Aftonbladet – 25 augusti 1870, sida 2

arne erkänna sjelfva, att deras förluster enamt vid Mars-la-Tour den 16 varit större än oder alla de förra striderna tillsammans, Geeral Goltz brigad (tillhörande 7:de armååren at första armen under Steinmetz) är ästan tillintetgjord. Den första armekåren noder Manteuffel är likaledes starkt decimead. Detsamma är förhållandet med den 3:e åren under Alvensleben (brandenburgarne), om i flera timmar ensam kämpade mot törsta delen af Bazaines arme. Konung Vilhelm skall ha varit djupt uppskakad, då an den 17:de, dagen efter slaget, besökte alplatsen. Fransmännen .å sin sida medge tt de i denna ytterst hårdnackade batalj aft 15,000 endast i sårade. Tyska armåen skall dock snart få sina föruster ersatta. En ny armeö, bestående af andtvärnets första uppbåd, är på väg att töta till den som står omkring Metz för att flösa den. I ett bref från Mainz till Neue reie Presse berättas sålunda, att sedan den 4:de antingen genom fästningen eller i dess ärhet passerat omkring 50 bataljoner (50 å ;0.000 man) friska trupper till krigsskådelatsen, De franska tidningarna vilja veta, tt konung Wilhelm telegraferat till Berlin, utt 200,000 man nya trupper måste ställas på enen. Det tillägges att Mainz garnison och rela den i Norra Tyskland varande styrkan inder general Vogel von Falkenstein oföröfvadt skola afgå til Rhein. På tyska sidan börjar man göra sig förrolig med tanken att Bazaine, som Massena . Genua, skall innesluta sig i Metz, och att en regelbunden belägring af denna starka och storartade fästning skall bli nödvändig. Så yttrar Kriegs-Zeitung för den 21 Aug.: Selan jernvägen från Metz till Thionville nu blifvit besatt af den 12:te armekåren, äro Bazaines fyra kårer äfven afskurna norrifrån. Fullständigt ioneslutna at våra armeeri Metz, återstår dem ingenting annat än att uthärda en belägring af deona fästning, Metz skall enligt franska uppgifter vara provianteradt för 120 dagar, likväl svårligen för en armå af 150,000 man. I alla fall, så framt ej politiska händelser förändra situationen, motse vi en i krigshistorien ensam stående belägring. Sebastopol försvinner fullständigt i jemförelse med de här oppträdande massorna och styrkan af derma fästning. Att preussarne för allvar tänka på en begring af Metz framgår äfven af en berättelso från belgiska gränsen, att svårt belägringsartilleri transporteras från fästningen Saarlovis till Metz. Jernvägsarbetåre och ingeniörer skola äfven blifvit reqvirerade hemifrån för att anlägga jernbanor omkring fästningen. Om Bazaines ställning och de utvägar, som stå honom öppna anställer Neue Freie Presses militärförfattare i tidningens nummer för den 20 några betraktelser, Bazaine skall sannolikt, yttrar han bland apnat, en tid bortåt kunna stanna i Metz; dock måste han, för att ej förtära den så vigtiga fästningens förråder, om också endast af omtanka för sitt kavalleri, vara betänkt på att komma ut ur sin ställning och verkställa sin förening med Paris. Flera vägar stå honom härvid öppna. Antingen försöker han ännu en gång att öfver Gravelotte komrha till Verdun, hvad som föröfrigt endast genom en genombrytving, alltså med en förlust af minst hälften af hans arme, vore möjligt. Tfade han då uppnått Verdun, måste han naturligtvis ännu en gång mäta sig med kronprinsen, som väl ej skulle stå med händerna i kors, medan prins Fredrik Karl följde Honom i ryggen. Detta försök vore derför en dumdristighet. Äfven på en omväg kunde Bazaine försöka att komma ut ifrån Metz, Hah kunde marschera ötver Briey och Verdun, eller måhända ännu nordligare öfver Thionville, Montmery, Sedan o. s. v. Denna väg vore så till vida mycket farlig, som fransmäonen at den säkerligen förföljande prins Fredrik Karl lätt kunde trängas in på neutralt område, till Belgien eller Luxembourg. En tredje utväg, som erbjuder sig för Bazaine vore att deboachera öfver Metz på högra Moselstranded, falla öfver den svagare Steinmetz, om möjligt slå Konom och sålunda bana sig väg mot söder: Detöna utväg förefaller visserligen vara den djerfvaste, men dock tillika den som, i händelse;-den lyckades, skulle gifva franska armen de bästa chancerna. Djerfhet är ofta den största försighet. En ofantlig förvirring skulle genom denna marsch. anställas i preussiska armeåns rygg. De tyska transporterna af trupper, lifsförnödenheter, -belägringsmateriel 0. 8..v. skulle uppsnappas och spräbgas och sålunda kunde:hela marschen mot Paris för en tid afbrytas. ; Bazaine kunde, i fall han lyckades, marschera mot söder, upptaga de här kringspridda franska trupperna, och sålunda förstärkt, under -betäckning af Marne eller Seine; rycka till Paris. I händelse af ett misslyckande vore ej mycket vågadt, då man. om man äfven undanträngdes från södern, ännu i Strassburg hade en tillflyktsort, som man på samma gång kunde undsätta. Och till och med om Bazaines arme i följd af denna djerfva operation upprefves, vore dock dei skada man tilifogat motståndaren så stor, att man kunde trösta sig öfver denna förlust. Bazaine har att välja emellan att antingen kapitulera eller försöka att slå sig igenom åt något håll. Om slaget den 16 Augusti föreligga ännna inga andra officiella rapporter än de sominnehållas i de från högqvarteret aflåtna telex grammerna. Dessa telegram, hvaraf vi Kittills-endast haft utdrag, meddelas nu utförförligt af Paristidningarna. De lyda; Verdun den 17 Augusti, kl. 8,5 e. m. Marskalen öfverbefälhafvaren till inrikesministern... Så tag din Bismarck och hans junkerhär Och dina doktrinära professorer, Med allt sitt Preussenthum och dränk dem er!