Aftonbladet – 25 augusti 1870, sida 2

Om man får tro Wientidningen Neue Freie Presse, skola de tyska vapnens framgångar ha föranledt en märkvärdig förändring i Rysslands hållning, -en förändring, som redan skall gifva sig tillkänva genom några icke ovigtiga symptomer. Tidninogen erinrar, att vid krigets början Ryssland betraktades såsom ett slags resetv för Preussen. Man trodde visserligen icke på ett omedelbart ingripande från Rysslands sida i striden, utan ansåg dess hållning blifvå beroende af den hållning Österrike iakttoge. För närvarande — fullföljer tidningen — verkställer den ryska politiken en omsvängning. De tyska armeernas snabba framträngande i Frankrike, segrarne vid Wissembourg, Wörth och Saarbräcken ha visat Rysslatid, att Preussen i striden mot Frankrike icke behöfver den ryska bjelpen, då det funnit en mnaturligare bundsförvandt i Sydtyskland. Om än krigets vexlingar också komma att här och der ställa sig olyckligt för tyskarne, så är dock, i -betraktande af den kolossala reserv, som just nu uppnår franska gränsen, och de hittills vunna fördelarne, den slutliga segern knappast något tvifvel underkastad. Åtminstone är den ryska diplomatien af denna åsigt, och den rättar sitt beteende derefter. Luften genomkorsas af en mängd rykten, hvilkas medelpunkt utgöres af uppgiften, att Ryssland redan förbereder en fredsbemedling. Då en sådan i närvarande ögonblick endast kunde komma Frankrike tillgodo, så uppenbarar sig deri hös den ryska diplomatien en rörelse, som på militärspråket benämnes en frontförändring. De tyska segratne hå aflägsnat Ryssland från Preussen och närmat det till Frankrike, och från Petersburg proklameras såsom grundprincip, att ingen afde krigförande makterna bör erhålla någon områdestillökning. Tydligare uttryckt, betyder detta, att Ryssland vill förhindra lösslitandet af Elsass och Lothringen, hvilket redani Berlin är starkt ifrågasatt, attdet vill förekomma en minekping af Frankrikes område., Den österrikiska tidning; som vi -citera, anser denna företeelse ingalunda öfverras skände;:Ryssland, säger den; har vissä intressen gemensamma med Frankrike och hoppas, trots Krimkriget, ännu ei gång kunna bjuda Frankrike på sina planer rö. rande Turkiet. Men ännu större inflytande på Ryssland än denna spekulation har den omständigheten, att Tysklands makt är det en nagel i ögat, att det städse har arbetat och städse skall arbeta på att försvaga Tyskland. Slägtskapsbanden med preussiska konungahuset och den sken-bart stora intimiteten mellan Berlin och Petersburg förändra icke det ringaste i dessa sträfvanden. -. Mot en: förstoring af-Preusseny sådan som den hvilken egde rum 1866, har Ryssland ingenting att invända, men att Tyskland icke bör stärkas, icke växa till en verldsmakt, det är ett af den ryska politikens axiomer. Man kunde tillägga, att alla andra folk hylla samma grundsats, att alla betrakta ett enigt Tyskland såsom en spökred er erg VTA Tä tak EN ER TENN PA TR ER