Aftonbladet – 24 augusti 1870, sida 3

jAllmänt skratt och gyckel. En tidningsförsäljare nalkades under utropandet af färska tidningar; damen, till hvilken den unge gossen vände sig under utropandet la Presse, le Gaulois, 0. 8. v., sade ungefär ordagrannt följande ord på tyska: Gå din väg, fördömda franska pojke, att jag må slippa höra ditt äckliga språk! Nu börjades dansen. Fransmännen — hette det — vore det uslaste pack under solen; hvad hafva de väl? hafva de industri? ja, krinoliner, chignoner, pomada, giftigt färgade tyger — intet redbart och solidt; ty finnes sådant, så äro fabrikanterna tyskar. Hafva de vetenskap? Ja det, som de stjäla från tyska och möjligen engelska vetenskapsmän. Hafva de konst? Ja, Theresa och cancan! Hafva de musik? Alla dugliga musici i Frankrike äro tyskar eller af tyskt ursprung. Den ena herrn framtog en liten mekanisk pall af mahogny för damens fötter. Han betraktade pallen och sade das ist doch sehr schön! men strax hemtande sig: das hat aber eine Deutscher gemacht. — Jo, ja, gewiss, gewiss! Intet öl finnes i Paris; de dumma fransmännen kunna ej bygga källare, hvari äkta baierskt öl kan förvaras. — Ja, das Gesindel kan ja nicht ein mahl trinken; wenn wir 12, 16 Seideln trinken kan so ein französicher Schuft nicht mahl 3, 4 Seideln herunterbringen. — Ordsagrannt.) Slutligen kom ett förmodadt rig på tapeten. Ach, dann werden sie auch 80 viel Hiebe bekommen...... 0.8. V., 0.8. V. När bantåget nalkades preussiska gränsen upptäckte jag att mina reskamrater voro bairare, ty nu börjades ett Fluchen öfver preussarne och nu voro dessa, det uslaste pack under solen — väst fransmännen. Denna reseepisod är fullkomligt enligt verkliga förhållandet. Nu, sedan kriget bröt ut, kunde man vara beredd på att af tyskar få höra, hurusom det gällde civilisationen, och att en seger för fransmännen vore liktydig med stemtio års tillbakagång i civilisation,. Hemkommen har jag, till min utomordentliga förvåning, funnit detta sätt att tänka och tala adopteradt af en svensk tidningsredaktör!!! (Se Göteborgs H. o. 8. T.) Om de medel, som användts att inom Frankrike upphetsa folket, har jag från säker hand hört uppgifvas att t.-ex. de så mycket omtalade arbetsioställningarne i Creuzot lära sf preussiskt mynt underhållits. En maskinjabrikant från Elsess, som i Paris har en stor fabrik i närheten af la Vilette och Belleville (der Rocheforts valmän bo) försökte örfvertyga mig derom, att. under. Rochefortska skendalen preussiska pengar delats ut åt lessa med tysker uppblandade, råa menniskor. (I Paris arbeta och vistas vanligen mkring 3 å 400,000 tyskar.) Efter senaste ändelse i la Vilette, är jag benägen stt tro, vad jag då ej ville tro. — Tyskarne hafva itskrikit, att under fyra år har Frankrike arat på krig. — Händelserna hafva till komlett evidens bevisat, hvilka, som Turat på rig sedan 1866: När det segerrus, som då egynte, hunnit Bortdunsta från Germanias jerna — då skall hou nog sjelf inse hvem on slafviskt tjenat! Om det var civilisaionen eller kosseck väldet. .