Aftonbladet – 18 augusti 1870, sida 3

SANSKAPSKICUSED Å . De få icke förleda nationen att genom särskilda ynnestbevis gifva vissa sysselsävtningar eler vissa: institutioner en större dragningskraft, utan de skola blott tillägga till sin allmänna lärokurs ett ämne som skall göra deras alumner till nyttigare medborgare både å krig och fred: Utan att göra anspråk på någon öfverlägsenhet i anordningen och utan att inlåta oss i någon kritik af den för undervisningen i detta ämne vid andra läroverk antagna planen, vilja vi börja betraktelsen af ämnet med en redogörelse för det system som blifvit infördt vid Wabash College. i Indiana och som redan visat vackra praktiska resultat. 1. Läroämnet har blifvit stäldt i omedelbart samband med de matematiska och naIturvetenskapliga genom satt gifva. en större kotsträckning. åt vissa-specialämnen såsom mätning, ingeniörsväsende, trigonometri, metasrologi -och mekanik. -I fördelningen af ämnetiå har man: bibehållit den allmänna plaheö, men med en sådan utvidgning i tilllämpningen att: ankoytningspunkter för den nya undervisningen kunnat vinnas. ; 2..Genom en plavmässig: och fullständig öfversnsstämmelse med:.de andra discipliveroa ifråga om anordvingen af undervisningstid och lärometoder har man fått tillräckligt utrymme för det. afsedda ändamålet, utan att afbryta en enda öfning som fördras af det allmänna scbemat och-utan att alltrör strängt taga i anspråk lärjungens tid eller arbetsförmögår rs Re Tot : . Då uppgiften är att undervisa unge män och förbereda dett tillatt undervisa andra, bar, man för värvarande icke ansett lämpligt att föreskrifva någon liktormighet; lermnande denna fråga att reglera sig sjelf Har man sökt använda den för öfnivgar anslagna tiden till-att bibringa den möjligast fuilständiga teoretiskä vehpraktiska underbyggvad. Alla lärjungarne exercera hvar vecka i afdelvingar, så att kl. 4 hvar. dag, när de andra lektionerna äro. afslutade, de respektive afdelniogarna samlas i öfoingsrummet. Någrä, b5m varit officerare eller frivillige, biträda härvid; thfö jsttaga äfven särskild undervisning under veckan såsöti en klass för sig. Dessa öfningar innefatta målskjätning såväl som handgrepp, frontuppställning, och marscher; och under det man vid valet af: aktiva officerare gör afseende på förtjensten,.kan hvarje studerande bestämmas till något kompanibefäl för att viså hvad han inHdmtat af. den meddelade undervisningen: Detta grundar äg på den iden att alla böra lika mycket förstå bådö öfficerarens och soldatens ; åligganden. Hvarje lördägs morgon är bestämd lör-bataljonsexercis. . De militäs riska öfningarna för vykomlivgarne och. de förbergdatidg afdelningarna inskrävka sig till den mindre, taktiken och kro gemensamma för alla lärjungarne,. då deremöt Järjungarne inom -den vetenskapliga afdelningen jemte det att de bivista de föreläsvingar, -som tillhöra deras stadium, ätven hafva samma förmån. Andra årsklasseti sysselsätter sig med praktiskt landtmäteri, teckning, skugger och perspektiver och -kommer likasom nykorolipgarhe den matematiska kursen i West Poiot mycket nära. . Juniorsklassen. bivistar föreläsningar, inhemtar kännedom om de olika grehärns af maskinbyggnad, grunderna för arkitektur, brobyggnad, teckniog m. m. och andra ämnen ar militärisk betydelse, som. dermed: stå i sammaochang, samt tillämpar praktiskt den af professorerna i kemi, fysik och astronomi erhållna undervisniogen. Med andra ord, de undervisas och examineras såväl med afseende få dessa speciella ämnen, som på den amerikanske studentens bestämmelse att blifva en försvarare af den amerikanska republiken. Seniorsklassen har hvarje vecka en särskild timme för undervisuing och förhör uti samt äfven en kurs af föreläsningar öfver krigskonsten, militärisk geografi, historia och biografi, krigslag, krigspolis, den internationella och konstitutionella rätten. Denna kurs räcker året om. Detta undervisniogssystem fordrar ett ständigt begagvande af ritbrädet, på samma gång genom lämpliga kartor och under studiet afl våra egna och andra länders militära biografier och fälttåg betydelsen och tillämpningen af krigskonstens principer klart framträda, göra ett mera positivt iutryck på själen och sålunda bidraga till den.unge studentens bildving och skarakter. Det hufvudsakliga inkastet mot denna undersvisningsplan synes vara, att den förutsätter. för mycket arbete och försöker åstadkomma för mycket, Och dock torde här en iostruktörs ansträngning efter ett års sorgfällig förberedelse svårligen vara större än som tordras på hvarje område af intellektuel verksamhet, vare sig vid en akademi eller annorstädes, närman med framgårg egoar sig deråt. Det-tyckes; att en undervisningskurs af ovgefär detta slag skulle i fredstid varaaf värde på hvarje militärisk post; och det kan svärligen sättas i fråga att om de fåtaliga öfverloppsofficerarne i vår armå utom de som vid -vanliga tillfällen -ionan kort skola behöfvasj kunde ställas på en sådan post, der de när-de icke på annat sätt tagas i anspråk kunde systematiskt utbilda sig i yrket, skulle hela landet protestera mot deras afskedande och fiana sin stolthet i. allt som: kunde gifva dem ökad skicklighet ätt tjena nationen: En såden instruktidosskola var påtänkt: är 1869 men kom ej till stånd. Grant, Sherman, Halleck, Meade, MacClellan, Rosenvcrantz och många andra voro syseelsatta i det: borgerliga litvet när kriget är 1861 började. De hade kämpat i lifvets strid, genomgått många skiftande öden ochi praktiskt lärt att umgås med menniskorna. En tidig uppfostran vid krigsakademien var, åtminstone hvsd några af dem beträffar, icke; uteslotande eler: bufvudsakligen grunden till deras framgång: General Sherman erinrade i ett tal till West-Point-kollegiets lärjuvgar om den oötverstigliga gräns för en arne3 rörelse som nejden söder och öster om Nashville fordom ansågs utgöra. Talaren hade en gäng rest i detta lavd och visste att denna vöfverstiglighet icke fanns tills. Det är sannt att bland män, som studerat vid våra kollegier -West Point inbegripet — och sedan egnat sig åt det praktiska lifvets göromål, efter tjugu års förlopp icke en bland femtio, omban hastigt a a oo ae RE hans nn dan sa ne