s, Gevärssmedarna vid de cisleithanska li: idtvärnsbataljonerna äro inkallade. — Dotfa kräftar sig follkomligt, att alla i ttlandetse ition: fade örlogsfartyg blilfit Kemkallade. D. ÅF Sttratden i proussiska blad framgår, att be 0 i Preossen tager för gifvet att det skulle ste ra emot Preussen som usterrikeskulle upp52 ida, om det utträdde ur sin afvaktande de illning; men man, anför på såmnia gångål illisg Oriständigieter, söm, föråienas vitnalke må, att tyskarde såväl i Böhmen som på ut dra håll inom kejsarriket stå med sina mpatier på Nordtysklauds sida. Det är kså derför, tillägges dit, söm man sökerjt rmå czecherna att sända ombud till riks-ke det för att der få en majoritet, som är beI el sn ätt bevilja medel till.-ett krig. 30 fven från Ryssland talas om rustningar. ilunda skriives från Petersburg under denlp, Jali till Hamb. Nachrichten: Äfven här bp dtagas militära förberedelser, Erigsminipi åren har redan för Pere dagar bedan med-! siat Get störa jernvågsbolsgets direktion sin skan, att åtgärder må vidtagas för att, så art sådant påfordras, fjörton. bantåg om agen må konna på bölagets litter afsandas 1 prölssiska gränsen, och direktionen bör erjemte draga försorg om, att vid hvar 3:dje verst utlägges dubbelt spår, så att två antåg kunna passera hvarandra. På sjelfva angården i Warschan bar EHfvit ansläget tt Uillsåinagifvande om, att tillsvidare blott tt posttåg om dagen kommer att expedieras nellan Warechau och Berlin, medan der tillörene gingo två. Allt detta häntyder på, att etydliga troppförsändniagar till polsk-preusiska, och sannolikt äfven till österrikiska ränserna förestå Härmed öfvetensstämmetr fveti den tinderrättelsen, ätt hofvets ekipajer och hästar, som i dessa dagar hade ancommit till Moskwa för att derifrån fortkaffas till Livadia, nu åter skola vara återkickade till Petersburg. Det synes följaktigen som om det kejserliga besöket blifvit ilisvidare instäldt.ä vilka den ryska regeringens planer och rfsigter äro kävner naturligtvis iogen: Väl örefaller det rimligt, ätt Ryssland icke borde synnerligen gerna se vid sina gränser uppstå em militärmakt at den öfrerväldigalide styrka, Som ett föllkomligt sammangjutet och efter preussiskt mönster organiseradt Tyskland skulle utgöra, och man skulle på denna grund vara benägen antaga, att. Ryssland icke skulle hafva någoating mot att fransmännen lyckades förebygga uppkomsten af ett sådant välde. Men man vet å andra sidan af erfärenliet — och de sista dagarnas händtlsör Ka alltför mycket efinrat dergm — huärö de stora makterna köpa hbvarandras passivitet eller bistånd genom öfver-: enskommelser om ömsesidiga fördelar och atvidgningar. Och hvem vet hvad som i det hänseendet kan vara beramadt mellan Ryssland och Preussen? Att rykten icke saknad inom Bysslatd öm ett möjligt uppträdande på Pr I ms R 4 ER PRE AO KR TR eussens sida, dertill kan man slatå af en artikel. i Golog, det ryska nationalliberala partiets organ, som uppträder mot en sådan politik. I denna i flera afseenden märkliga artikel yttrar Golos, efter en inledning rörande de beskyllningar, som dö krigförande ömsesidigt göra hvårandra att vara verkliga upphiofvet till kriget, bland annat: Båda de stridande parterna ha del i skulden, om än icke i lika hög grad; men bestämmandet af denna grad kan endast vara en uppgift för moralfilosoferna och icke för de europeiskä kabinetterna, hvilka böra hålla sig till fakta och icke till abstrakta idber. Men faktum är för närvarande: Kriget i mellersta Europa, hvilket af orsaker, som ej kunna förutses, kan blifva allmänt, BSåvidt man kan sluta af de kittilla inlupna tinderrättelserna; bar klokheten behållit öfverhanden i de europeiska råden. Nästan alla europeiska makter ha erkännt nyttan af att lokalisera den fransk-predssiska striden och att förblifva neutrala. Men man böricke lita för mycket på denna de europeiska kabinet ternas klokhet. Det visa ordspråket: Der två slåss, skall den tredje icke inblandä sig, å8ido sättes i politiken lika ofta som i det enskilda lit vet. Men frestelsen kan ibland vara ganska stox och den främmande striden kan af många anse l såsom ett lägligt tillfälle att kapa åt sig någof l under den allmänna villervallan. Utanatt här viljs linlåta oss på den moraliska eller immoraliska sidar laf saken, säga vi rent ut, att vi skalle anse in blandningen i den pretssisk-franska striden såson en betänklig sak, synnerligast för Ryssland. YV kunga icke med tystnad tförbigå de rykten, son Iför ögonblicket uppfylla hufvudstaden. Det på stås att beslut redan är fattadt att komma Preus sen till hjelp i händelse Österrike skulle inblandi sig i kriget, och att för detta ändamål företaga starka rustningar. Detta rykte har framkallat e fruktansvärd bestörtning på börsen och gjort et nedslående intryck hos alla dem, som ömma fö Rysslands intressen. Den allmänna motvilja, son råder i Ryssland mot preussårne, och ryssarne l gamla medkänsla för fransmännen, hvilken ick I kunnat släckas hvarken genom blodiga krig elle Iden napoleonska ciesarismens stötande egenskapei har stämt den a!lmänna meningen mot ingående , Jaf ett förbund med preussarne, hvilka hata os Jika starkt som. alla slaviska folkstammar hat dem, Intet krig skulle i Ryssland vara så impc I pulört som ett krig för Preussen. Vi veta ick . I hvilka åsigter, som råda i de officiella kretsarne för oss är det af vigt endast att ådagalägga huruda . stämningen är hos de klasser af befolkningen, fö J hvilka politiken framställer sig i skepnad af bör: kurser, bankrutter, dyr tid, skatter och pålago isynnerhet de sistnämnda. I dessa kretsar är ma )i allmänhet antingen fullkomligt likgiltig för u 3 I gången af striden mellan de båda vestliga sto! makterna, eller ock önskar man fransmännen s( elger. Men det finnes icke en enda menniska, so ekymrar sig om frågan hvilken roll Ryssland ska I spela i ett krig, som icke hedrar någondera af tl stridande parterna. I frågor, som angå den ytti politiken, förmår vår press döma mycket friare ä ASEA LENA ENE HON nes STAS KSK AK Sd or PANNAN BÄ S RARE r musiker! Känner ni Sebastian Bachs vä RR ANN PN