Aftonbladet – 18 augusti 1870, sida 7

or RE De få icke förleda nationen att genom särIskilda ynnestbevis gifva vissa sysselsättninIgar eller vissa institutioner en större dragniogskraft, utan de skola blott tillägga till sin allmänna lärokurs ett ämne som skall göra deras alumner till nyttigare medborgare både Ii krig och fred. Utan att göra anspråk på någon öfverlägsenhet i anordningen och utan att inlåta oss i någon kritik af den för undervisningen i detta ämne vid andra läroverk antagna planen, vilja vi börja betraktelsen af ämnet med en redogörelse för det system som blifvit infördt vid Wabash College i Indiana och som redan visat vackra praktiska resultat. 1. Läroämnet har blifvit stäldt i omedelbart samband med de matematiska och naturvetenskapliga genom att gifva en större utsträckning åt vissa specialämnen såsom mätning, iogeniörsväsende, trigonometri, mekteorologi och mekanik. I: fördelningen af ämnena har man bibehållit. den. allmänna länen, men meden sådan utvidgning i tillllämpningen att anknytningspurkter för den nya undervisningen kunnat vinnas. 2. Genom .en .plavmässig och fullständig jöfverensstämmöålse med: de andra disciplinezna i fråga: om anordningen af undervispingstid och lärometoder far man fått tillräckligt otrymme för det afsedda ändamålet, utan att rafbryta. en enda öfning som, fordras ar det allmänna schemat:och utan attalltför strängt taga i anspråk lärjungens tid eller arbetsförmåga. öd . 3. Då uppgiften är att undervisa unge män och förbereda dem till att undervisa andra, har man tör närvarande: icke ansett lämpligt att föreskrifvå någon likformighet;. lempande denna fråga att reglera sig sjelf har man sökt använda den tör öfoingar anslsgoa tiden till att bibringa den möjligast fullständiga teoretiska och praktiska underbyggvad. Alla lärjungarne exercera hvar vecka i afdelningar, så att -kl. 4 hvar dag, när de andra lektionerna äro atslutade, de respektive afdeluingarna samlas i öfningsrummet. Några, som varit officerare eler frivillige, biträda bärvid, inen mottaga äfven särskild undervisning under veckan såsom en klass för sig. . Dessa öfningar innefatta målskjutning såväl som handgrepp, frontuppställning och marscher; och under: det man vid valet at aktiva officerare gör afseende på förtjensten, kan hvarje studerande bestämmas till något kompanibefäl för att visa hvad ban inhemtat -af den meddelåde undervisningen. Detta grundar sig på den iden att alla böra lika mycket förstå både officererens och-soldatens åligganden. Hvarje lördags morgon är bestämd för bataljonsexercis. De militäriska öfnipgarna för nykomlingarne och de förberedande -afdelningarna inskränka sig till den-mindre: taktiken och äro gemensamma för alla lärjungarne, då deremot lärjaongarne inom den vetenskapliga afdelningen jemte det att de bivista de föreläsningar, som tillböra deras stadium, äfven hafva samma förmån. Amndravårsklassen sysselsätter sig med praktiskt landtmäteri, teckning, skuggor och perspektiver ock kommer likasom nykomlingarne den matematiska kursen iWest Point mycket nära. : Juniorsklassen bivistar. föreläsningar, inhemtar. käpnedom om de olika grenarne af Op EDyEg a grunderna förarkitektur, brobyggnad, teckning m. m. och ändra ämnen :af militätisk betydelse, som dermed stå i sammachang, samt tillämpar praktiskt den af professorerna-i kemi, fysik och astronomi erhållna undervisningen. Med andra ord; de undervisas och examineras såväl med:afseende på dessa speciell ärnen; som på den amerikanske studentens bestärsmeise att blifva en. försvararg af den amerikanska republiken, Seniorsklassen har hvarje vecka en särskild ; timme för vundervisving och förhör ati-somnt. äfven en-kurs at föreläsningar öfver krigskonsten, militärisk geografi, historia och biogrefi, krigslåg, krigspolis, den internationella och konstitutionella rätten. Denna kurs räcker året om. Detta undervisningssystem fordrar ett stän-: digt bedagnande, af ritbrädet, på samma gång ) genom lämpliga kartor och under studiet af vära egna och andra länders militära biografier och fälttåg betydelsen och. tillämpningen j at krigskoostens principer klart framträda, j: göra sett mera positivt intryck. på jen och sålunda bidraga till denupge studentens bild-; viög och karakter! 20 Det hufvudsakliga inkastet mot denna undersvisnipgsplan synes vara, att. den förutsättersförmycket arbete ech försöker åstadkomma för mycket. Och dock torde hä instruktörs ansträvgning efter ett års sorgfgligt. förberedelse svårligen vara större än som tor; dras på hvarje ömråde at intellektnel yerk-l. samhet, vare: sig vid en akademi elier aonor-), städes, när . man med. framgärg egtar sig E ; j ! I deråt. G Det tyckes, att en undervisningskurs af avgefär detta slag skulle i fredstid vara af värde på hvarje militärisk post; och det kan -svårligen rättas i fråga att om deftåtaliga söfverloppsofficerarne 1 vår arme utom de som vid vanliga tillfällen innan kort skola behöfvas; kunde ställas på en sådan post, der de när de icke på annat sätt tagas i anspråk kunde systematiskt utbilda sig 1 yrket, skulle hela landet protestera: mot deras. afskedande och finna sin stolthet i alltsom . kunde gifva dem ökad skicklighet att tjena. nationen, JEn sådan instruktionsskola vär påtänkt år 1869 men kom ej till stånd. Grant, Sherman, Halleck, Meade, MacClellan, Rosenerantz och mångå andra voro sysselsatta i det borgerliga lifvet när kriget år 1861. började. De. hade kämpat i lifvets strid, genomgått många skiftande öden och praktiskt lärt att umgås med menniskorna. En tidig uppfostran vid krigsakademien var, åtminstone hvad några af dem beträffar, icke uteslutande eller hutvudsakligen grunden till deras framgång; i General Sherman erinrade i ett tal till West-Poinot-kollegiets lärjungar om den oöfveratigliga gräns för en armes rörelse, som nejden söder och öster om Nashville fordom j snsågs utgöra..:Talaren hade en gång rest ijs detta land och svisste att denna oöfverstig-g iighet icke fanns tills, . Det är sånnt att bland g rön, som studerat vid våra Kollegier — West! å a Gar rer Je KAJ Å Än sånna Ha — Met Örn t RR NK