Aftonbladet – 13 augusti 1870, sida 3

I ske öfversättarens noter äro icke egnade a ; upphjelpa originalet. Äfven hr Forslind tyckes betrakta veter skapen såsom en leksyster åt religionen In. b. der vetenskapen är sådan den bör var. Täta äro utfallen mot otrons sändebud, oc redan i öfversättarens förord får Victor Ryd Iberg och Medeltidens magi sin släng I slefven. Vi skola icke neka att hr Hagelikens ar bete innehåller en och annan rätt kuriö anekdot, men dess titel lofvar dock någc helt annat än hvad man finner. Må vi er bjuda en enda liten profbit. Europeerna, säger författaren sid. 22, hafv lyckats uppnå en så hög grad af civilisatio endast derför att de börjat med teologier dertör att universiteterna till en början voro annat än teologiska skolor, och derfö att alla på denna gudomliga stam inympad vetenskaper hafva, genom en i dagen lag omätlig fruktbarhet, visat sig vara genom trängda af detta trädets gudomliga saft Den tjocka massa af stam och gyttja deri d nyare vetenskapernas slam är planterad fram bringar ofta endast idel trolibärs. De af os kursiverade orden äro öl!versättarens not. Hvarföre teologien,, fortsätter författaren blifvit så vigtig för folkens vetenskaplig: och sedliga biidving, har Pius IX kort och träffande uttalat, då han säger: på ett underbart sätt upplyses, stärkes och fullkomnas det menskliga förnuftet genom kunskaper om gudomliga ting.. Och noten infaller genast: Biskop Fahlerantz antyder i sina skrif. ter samma uppfattning af teologiens betydelse som vetenskap, och under ett samta hade ötversättaren tillfälle att höra biskopen framställa en bevisning, som på ett slå. ende sätt ådagalade att teologien är och förblifver Regina scientiarum. Å j b Moligres lustspel i svensk öfversättning af Sigg z Sparre. . (Lund 1870.) Nu utkomna första häftet (det skall bli tjugv å tjugufem sådana) innehåller särdeles vackra teckniogar, utförda af prof. Malmström, och äritypografiskt hänseende mycket anslående. Men översättningen är, lindrigast sagdt, my.ket vågad. Pjeser af Moliere, skrifnaiobunden form, öfversättas här i bunden. (Oss emellan) af Gustave Droz. Öfversättning från tjuguandra franska originalupplagan. (Stockh. 1870.) Små kåserier, novelletter, satiriska utkast — eller hvad man vill kalla dem, rätt qvicka och roliga, om man än ofta finner genren något låg, eller ock elltiör starkt påminnande om Thackeray. För många likartade bidrag till snobbarnes historia bli lätt tröttande, och vi veta alla att Thackeray sjelf kunde vara temligen enformig. Oss emellan kan emellertid med godt samvete rekommenderas, ty flera näpna och originella bitar försona säkert lässren om han i denna mosgiksamling här och der blifvit illa till mods. — Lothair, Disraelis senaste roman tillhör visserligen, icke ens som öfversättning den svenska litteraturen, men väcker utomlands ett så stort uppseende att den torde förtjena ett omnämnande. Med en hittills nästan oerhörd djerfhet låter författaren idel lefvande personer framträda, personer ur da-: Jens polska historia, och han hyser ingen etänklighbet för att behandla dem på samma sätt som Dante i sin dikt behandlade sina ierder. Markisen af Bute, hertigen af Ahersorn, erkebiskop Manning, biskopen af Oxord, professor Goldwir Smith, Mazzini, ja Napoleon sjelf, alla uppträda de i en lätt senomskinlig maskering. Oafsedt dessa personliga anfall, mäste boken uppväcka stor sensation, ty käckt inriper den i de sociala, politiska och relilösa strider som för närvarande sätta Engand i jäsning. Angrepp mot författaren ha cke heller uteblifvit. — Professor Goldwin Smith, som i romanen spelar en allt annat a fördelaktig roll, har skrifvit ett ytterst etlefradt bref till författaren och dermed ogsamt visat buru träffad han blifvit. Den atolska propagandan har hittills förbållit ig stilla, men det gamla torypartiet har i ina organer skarpt klandrat Lothair. Nosse omnia, hec salus est adolescentulis: så yder bokens motto och många tycka sig eruti finna en författarens sjelfironiska anpelning på förmågan att kunna sadla om ärsomhelst och likväl föra sig nied en viss mak. — Krigslitteratur. Från fotolitografiska ktiebolagets officin har börjat utgitvas en lustrerad veckoskrift med titel Bilder från riasteatern 1870. Den utkommer med ett