nes och sarades antal a Oomse sidor kan annu ej öfverskådas; fångarnes antal uppgår, för såvidt med säkerhet är konstateradt, till minst 800 man och 20 officerare. — Dessutom togs en fransk fältkanon af 5:te jägarebataljonen. (Bland tyskarnes förluster namngifvas häretter 3 majorer, 1 kapten och 1 löjtnant såsom döde; samt 3 majorer, 1 kapten, en löjtnant och en underlöjtnant såsom sårade.) I Frankfurter-Journal skrifves om slaget och stadens utseende efter striden: Wissembourg erbjuder en sorglig anblick. Bombardementet har förvandlat flera delar af staden till en askhög, och de från båda sidorna slungade bomberna och granaterna ha fulländat förstörelseverket. Striden var utomordentligt hårdnackad. Ehuru fästningen, som sådan, ej har någon väsentlig betydelse, erbjuder hon dock de stormande de största svårigheter. Striden började vid byn Schwengen på baierskt område. Härifrån blefvo höjderna och Geisberg bakom -.staden,. upgefär på en half mils afstånd från byn; beskjutna. Den svåraste delen af uppgiften låg i stormandet af dessa förskansade höjder vid Wissembourg, som beherrska fästningen och gjorde dess eröfring värdelös, om man ej lyckades att sätta sig i besittning deraf. Från Wissembourg, som ligger i dalen, stiger terrängen vågformigt, tills hon i Geisberg, 1 å 200 fot högt, finner sin största höjd. Här befioner sig en med stenmurar omgifven gård, som fransmännen bestyckat med kanoner och hårdnackadt försvarade. Med verkligt hbjeltemod blef, trots den fruktansvärda karteschelden, som anstälde förfärliga härjningar, berget taget och en kanon eröfrad. Tyskarnas förbittring, som blifvit väckt deraf att Wissembourgs borgare skjutit på dem från fönstren, fann här sin höjdpunkt. Allt som gjorde motstånd blef nedhugget. Ett rikt byte föll i segrarnes händer. Om slagfältet vid Wissembourg läser man i Paristidniogen Le Francais följande detaljerade skildring: Wissembourg är den första gränsstad man träffar på, när man från baierska Rheinprovinsen inkommer i departementet Bas Rhin. Lauter kommer från Vogeserna och utfaller i Rhein. Det är dess lopp som tjenar till gräns mellan Frankrike och Rbhein-Baiern. Venstra stranden. af Lanuter, den baierska, är skogbevuxen; ett litet berg, Brimesberg, reser sig ett stycke från Wissenbourg på baierskt område, och sluttningarne af detta berg gå ända ned till Lauter. De äro bevuxna med skogsdungar och högre upp med skog. Vid foten af dessa skogar ligger en kilometer från Wissembourg på venstra stranden den lilla byn NiederOtterbach, samma ort hvarifrån kronprinsens segerdepesch var daterad. Slätten som sträcker sig från foten af Brimesberg till inemot Rhein upptages sjelf af en stor skog, Bienwald, som går ända till Wissembourgs portar på baierska stranden. Han erbjuder en gynsam position för en arme, som vill dölja sin närvaro, ty Bienwald står genom jernvägen från Landau till Carlsruhe i förbindelse med högra Rheinstranden. Lauters franska strand, eller den högra, är mera öppen. Det är utmed denna strand som Wissembourglinerna sträckte sig. När man, kommande från Baiern, lemnar Wissembourg för att bege sig vidare ini Frankrike, färdas man ut ur staden genom Haguenauporten. Straxt utanför denna stöta tre vägar tillsammans: till höger går en utmed Lauter till Vogeserna, söm beherrska Wissemboarg, midt fram kejserliga vägen till Haguenau, och till venster en väg till jernbanan. Väljer man Ilaguenauvägen, en stor väg af första klassen, finner man till höger, 1500 meter från staden, en kejserlig väg af andra klassen, som leder till Bitche. Vägen från Wissembourg till Bitche och den stora kejsarvägen bilda med hobom en triangel. Det är i denna triavgel Geisberg reser sig. Följer man vägen till Bitche, uppstiger man hastigt genom en särdeles pittöresk trakt till en bergshöjd som kallas Le Pigeonnier. Det är ett berg som reser sig en knapp timmes väg till höger om vägen. Från detta berg, som förr var befästadt med ett torn, har man en herrlig utsigt öfver Wissembourg och hela trakten ned mot Strassburg och upp till Landau samt öfver Rhein till Schwarzwald. Det var till foten af Pigeonnierpasset som våra trupper fredagsmorgonen drogo sig tillbaka. Passet, som är lätt att försvara, ligger 5 kilometer vester om Wissembourg. Det höjer sig 160 meter öfver Lavterdalen, men 757 öfver hafsytan. ne Slaget vid Saarbräcken. Från franska sidan ba vi ännu blott en berättelse om affären vid Saarbricken. Den innehålles i en korrespondens till Le National, daterad Styren-Vendel den 6 Aug. och är af följande lydelse: Si I det ögonblick jag nedskrifver dessa rader dundra kanonerna på ett afstånd af knappt en fjerdingsväg från mig. Under en hel timma har pu ett preussiskt batteri bombarderat de af vårt (franska) artilleri besatta höjderna, atan att elden blifvit besvarad, hvilket antagligen bar sin orsak deri, att de preussiska kulorna icke hinna fram. Jag anländeigår afton ill Forbach under ett förskräckligt störtregn och fann hela trakten uppfylld afsoldater af ilia vapen, hvilka nödgades kampera på den ippblötta marken. Redan kl. 5 på morgoven i dag var jag ute och beslöt då att besöka höjderna vid Saarbräcken, hvilka varit vesatta af våra trupper sedan den 2 Augusti. Från Forbaach till Saarbräcken är omkring I mil, och den sista byn intill gränsen heter Styren-Vendel, der jag skrifver detta. Man kan tänka sig min förundran då jag såg, att) höjderna vid Saarbräcken voro öfvergifna af de väral! Plötsligt framrycker ett franskt nfanteriregemente vid skogsbrynet, på venster om vägen och skildt från denna genom några : potatisåkrar. Detta regemente spridde sig på slätten och utsatte vedetter några hundra alnar framför sig. Två plutoner dragoner af 7:de och 12:te regementena kommo i galopp rån Forbach och uppställde sig på högra lygeln at 77:de regementet. Jag ville närma mig gränsen, till hvilken jag ej hade mer än omkring 800 fot, men en infanterikapten, som höll vägen besatt med sitt kompani, förbjöd mig att gå vidare. Jag samtalade länge med denne officer, som berättade mig följande: Från den 2 Aug. hade våra so!dater, som höllo le fråvg preussarne tagna höjderna besatta, wnnnhä ligt Arnat Bandan för att framlneka