Aftonbladet – 9 augusti 1870, sida 3

7. Gör I Tyskland hva BLANDADE ÄMNEN. — Bismarck frestad af djefvulen. Bismarcl skref en gång på fullt allvar, att sedan fransk: ministern Ronuhers patriotiska vånda har Frank rike icke upphört att söka inleda Preussen i fre stelsen. I anledning af detta yttrande innehåller Neuc freie Presse uti en följetong, som på ett lekande sätt gisslar åtskilliga frågor för dagen, bland anna följande: Bismarck i frestelse: Bismarck, Bismarck — detta barn, så oskuldsfullt som ingen engel är det omslingrad af en welfisk förförare! Eva-Bismarck lockad af ormen Benedetti med det ljufva äpplet från kunskapens träd! Man torde kunna hoppas, säger författaren till artikeln i Nene freie Presse, att den för folk skolorna bestämda preussiska historien i en fram: tid må innehålla följande i en enkel biblisk tor hållna kapitel Om Bismarcks frestelse: 1. Bismarck kom, uppfyld afalla heliga andar, åter ner från Pyreneerna och fördes af andån till den markbrandenburgiska öknen; 2. Och frestades der under fyra år af djefvulen. Och han åt intet under dessa dagar, hvarken Baiern eller Wirtemberg eller Baden eller Hessen; och då dagarne voro till ända hungrade det honom mycket efter dem. 3. Men djefvulen Benedetti sade till honom: År du den nordtyska förbundskansleren, så säg till Main, att ban blifver din. 4. Och Bismarck svarade och sade: Det står skrifvet: Du skall göra åtskilnad mellan mitt och ditt. Och djefvulen Benedetti förde honom på ett högt berg och visade honom på en gång alla riken i det tyska landet; 6. Och sade till honom: Denna makt och all dess herrlighet vill jag gifva dig; ty den är mig gifven och jag ger den åt hvem jag vill: du vill; jnspärra de sydtyska smickrarne i nordtyska förbundets bur. 8. Om du blott vill erbjuda mig och förbjelpa mig till att röfva Belgien och Luxemburg på öpet; 9. Hvarvid jag dock noga gör dig uppmärksam på, att jag för att underlätta transaktionen skulle betala hela rummeln. 10. så skall detta allt blifva ditt. 11. Bismarck svarade honom diktatoriskt och sade: Vik bädan från mig, satan! 12. Och då djefvulen Benedetti alla sina frestelser gjort hade, vek han bort från honom; och se, då trädde nordtyska riksdagens englar fram för honom och tjenade honom. 13. Och Bismarck kom åter i sin andas kraft till Berlin, och ryktet om honom spred sig till ella kringliggande landsändar. 14, Och han lärde i sina skolor och vardt prisad af hvar och en. 15. Och han berättade vid passande tillfälle hela historien i Times... — Statistiskt. Följande sammanställning har blifvit gjord öfver armekårernas styrka samt fallnes och sårades antal i nedanstående drabbningar: Marengo, 28,000 fransmän mot 30,000 österrikare; fallne och sårade 13,000. Austeriite, 90,000 fransmän mot 80,000 ryssar och österrikare; fallna och sårade 23,000. Jena, 80,000 preussare mot 100,000 frånsmän; fallna och sårade 34,000. Wagram, 150,000 fransmän mot 130,000 österrikare; fallna och sårade 24,000. Borodino, 125,000 fransmän mot 125.000 ryssar; fallna och sårade 80000. Leipzig, 280,000 ailierade mot 150,000 fransmän; fallna och sårade 50,000. Waterloo, 68,000 fransmän mot 67,000 engelsmän och preussare; fallna och sårade 27,000. Solferino, 135,000 fransmän och sardinare mot 136,000 österrikare; fallna och sårade 27,000. Königgrätz, 200.000 preussare mot 200.000 österrikare och sachsare; fallna och sårade 28,000. — Då 1:sta zuavregementet ankom från Afrika till Toulon, sågs en vacker, afrikansk falk på en zuavs rensel i fränista ledet. Denne falk hade under sista fälttåget följt zuaven öfverallt och på bergen, hvarest man saknade lifemedel, bade den hjelpt till att fouragera, men nu, då regementet fick marschorder till Tyskland, gaf zuaven fågeln sin frihet. Efter tre dagars marsch sågs den plötsligt vid Ben Chicao kretsa högt i luften öfver regementet och derefter sänka sig ned på sin gamle krigskamrats ränsel, hvarföre det beslöts att den skulle deltaga i kampanjen i Tyskland. LS In medio consistit virtus,. I Folkets Avis läses: Enligt -preussarnes framställning hafva de den 2 Augusti haft ett par kompanier i elden mot tre franska divisioner, medan fransmännen säga, att en af deras divisioner varit i strid mot tre preussiska. Då vi gjorde ett försök att mediera dessa två icke precis öfverensstämmande underrättelser till en högre enhet, erinrade vi oss det sätt, hvarpå en nyligen afliden kjöbenbavnsk professor trodde sig kunna förklara en dylik svårighet, som uppstått vid tolkningen af ett ställe hos Herodot. Etter hvad det berättas töllo den lärde mannens ord ungefär så: Herodot förtäljer oss således, att dessa gäss hade 4 ben. Nu är det ju en känd sak, att gässen i våra dagar i allmänhet ha — 2 ben. Man kan emellertid icke bandlöst förkasta en underrättelse af en så pålitlig författare som Herodvot, och jag tror derför att man bör gå en medelv .g och antsga, att de ifrågavarande gässen hade saft 3 ben, men derom mera nästa gång. — Hvad är fysik? Biskop Eberstein på Gotland, som gerna ville visa, mycket intresse för undervisningsväsendet, besökte derför ofta lektionerpa på gymnasiet, ehuru det var allmänt kändt, att gubben ej var särdeles hemma i sina stycken, så snart det gick utom teologiens område, Vid sådana tillfällen dröjde det aldrig länge förrän han försjönk i den ljufvaste slummer; men han vaknade alltid genast, så snart läraren eller discipeln af en eller annan orsak tystnade, då biskopen förklarade sin stora tilifredsställelse med de ådagalagda kunskapsprofven. På den tiden fanus en lektor Klingvail, som föreläste i matematik och fysik, ehuru det senare endast till namnet; ty hela kursen inskränkte sig till ett tjogtal af K. uppsatta frågor och svar, hvarmed endast på examensdagar briljerades för en förvånad och beundrande åhörareskara. Som vanligt infann sig bisen J en examensdag och just i den afdelning er K. examiverede. K. frågade nu om doktorn och biskopen behagade afhöra några frågor i fy