Aftonbladet – 24 augusti 1870, sida 3

larne af de fästen, som först torde blifva hotade. Anbringandet af kanonerna fortsättes oafbrutet dag och natt. 7500 arbetare äro sysselsatta att afskära de vägar, som I föra till Paris; det återstod blott att an. i bringa vindbryggorna. Sårades ankomst till Paris. Vi låna följande skildring från en KjöbenI havnstidning. För några dagar sedan börjades i Paris lett skådespel, som sannerligen är i stånd att luppväcka rörelse. Nästan hvarje afton anlända extratåg till östra bangården, och den hemska och sorgliga dysterhet, som hvilar öfver dessa tåg, är mycket olika med hvad han är van att se der. Tågen glida långsamt och tyst in på den stora perronen och stanna, utan att man hör ett ljud från waggonerna, som man skulle tro vara tomma. Ingen springer lätt och glad ut från dem, man anar ovilkorligen något sorgligt, något smärtsamt. När waggonerna , stannat, närmar sig en egån kärs män, och bårar stå till reds för dem, som anländt. Det sorgliga tåget börjar — det är de sårade hjeltarne från Rhenarmn, de fruktansvärda stridernas heroer, som komma till sina bröder i Paris, för att söka den vård; sotir hvar och en är stolt och lycklig öfver att kunna gifva dem. Det herrskar jemnlikbet i lidandet, liksom det -herrskat : jemnlikhet i farorna och .ensträngningarne: Alla grader, alla uniformer synas bland dessa tappra sårade. Här ser man den präktige turcos korta, blå jacka, något medtagen af striden, der jägarnes mörka uniform, der borta fiones kyrassierens vapenrock, kyrassieren, som deltog i den sagolika inhuggningen vid Wörtb. Af sårade officerare finnes en stor mängd. Man vet, huru de alla utmärkt sig, hura de gjort allt, som göras kunde, huru de beständigt varit de första att gå fram och de sista att vika tillbaka. De äro värdiga anförare för sådana soldater. Trots deras lidande ha de alla behållit sitt--martialiska -ansigtsuttryck;.-med blicken helsa de sorgligt den deltagande hop, som i spänning tränger sig fram, för att med hänryckning helsa Frankrikes hjeltemodiga söner. Det är intressant att iakttaga denna ängsliga och deltagande hop. Qvinnorna söyfta och gråta, i det de dock på samma gång talä uppmuntrande och tröstande ord till de sårade. Männen vifta med hattarne och lyfta händerna, som om de ville taga himlen till vitne på, att hämndens timme skall komma. Det hela utgör en sann illästration till marseljäsens sköna ord: Nous sentrerons dans la carriere. Quand nos ains wy seront plus. Tid efter annan inträffar en liten episod, som griper alla, som bevitoa den. Här återfinner en moder sin son, der upptäckes en vän eller broder; men icke ett ögonblick ljader ett modlöshetens. ord. Tvärtemot tycks det, som om åsynen af dessa förlamade hjeltar ingjuter entusiasm och stridslust i hvarje hjerta. id Man har dragit all möjlig omsorg om de sårade; , ingenting sparas af dem, åt hvilka man gjort den äran att anförtro de lidande. . Särskilda: hospitaler ha, blifvit inrättade för de sårade från Rhenarmön.. Hospitalet Saint Martin bar Sålunda blifvit iståndsatt liksom äfven hospitalet Gros-Cäillou vid gatan Domi. nique, som ligger i ett mycket sundt qvarter . mellan Marsfältet och en stor boulevard, och : slutligen är: italet. Val-de-Gråce, detl. största af dem alla tre, stäldt till disposition. ) I det de sårade lemna östbanans station, ; få de hvar och en ett papper med intagningsorder:till ett af de nämnde. hospitalerna, hvarpå ambulansomnibusarne köra fram. Dessa vag-! par, med plats för åtta personer, sätta sig! långsamt i rörelse mot den bedröfliga resans : slätliga mål. Alla, som möta dessa stora : vagnar, blötta vördnadsfullt sina bufvuden, i det .de med ögonen. länge följa tåget,..som !! förlorar sig i nattens mörker. mee Så snart de sårade anländt till ett af ho-! spitalerna, mottagas de af betjenterna, i spetsen för hvilka visa sig tvenne läkare, hvarje l j 4 j f ( sårad får derpå besök af en läkare, som gör sig underrättad om hans befinnånde, tndersöker hans sår och frågar efter hvad som redan blifvit gjordt vid honom. När allt detta blifvit. noterådt, öfverlemnas den såråde åt den hvila, som han så väl behöfver, och först följande morgon gör läkaren ånyo sina: besök medan de barmhertiga systrarnes verk-! samhet nu börjar. De militära hospitalerna i Paris kunnal mottaga 4000 sårade, men det är icke allt. Det-är fråga-om; att två af de civila hospitalerna skola inrättas till militärsjukhus, och vidare Jära homöopaterna, som nyligen inrättat ett sjukhus, afstå detta. Hela den medicinska fakulteten har erbjudit sitt bistånd antingen vid armen eller vid hospitalerna i Paris. Den enskilda välgörenheten har icke heller i detta bänseende stått tillbaka, och komitåo, som ställt sig i spetsen för bjelpen åt de sårade, disponerar redan öfver 26,000 sängar i Paris och dess omgifningar. Och det är särdeles väl, att dessa bli spridda omkring åt alla sidor, då ett för stort sam-: manhopande af dem lätt skulle kunna medföra skadliga följder. Såsom ,ett bevis på, huru starkt entusiasmen och välgörenheten blifvit väckta, kan anföras nedanstående bref. som tidningen Lå Libertå fått mottaga. : Paris den 12 Juli 1870. Två timmars vär från Paris i en utmärkt sund trakt egör jag slottet Bailly Med tillhörande jordar och mycket stora byggnader, som kunna rymma 2 å 300 sårade. Mina källare äro fulla af vin, jag har 35 kor, 20 svin, säd i ladan, massor af potates samt hästar och vagnar. Jag erbjuder det alltsammans åt mitt botade fosterland. -Min broder, våra husträr och våra barn skola vara der redo till att vårda de stackars sårade, medan jag sjelf stannar i Paris föratt deltaga i dess försvar och för att låta begrafsa mig under dess ruiner, om preussarne våga intränga i staden. Lefve Frankrikel Sjöaffåren vid Rägen. Om sjöstriden vid Hiddensee meddelar Stetliner Zeitung följande: Den 17 Aug. på morgonen lemnhade avisoångaren frillev Rjgen, för att se efter hvar franska flottan låg, ty på senaste tiden hade man ej annat än ryktesvis hört-uågot af den. Till på höjden af Möen var fienden ej synlig, men slutliven fick FR RR RARE AC pe RT AEA VORE