Aftonbladet – 24 augusti 1870, sida 2

STOCEHOLM den: 24 Aug. Från båda sidorna synes man nu vilja jakttaga 2 stor hemlighetsfullhet som möjligt i afseende på de krigiska operationerna. Man börjar nu på många håll sätta i fråga, huruvida det varit marskalk Bezaines afsigt att bege sig från Metz, för att öfver Verdun retirera till Chålons och huruvida han icke endast velat locka den fiendtliga hufvudhären och Steinmetz till bataljer uti för fransmännen fördelaktiga positioner emellan Metz och Verdun, der den franska styrkan alltid kunde repliera på endera af dessa fästningar. Till och med i de officiella preussiska depescherna af den 14 uttalas förvåningöfver att Bazaine så länge stannat qvar, då han håft god tid att verkställa reträtten från Metz. Det skulle derföre lätt kunna hända att hela Bazaines taktik gått ut på att korssa de preussiska räkningarne och locka kronprinsens arme att marschera allt för långt bort från de båda öfriga preussiska armöerna. Pazainss ärmö behöfver allsicke kasta sig in i Metz; ty den egentliga fästningen är omgifven af detacherade skansar, mellan och bakom hvilka en armå al ett par hundratusen man kan ligga i ganska stor trygghet och genom smärre anfall och utskickade ströftrupper hålla den stora fiendtliga -armöen, som lidit så ofantliga förluster och som har flere afdelningar alldeles desorganiserade, i ständig haleine. Framryckningen mot Chålons och Paris försinkas derigenom ytterligare; för hvarje dag som går vinna fransmännen högst betydligt i styrka. IT de trenne slag, som egt rum itrakten af Metz, det första vid Pange den 14, det andra mellan Doncourt och Vionville den 16 ochdet tredje vid Gravelotte den 18, ba preussarne synbarligen lidit ofantliga förluster, dels derföre att fransmännen nu satt sig ini deras krigföringsmetod, dels derigenom att franska armöns underlägsenhet i antal här uppvägdes af de för densamma gynnsamma terrängförhållandena. I striden den 14 synas preussarne ha råkat in under elden af de detacherade skansarne S:t Quentin och S:t Julien, om hvilka såsom anlagda på senaste tiden preussiska generalstaben icke synes ha haft tillräcklig kännedom. Här skola också de franska mitrailleuserna, som varit maskerade bakom infanteri-bataljoner, men plötsligen öppnat sin eld mot täta fiendtliga kolonner, gjort en stor skörd, hvarvid hela preussiska kompanier stupade man vid man. Man antager på franska sidan, att pretsgarne i denna strid förlorade 30,000 man i döda och sårade. De förluster, som preussarne lidit i de följande båda striderna, måste vara ännu långt mera betydande. Prins Fredrik Carls och Steinmetz armåer befinna sig nu på den smala landsträckningen emellan Mosel och Meuse, der de ha svärt att fritt utveckla sig, belamrade med ett oerhördt antal sårade och en ofantlig tross, nödsakade att göra front både mot franska Rhein-armen i trakten af Metz och mot Verdun, hvarifrån trupper, pr jeraväg sända ifrån Chålons, skulle kunna falla dem i ryggen under ett allvarligt enga gement med Bazaines arme. I sanning, de . tyska armöernas ställning torde i sjelfva verket vara fullt så kritisk, som de franskas.