att först då söka väcka den estetiska smaken, om denna i den spädare åldern blifvit helt och hållet vårdsiösad. En allmän, harmonisk utbildning af sinnet för det sköna måste ständigt föregå innan ett individuelt konstsinne kan utvecklas derur, och om detta förstnämnda sinne är det här ; allena fråga, och icke om den särskilda tekniska färdighbeten. Likasom moåren:och hemmet alltid och i alla afseenden bafva det afgjordaste inflytande på bar netscutyeckling; på samma sätträfven här... Kfter, härmningsdriften. är den starkaste af. barnets alla drifter. Om modren icke har någon smak, om hon kläder sig sjelf. och sina barn smaklöst, och husets hela inrättning bärmed står i öfverensstämmelse, så skall äfven barnets smak antaga samma förskämda riktning, om icke tillfälligtvis andra inflytanden-göra sig gällande (Sid. 62—63.) Begära vi nu, att ätven skolan skall erbjuda botemedel för det ifrågavarande onda, så bör man först ihågkomma, att hvarje inI flytande, som skall utgå från skolan, först inom den måste blifva ett element, som verkar individoelt och på ett lefvande sätt. Nu finves, och ännu mera funnos, bland skolans inrättningar. en och. annan, soo kunna Ssygas ganska betänkligt gynna fåfängan, Dit höra offentliga examina med thy åtiöljande nya, eller åtminstone granna klädningar och öfriga tillbehör; dock-bar, i det dessa offentliga uppvisningar, — vid hvilka elevernas kunskaper i ganska ringa mån uppvisas, — börjat försvinna, äfven den dermed; förkvippade lockelsen. till inre och. yttre fåfänglighet ej mera fått något spelrum. Vid deafslutningar,, som trädt i stället, och hvilka hos oss användas, bland andra i statens Normalskola för flickor och de flickskolor, som strängt följa Nya elementarskolans system, — der finner män visserligen någon skilnad iklädedrägten vid dylika tillfällen -eniot den dagliga, dock ej någon atinan än den, som vanligen iakttages vid arbetstid och vid fritid, och som kan vara ganska tillbörlig, då det är fråga om en skolfest; Här kunde stället vara atttagai betraktande suppvisningaro för qvinnokönet i kroppsliga öfningar: i gymnastik med dess mångfaldiga, smidiga rörelser, och i simning; och, — då dylika i simkonsten redan i vårt land praktiserats, — huruvida de för alla, och ej minst för flickor, så nyttiga simöfningårna behöfva åtföljas af dylika förevisningar eller promotioner, då den farhåga ligger allt för nära, att genom dem få-fängan kan befordras, och hos åtskilliga banske just dess lägsta afart. Det finnes alltid flickor, till och med af yngre år, som vid dylika tillfällen begärligt gifva akt på eftekten af deras klädeel och i allmänhet har de presentera. sig, och möjligen: snappa upp något at de obetänksamms2 ord, medelst hvilka icke allenast rörelserna, utan äfven ansigte, figar och drägt få sitt mått af loford; medan-man utan tvifvel äfven påträffar andra, som med sinnet upptaget endast af stundens uppgift, förblifva alldeles fria från dylika 4 : LA Fa BMA DM vt FR sh — ON — OA SA NN VR KL BR rk SG ÄR SR KR CA TR FRIN KA Be ER KA PN Mo 2 kt ke Or md M 4 PR tankar och, helt okonstlade, ej märka det dem tilldelade berömmet, då äfven oberörda af den med fåfängan så lätt förenade afun-2 den öfver kamraters framgång. t Ett läroämne, som i flickskolan gifvit få-2 fängan månget tillfälle att spela en, alltid d aktlig roll, har varit undervishiogen i handd arbete, vid hvilken, till yttermera visso, fransk I 5 konversation på samma gång skulle öfvas.j? Detta har emellertid numera i många lärod anstalter blifvit annorlunda, så att det för flickorna vigtiga bandarbetet må bli ett verk-d ligt bildningsoch undervisningsämne, h . Men icke allenast i undervisningen kunna, o inom skolan, frön ligga till det ifrägavarande felets, fåfängans uppblomstrande, utan äfven k hos de undervisanåe; och härvid hafva förs näniligast de manliga lärarneatt gifva akt på f elever och, tramför allt, på — sig sjelfva. Fn . erfaren lärare vid en tysk flickskola yttrar en uppsats om detta ämne: Som ung SN