Nå, men komponerar pi inte något hvar dag? Det har jag sannerligen ännu inte försökt. Jo, vet ni, om man inte-är rent af sjuk, så bör man hvarje dag göra något, om ock bara några takter, som sedan befinnas vara odugliga. Men inte är man väl stundligen stämd till att uppfinna något? Nej, men man bör ändå komponera. Den gamla maximen nulla dies sine linea är ganska riktig, och Goethe har också rätt då han säger: Om du för en poet vill gälla, Så kommendera poesien! ) Citationen af Goethe ledde vårt samtal till den store skalden, som aflidit ett halft år förut, och till bvilken Mendelssohn, såsom jag hört at Zelter, stått i närmare personligt förhållande. Han berättade mig nu nästan en hel timma om sitt vistande hos Goethe, äfvensom om dennes vänskap med Zelter, hvilken äfven efter några få veckor (Maj 1832) följt skaldekonungen till ett bättre lif. Han yttrade sig med hänförelse om skalden, och hans öga lågade. Jag frågade om ban händelsevis af Goethe sjelf förnumrmit något om dennes förhålianden till Haydn och Mozart. Mendelssohn svarade nekande, och äfven han fann det märkligt att den störste lyrikern ej närmeat sig till sin tids största tonkonstnärer. Det berömda mötet med Beethoven i Karlsbad, ansåg ban varit en ren träff, som varit af nästan inga följder. Mendelssohn yttrade öppet, att Goethe varit föga musikalisk, men att det vore så mycket underbarare att ban icke dessmindre förmått skapa Mignons, harpspelarens, Gretchens och Ölörehens sånger, utan tvifvel det skönaste som lyriken någonsin frambragt. ; : Piter detta fängslande samtal ville jag taga afsked, men han qvarhöll mig ännu och sade med sitt intagande leende: Nå, men bara för att prata har ni väl inte kommit till en 4) Teaterprologen till Faust.