Aftonbladet – 18 augusti 1870, sida 3

rn AE Fö FARA RR ös är nu general för fotdämsrikanska armen. En af de tappraste befälhafvarn träder sista kriget — i hvarje tum en soldat — general GC. C, Walcat förvärfvade sin militäriska insigt och blick i krigsskolan i Kentucky och ådagalade bådä i Ohios militäriska organisation, der han kommenderäde ett kompani, som vid krigets slut var nästan helt och hållet förvandladt till officerare. Ett dylikt kompani i Crawfordsville i Indiata under kaptenen, sedermera generalen Lew Walläcb tcH flere kompanier vid Newyorks nationalgarde funno Söatt nästan hela sitt manskap utspridt som otficerare för de nya organisatioper som hastigt kallats till lif. Det behöfves intet kritiskt studium af historlen för all visa, att Enmropas ofantliga stående armeer till n stor del bero på nödvändigheten af att hafva tillräckligt talrika och skibkllan: ofbogr re för att inöfva och leda hela den användbårå elen af den vapenföra befolkningen. Det är säkert, ätt början af-sista kriget skulle varit helt annorlanda, om i hvarje stat funnits tillräckligt ttånga, söm lika grundligt känt organisatiohen af kompanier, regetienten och brigader, gom kunnat tillämpa de prinelpar hvilka äro Brkända Båsöm grutidval ör krigskonsten, sot kunnat . skilja, ållmibstbbe i teorien, mellan strategi och taktik i. stort GCH sbin äfyen haft blick för de politiska förhållandeb, som kunna föranleda eller skapa en konflikt. Dessutom ; torde. kunna påstås att om ngätiftäre, Hibpföstekra och inom det offentliga lifvet inflytelserika .tiedbörgars hade, något begrepp om dessa privilegier, skulle .dö ived mera betänksaruhet väga allt som. kan. föranleda krig och tveka länge innan de söka frambesvärja detsamma. Minst af allt skölle de, der hvarken nationens existens eller ära står på spel, koketterå iiöd krigiska planer blott för att vinna en smula. tolkgunst för ögonblicket. Erkännas måste, att bistorien icke har att uppvisa något exempel, liknande vårt ifråga om den hastighet, med hvilken armåer discilinerats och lärt att strida ihärdigt och. grund:gt, men också slå hela deii tiviliseräde verls dens pulsar i våra dagar fortare, Det slags arbete som utföres med hufvudet är mera allmänt utveckladt och -bedrifves. ihärdigare. Uppfinningsförmågan. söker öfverträffa sig sjelf i tillämpandet af vetenskapen på konsten att förstöra eller bevara lifvet. En högre... officer, som auttvärkt sig vid Boll Ron, -angaf. för..författaren tvenne — orsaker till detta. nederlag, dem hat med styrka framställde och :som;i ckorthet lyda sålunda: Icke-militära medborgare tvungo miitärer till ett omilitäriskt initiativ; och när nitiativet var taget, tvungos en stor. mängd regementen -— hvar. för sig tappra och dugiga under sen god dedning. att handla i samverkan med andra som voro utan minsta vegrepp .om-hvad. denna samverkan innebar! Det kommer på ett ut att föra tio .oöfvade kompanier. i striden och gifva.dem. order och I att uppställa hundra. regementen... brigader och divisioner, när allt hvad.de törstå är att vår för sig göra front utan afseende på hö: ste organisationer och en förändring i, helat urmöns riktning, YR ör Eretåntnte sd År 1861 blefvo tre bataljoner, hvilka i vörjan öfvades på en brigad, anbefallda att söra front framåt på första. bataljonen. dysrje bataljon gjorde front framåt på sitt vögra kompani, så att regementet bildade en kolonn istället fören: brigadlinie, vinkelrätt mot den ursprungliga uppställniegen. Sådant rar, i fråga om. den teoretiska sidan, sakernas tillstånd när den icke-militäriska på-J yokningen påskyndade olyckan. vid Bull UL För att undvika sådana olägenheter och nångdubbla antalet af bildade män, som unna biträda den stående armåns officerare, vär sådant. behöfves, fordras en metod som san tillämpas i fredstid. och som icke öfverwvostränger lärjongen eller. på ett betänkigt sätt drager honom ifrån hans studier och let praktiska lifvets uppgifter. Sådana studerande kunna icke uppnå denl! ullkomlighet i ingeniörsväsende, belägringskonst oeh andra specialiteter .som höra till n rent militärisk kurs; men en större insigt dessa. fordras icke heller så mycket hos tt stort antal som icke fastmera hos några å som kunna leda. de andra. — Det stora lertalet i hvarje arme måste i första rum-. met göras användbara på den plats der de iro ställda, för att äfven den största teore-l) iska skicklighet skall kuppa sätta maskineiet i gång utan friktion eller fel. Vi måste i teorien godkänna såsom riktig . krigsakademiens grundsats, att hvarje officer både bör vara hemmastadd i den mindre taktiken och kunna bedörca en position, utstaka en väg, taga er 1y, göra otkast till och låta anlägga en bro eller en vapendepot, bestämma longitud och latitud hvar som helst . och sålunda förena ingeniörens och krigarens genskaper.. Dessa och dylika fordringar nna icke at mänga motsvaras om man vill thålla dem i hela deras stränghet, och ikväl försöka preussarne och fransmännen, ;äväl som vår egen krigsakademi att genomföra dem. Det yrkande, som nyligen blifvit : ramstäldt;.att armens officerare skulle, intrueras att på sina respektive poster an-4 ställa jemförande meteorologiska och andra, vetenskapliga. observationer. synes bero på förutsättningen af deras skicklighet i sådana specialiteter som fordom utmärkte vår lilla, stående arme, Denna armös tillväxt, många ramstående, vetenskapligt bildade krigsmäns sfskedstagande. för att. söka andra, mera lönande och kanske säkrare anstöllvingar och le fruktansvärda förlusterna under sista kriset hafva medfört upptagandet af andra elenenter af icke mindre mod, hederskänsla, otelligens och bildning; men antalet af dem som haft tillfälle att egna sig åt mera spevielt krigsvetenskapliga studier har icke i samma mån vuxit. Vi behöfva derföre knappast anföra några skäl för att ådagalägga visheten af det konyressbeslut, att i akt och mening att befordra nsigt i krigsvetenskapen presidenten må förordna m. Im. O:iktiga töreställningar om omfåvget af en sådan undervisning hatva hindrat många kol-? ezier från att draga fördel af denna anordning, Föremålet. för en. sådan undervisning kan visserligen icke blott och bart vara en exervis, som ästadkommer vackra trupprörelser af studentsoldater till ögonfägnad för åskådare, hvilka begapa den simplaste exercis i fredstid, då det är en lek att vara soldat,