Aftonbladet – 18 augusti 1870, sida 7

4 2 TURUN PES SKURAR OTSeERIEGESATne SVvAS nation i rörelsen, !och dock är fjorden änn icke blokerad. EE RER IDIR AG Den miilitäriska uppfostran i ameri kanska läroverk. Vi meddela följande märkliga iakttagelse i detta ämne, meddelade till Wabash Maga zine af Henry B. Camington, öfverste i För enta Staternas arme, professor i krigsveten skap vid Wabash College, Indiana. Man kan svårligen för högt uppskatta de värde kapten Partridges vidtbekanta militär skola i Vermont eger för Nordamerika. Äfvensi hade Södera under sista kriget att tacka de; militära undervisning, som meddelades i Vir ginien, Louisiana och Sydcarolina, för någr af sina lyckligaste och mest lysande generaler och professorn i krigsvetenskap i Louisians är nu general för nordamerikanska armen En af de tappraste befälhafvarne under siste kriget — i hvarje tum en soldat — genera C. C. Walcut förvärfvade sin militäriska insigt och blick i krigsskolan i Kentucky och ådagalade båda i Ohios militäriska organi sation, der han kommenderade ett kompani som vid krigets slut var nästan helt och hållet förvandladt till officerare. Ett dylikt kompani i Crawfordsville i Indiana under kaptenen, sedermera generaler Lew Wallace och flere kompanier vid Newyorks nationalgarde fonno snart nästan hela sitt manskap utspridt som officerare för de nya organisationer som hastigt kallats till lif Det behöfves intet kritiskt studium af bistorien för att visa, att Europas. ofantliga stående armeer till en stor del bero på nödvändigheten af att hafva tillräckligt talrika och skickliga officerare för att inöfva och leda helasdensanvändbara delenvaf. den var petiföra Befolkninges. Det är säkert,att hörjan åf sistä kriget skulle varit. helt annorlanda, om i hvarje. stat funnits tillräckligt många, som lika grundligt. känt -organisationen af kompanier, regementen. och brigader, som kunnat tillämpa, de..principer, hvilka. äro erkända såsom -grundvalförkrigskonsten,som kunnat skilja, åtminstone i teorien, mellan strategi och taktik i stort och som äfven haft blick för de politiska förhållanden, som kunna föranleda: eller skapa en konflikt. Dessutom torde kunna påstås att om lagstiftare, uppfostrare och inom-,det. offentliga lifvet inflytelserika medborgare hade något begrepp om desså privilegier, skulle de med mera betänksamhet väga. allt som kan föranleda krig och tveka länge innan de söka frambesvärja detsamma. Minst af alit skulle de, der hvarken nationens existens eller ära står .på spel, kokettera med krigiska . planer biott för att vinna en smula tolkgunst för ögonblicket; it ; Erkävnas måste; att historien icke har att pppvisa något exempel, liknande vårt ifråga ou den hastighet, med hvilken armeer disciplinerats och lärt att strida ihärdigt och grundigt, men också slärhela den civiliserade verllens pulsar i våra dagar fortare, Det slags arbete som utföres med hufvudet är mera allmänt utveckladt och bedrifves ihärdigare. Uppfioningsförmågan söker öfverträffa sig sjelf i. tillämpandet af, vetenskapen på konsten att förstöra, eller --bevsra lifvet. En högre officer, som utmärkt sig vid Bull Runo, angaf för förfsttaren tvenne orsaker .. till. detta nederlag, dem. han med styrka framställde och som-i korthet: lyda sålunda: Icke-militära medborgare tvungo miitärer till ett omilitäriskt initiativ; och när nitiativet var taget, tvungos en stor mängd egementen — hvar-för sig tappra och.dugiga under-en god ledning — att handla i amverkan med. andra.-som. voro utan minsta vegrepp om hvad denna samverkan innebar. Jet kommer påsett ut.atto föra. tiooöfvade kompanier i striden och. gifva dem order och utt uppställa hundra: regementen i brigader ch divisioner, när allt hvad de förstå är att var för sig göra front utan afseende på böre organisationer och en, förändring i hela. rmens riktning. ES : Ar 1861 blefvo,tre bataljoner, hvilka i örjan öfvades på en brigad, anbefallda att öra front. framåt, på första -bataljonen. Ivarje bataljon gjorde front framåt. på sitt ögra kompani, så att regementet bildade en olonn i stället för en brigadlinie, vinkelrätt mot den ursprungliga uppställvingen, Sådant ar; i fråga om den teoretiska sidan, sakeras; tillständ när den sicke-militäriska påryckpibgen påskyndade olyckan vid: Bull LUND. : . För att, undvika sådana olägenbeter och nångdubbla antalet af billade. män, som unva biträda den stående armens officerare, är sådapvt behöfves, fordras:.en metod som an tillämpas i fredstid och som icke. öfvernostränger lärjongen eller på ett betänkgt sätt .drager honom ifrån, hans studier och et praktiska lifvets uppgikter, Sådana studerande kunna icke upppå den ullkömlighet i-ingeaiörsväsende, belägringsonst och andra specialiteter-som höra till n rent militärisk kors; men enstörre iosigt dessa fordras icke beller sä mycket hos tt stort antal som icke fastmera hos några ä som kupna leda de andra. Det stora lertalet i hvarje arme måste i första ruinnet göras användbara på den. plats der de ro ställda, för att äfven den största: teoreiska skicklighet skall kunda sätfa maskiodiet i gång utan friktion eller fel, Vi måste i teorien godkänna såsom riktig rigsakademiens froodante att hver åde bör vara hemmastadd i dö aktiken och kunna bedörra en position, u taka en.väg, taga er 1y, göra. utkast. till ch-låta anlägga-en.bro eller :en vapendepot, oecstämma langitnd och latitud kvar sam hela.