Aftonbladet – 6 augusti 1870, sida 3

gar öfver de särskilda länderna, sa avt dessa Ordnas efter värdet af först de varor, som från dem införas till Norge, och derefter af Norges utförsel till dem, möta vi öfverst på begge dessa Storbritannien och Irland. Om vi lägga år 1868 till grund osh taga införseln till Norge, får raden följande utseende: Storbritannien, hvarifrån införseln hade ett värde af 5,911,000 spd. (runda tal), d. v. s. nära en fjerdedel af Norges hela införsel. Den bestod isypterhet af manufaktorvaror af spunnet gods för 1,.287,000 spd., stenkol 845,000 .spd., bearbetade metaller 648,000 spd., råa och halfarbetade dito 592,000 spd., bomull 528,000 spd., garn 298,000 spd. Danmark 4,657,000 spd, hvaraf korn för 1,580,000 spd., råg 447,000 spd., kött och fläsk 332,000 spd., smör 322,000 spd., manvufaktorvaror af spunnet gods 394,000 spd., redå penningar 272,000 spd., rågmjöl 143,000 spd., hvete 133.000 spd., alltså förnämligast spanmål och viktuäslier. Tyska Östersjöhamnar3,871,000 spd., hvaraf den öfvervägande delen för spanmål, nemligen råg för 2,655,000 spd. och korn för 506;000 spd: Hamburg 3,729,000 spd., hvaraf mannfakturvarör af spuonet gods 1,134,000 spd. och kaffe 418.000 spå. Derefter komma Ryssland och Finland 2,247,000 spd., Sverige 1,536,000 spd., Frankrike 960.000 spd., Brasilien 698.000 spd., Holland 650.000 spd., Bremen 511.000 spd., Belgien 335,000 spå., Portugal 300,000 spd., Tarkiet och Grekland 249,000 spd..0.:8. vV. Lägger man framför sig förteckningen öfver utförselb från Nörge till de särskilda länderna, så står öfverst Storbritannien, som år 1868 erhöll varor från Norge till ett belopp af 5.277,000 spd:, eher hära em tredjedel af Norges hela utförsel, förnärfligast trälast för innemot4,000,060 spd., dernäst svafvelkis för 239.000 -spd.: Derefter :kommer Frankrike med 2,028,000 spd. oc Holland med 1,519,000spd., äfvenmest till följd af den till-dessa länder gående trälastutskeppningen, änderdet att de tyska östersjöhaimnarnedch Spanien, som komma derefter, mest ha sin starka förbrukning af af norska fiskvaror att tillekritva detta. Vi vilja nu sammanställa några af de vigtigaste införselsoch utförselsartiklarne sålunda, att man kan se, från och till hvilka länder dessa mest komma och gå. Den värdetullaste införselartikel,som Norge behöfver, är paturligtvis spanmål för omkring 3!e mill; spd. Den största qvantiteten af dessa hemtär man från tyska Östersjöhamnar (råg, korn), Danmark (korp, råg), Svarta hafvet (nästan uteslutande råg), Hvita hafvet (rågmjöl), Frankrike (råg), ryska Östersjöhamnar (1å2), Turkiet (råg och kor); från andra håll komma blott obetydliga qvantiteter. Af kolonialvaror är det blott kaffe från Brasilien och gult och brunt socker från Vestindien, hvaraf betydligare qvantiteter hemtas direkt från tillverkniogsorterna. Eljest får man dessa varor mest från de nordtyska handelsstäderna och Esgland, ris från Bremen, tå från Hamburg öch England, tobak från Bremen och Hamburg. Äfven af kaffe ock och socker kommer mycket från Hamburg: s Matvaror af djur — isynnerhet viktnalier — hemtas förnämligast från Danmark och Sverige, något fläsk från Englaud; ost från Holland och smör från Hambutg. Af spirituosa och andra dryckesvaror kommer bränvin från Frankrike och Hamburp, tprit trån sistnämnda stad samt från tyska Östersjöhambar, vin från Hambarg, Fraoktike, England; Spanien, ättika från Frankrike. Af manufokturväror af Spuonet gods kommer ungefär Hälften från Eogland, mest bomollsvaror, ungefär !4 från Hamburg, resten förnämligast från Sverige och Danmark: Hvad utförselartiklarne angår, så har trälasten. det största penningvärdet, mer än 7! Mill. spd.; dernäst fiskvarorna, omkrivg 7 mill. spd. Ingen ännän utförselsartikel från Norge kommer dessa nära i värde, ty ingen af dem oppgår till mer än ett par hundratusen spd. Af trälästen, hvaraf är 1868 utskeppadas! 380.000 kommersläster, gick bära hälften eller 179,000 k..1. till England, omkring 2s till Frankrike, !e till Holland, något til Danmark och nordtyska hamnar. På den senare tiden har man äfven börjat skicka trälast till Australien, dit nämnda år omkring 4000 k. 1. afgingo. Af de särskilda fiskvarorna går den färska fisken uteslutande till England, torrfsken till Italien och Österrike, som taga nära hälften af kela torrfiskutskeppningen. Klippfisken har sin största marknad i Spanien, som år 1868 af de utskeppade 570,000 centnerna bekom 426.000. Vårsillen går till de ryska och tyska Österejöhamnarne, storsillen till ryska Östersjöhamnar och Sverige, feteillen isynverhet till tyska: Östersjöhamnar och mindre partier till Hamburg, Danmark och Sverige. Den norska ansjovisen, hvilken isyonerhet beredes på Östlandet, är mest eftersökt i Danmark och Nordtyskland, under det att Eogland nästan uteslutande bekommer all den -hummer, som kan utföras. Oftanämnda år hade ntförseln ett sammanlagdt värde af 17.500,000 spår och införseln af 26,600,000 spdr. Om man emellertid vill uppgöra öfversigten öfver debet och kredit, måste man till den förstnämnda summan lägga 6.000,000 spår för norska fartygs förbrukning och omkostpader utrikes och till den sistsämnda 14,400.000 spdr så: som norska fartygs bruttofrakt på utrikes sjöfart, hvarigenom ett minus af 700,000 spår uppkommer. Men detta gäller, såsom redan aovmärkts, blott för ett enstaka år; tager man en lädgre period, t. ex. åren 1865 —68, uppstär i medelal ett plus af minst 19 million spdr, ja under ett särskildt af desså år, neniligen 1865, uppgick detta plus till och med till nära 3,000.000. Det är under en jemförelsevis nära tid, som den norska gjöfarten har nått denna utomordentliga uppblomstring. Handeln, som redan: i medeltiden var temligen betydlig, i det att ansenliga qvantiteter fiskvaror utfördes, låg då nästan helt ochhållet i hänseaternas händer. Under det att dessa hade fått fast fot på Vestlandet, förnämligast i Bergen, vände holländarne, då de i det 16:de och 17:de århundradet började hemta trälast från Norge, isynherket sit uppmärksamhet på Östlandet, der då den rad af städer, som börjäde uppstå längs kusten från FreAR LME alk iTA Len Rn fa nn n nal NER. bheda Ang