Aftonbladet – 9 augusti 1870, sida 3

Article Image
siken, hvartill E. med kännaremin jakade. Fvad är fysik?, började K. med vigtig uppsyn. Discipeln uppläste svaret med osviklig säkerhet. Små ryckningar i E:s ögonvrår gåfvo genast tillkänna det djupa intresse, hvarmed han omfattade naturvetenskaperna. Vid andra frågan angåfvo någa nickningar, att den vördige fadren med ännu lifligare bifell började omfatta ämnet. Då tredje frågan framstäldes framträngde tunga suckar från biskopens breda bröst, hvilka snart förbyttes till ganska lyckade försök att efterapa aflågset åskdunder, hvilket allt var ett tecken till den uppmärksamhet, hvarmed ban följde med den nu påbörjade läran om elektriciteten. När slntligen tyngdiäran kom på tapeten och den nitiske prelaten syntes genom ezxperimenter med sin egen voluminösa korpus vilja förtydliga jordens attraktionskraft, var det lyckligtvis på samma gång slut med K:s frågor. Nu vaknade E, genast och för klärade sig så nöjd med den Skivklighet i fysiken, som eleverna visat, att han bad K. fortsätta ännu en stund: Utan att förlora fattningen började denne genast ånyo: Hvad är fysik? E. försjönk ånyo i kontemplation; men när tredje repetitionen försiggått och E., under komplimenter till lärare och disciplar; aflägsnat sig, vände sig K. till sina gossar och utbrast: Hör ni-sorkar (pojkar), om jaj vore så dum som den karlen, så gick jag min sjö och hängde mig på ögonblicket! (AMERIKA-BLADET.) — Ett ovanligt ägg, värpt af en svensk höna, har förevisats redaktionen af Oscarshamns-Posten. Ägget vägde nemligen 8 lod: eller !, , och troligen är detta ägg, såväl till storlek som vigt, det kolossalaste hönsägg någon ännu sett. — Upsalahistorier. (Ur Ner. Alleh.) En äldre herre befann sig: häromdagen i ettlag af giada studenter. En af-de unge värdarne höll ett högstämdt tal, fult af beröm, till hedersgästens ära. Den öfver öronen förtjuste hr H. ville icke vara tämre, utan började sitt svar med följande ord: Mina berrar! äfven jag har varit ung, kanske yngre än de flestel — Då professor G. häromdagen gjorde ronden fp sjukhuset, befanuns: en qvinlig patient vara mycet sjuk, hvadan hon borde åinjuta nattvarden. Då professorn återkom följande dagen, tillsporde han en amanuens: Nå, har käringen fått nattvarden nu? Nej, svarade amanuensen; presten påstod, att hon saknade all ärjtendomslurtskana Det var väl då hundra d—r, utbrast professor G., jag har ju ordinerat nattvarden! — Den bekante jur. professor L. föreläste en dag under förra terminen om edgång och yttrade dervid till sitt auditorium såsom inledning: Ser herrarne, nog kan ik sitta och föreläsa dethär för herrarne, men det betyder ingenting; för nu, sen de ba tagit bort f—n och h—te, kan ingen menniska tro på hvad en bonde svär. — Tvenne herrar råkade, såsom ofta händer, i ett litet sgurgels härom aftonen, hvarvid den ene yttrade: Det var huggarn, hvad herrn är lik sin mormor. Hvad, utbrast den andre uppbragt; skan herrn veta, hur min mormor såg ut? Åh, svarade den förstnämnde lugnt, hvem vet inte; hur en gammal käring ser ut? — Kappsegling öfver oceanen har egt rum mellan engelska yachten Cambria och amerikanska yachten Dauntless, som båda afgingo från Jueenstown måndagen den 4 Juli. Målet var Newyork. Cambria uppnådde Sandy-Hook efter 23 dagars och 5 timmars resa. Dauntless anlände 2 timmar efter sin medtäflare. Den senare skulle lock utan tvifvel blifvit segrare, om hon ej under. oppet af resan råkat ut för en olyckshändelse. Den 7 Juli, under svår storm, spolade en störtjö två man af besättningen öfverbord. De höllo ig en stund uppe, och Dauntless använde tre ånga timmar till fåfänga räddningsförsök, Den 10 Juli, likaledes i ovanligt hårdt väder fick yachen ena seglet sönderslitet, hvilket ytterligare förvårade dess navigation. De båda fartygen förorade hvarandra ur sigte dagen efter afresan och tersågo hvarändra ej förr än vid Sandy-Hook. rid fartygens ankomst rådde en stor uppständelse. Iundradetal af ångare och yachter voro dem till nötes, Priset för täflingen utgjordes af en silferservis om ett vä de af 250 pund sterling. På ftonen den 28 Juli voro redan öfver 3 millioner ollars utbetalade i vad. a

9 augusti 1870, sida 3

Thumbnail