Aftonbladet – 25 augusti 1870, sida 3

Om rektorsmötet. Uti.Stockholms-Posten för. den 19 denues fiones införd en artikel angående det då ännu pågående. rektorsmötet, innehållande rörande detsamma några anmärkningar, hvilka vi ansett förtjena någon belysning. Först och främst beklagas, att mötet icke fått den offentliga karakter, att ät nägra af pressens. organer lemnats-tillfälle att sjelfva på ort och ställe taga kännedom om frågornas behandling ochintryck af den riktning, som ;mötets. förhandlingar togo. Härvid må till en början erinras, att föregående rektorsmöten varit i detta hänseende alldeles på samma sätt anordnade, utsn att från pressens sida någon anmärkning dervid gjorts, hvaremot deltagarne i dessa föregående möten uttryckligen förklarat sig med en såden anordning vara. särdeles nöjda. Att detta icke härleder sig från någon slags afvoghet mot tidningsrefenterna eller underskattande af pressens vigt och betydelse, tro vi oss kunna försäkra. Men man har befarat, att om mötet hölls för öppna dörrar, derigenom skulle komma att läggas ett band på diskussionen, hvilket för saken vore allt annat än nyttigt. Ingen lär väl neka, att man i allmänhet, då man talar offentligen, yttrar sig med .en viss betänksamhet, försigtighet och förbehållsämhet, och detta desto mera i samma mån som man är ovan talare eller har ordet mindre i sin makt, då man ock är mera i fara att blifva missförstådd. Till följd häraf skulle det kunna inträffa, att, om mötet erhölle en mera offentlig karakter, endast de mera öfvade talarena kom.me att yttra sig, och att dessa begagnade yttranderätten till att hålla mer och mindre glänsande föredrag för den stora allmänhetens räkning, hvaremot man torde komma att sakna den enkelhet, flärdfrihet och friskhet, som , hittills utmärkt diskussiouen vid rektorsmötena; i det enhvar helt kort och på sak oförbehållsamt, man: kunde nästan säga öppenhjertigt, yttrat sin mening och redos gjort för sin erfarevhet, utan fara att af tack. män. blifva missförstådd, äfven om pågot ut tryck. befunnits ej. fallt motsvara meningen. Vinsten-af en sådan, anordning är således i vår tanke. ganska.stor och vigtig, hvaremot vi icke kanna fiana, att den allmänhet, som för läroverksfrågor hyser intresse, derpå något förlorat. Om de referat af törhandlingarne, som genom mötets utsedde sekreterare offentliggjorts, säger St.-Post., att de tillfredsställaäfven de största anspråk på systematisk uppställning, reda och klarhet i framställnipgen. Och det torde böra observeras, att dessa referat icke äro en redogöTelse blott tör pluralitetens mening, i hvilket fall man med skäl kunnat anmärka, att de voro ensidiga, utan de upptaga alla de olika meningarna om de framställda frågorna, äfvensom) de, vigtigaste anförda skälen för dem, utan att Könorergeka någon eller något. -Härigenom har också allmänheten fått kännedom om rektorernas: olika åsigter, och granskningen af dessa äsigter står en hvar öppen. Ett attas: namnen på de personer, som : talat i den ena eller andra riktningen, en brist som dosk; för sjelfva frågornas utreduing är af ingen betydelse. Det torde således få anses vara välbetänkt af ecklesiastikehefen att icke i fråga om mötets mer eller mindre offentliga karakter denna gång hafva afvikit från hittills gällande praxis, och vi tro oss veta, att de församlade rektorerna isakens intresse varit honom derför tacksamme. Att för öfrigt atatsrådet W. redan varit betänkt på attgifva åt mötet: en större utsträckning sch offentlighet veta. vi deraf, att han vid vötets afslutande sistlidne fredag sade sg ämne, såvidt på honom kunde komma att bero, vid ett biifvande möte kalla icke blott censorerna vid. de. årliga afgångsexamina trån läroverken, utan jemväl andra utaf intresse för elementarunmdervisningen och kännedom om dithörande frågor utmärkte män bland den bildade allmänheten att i mötets förhandlingar deltaga, ett tillkännagifvande, som af rektorerna med odeladt bifall emottogs. Vidare bar St.-P:n gjort anmärkning dervid, att öfverläggningsämnena ej förr än vid mötets öppnands kommo till rektorerrias kännedom. Om: det ock villigt erkännes, säger tidningen, att rektorerna vid våra läroverk äro iosigtsfolle och erfarne män, torde det dock hafva varit för saken gagveligt, om de på förhand fått del af frågorna och derigenom satts i tillfälle att närmare ötverväga svaren, samt med sina kolleger och med bildade och förståndiga föräldrar i sina respektive orter öfverlägga om dem, hvarförutan det ock kunnat vara väl behöfligt att taga en förberedande öfversigt at ett program, i hvilket valet af frågor och deras uppställning synas så särskildt afsedda att binda och reglera diskussionen. Att anmärkningen om önskvärdheten af frågornas tidigåre tillkännagifvande eger sin riktighet, såvidt den stöder sig på det förstnämnda af de anförda skälen, medgifva vi så mycket hellre, som rektorerna just af detta skäl sjelfva framställde en önskan att, ekuru sådant titl) Äfven Beminarium för bildande af lärarinnor och den dermed förenade statens Normalskola för flickor, hvilka anstalter till en början stodo under ledninr af en föreståndarinna hafva nn