Aftonbladet – 5 augusti 1870, sida 3

SkKkolmotet, som aslots I gar, arvevrade denna sista dag från kl. 9 på I. m. till half 3 e. m., vidare från kl. 5 till 7 e. m., hvarefter kl. 8 på aftonen alskedsfesten i exercishoset tog sin början, och kl. 6 i dag på morgonen afgår den ångbåt, som skall föra ett stort antal af mötesdeltagarne på en utflygt till Trollhättan. Ni finner således att icke lång stund står mig till buds för att lemna en öfversigt af dagens förhandlingar. Jag skall emellertid söka i korthet antyda det väsentligaste af hvad som förekom. Arbetena började med ett föredrag af finske seminariedirektorn Leinberg Om det finska skolväsendets utveckling med särskildt afseende på den praktiska lärarebildningen. Tal. visade, att den fyraåriga, grundliga lärokursen i det finska skollärareseminariet, måste dana skickliga lärare och lärarinnor, så att en gång, när folkskolorna blifvit allmänna i landet och hunnit verka, folkbildningen i Finland kommer att stå högt. Det särdeles klara och intressanta föredraget kommer att bifogas protokollet och säledes blifva för den större allmänheten tillgängligt. Då man derefter tortfarande under norske prosten Hansens presidium återtog behandlingen af frågan om religionsundervisningens omfång och metoden för dess meddelande i folkskolorna, beslöts att biott en timma ytterligare skulle egnas åt behandlingen af detta ämne. Blott ett ringa antal af de medlemmar, som anmält sig att tala i ämnet, hunno således yttra sig. Bland dem väckte isynnerhet pastor Mau från Danmark ett lifligt intresse genom sitt med öfvertygelsens värma framburna anförande, i hvilket han framhöll nödvändigheten af att religionsundervisningen meddelas med tro, unler bör, med lif och lost, efter sorgfällig förberedelse samt genom muntligt föredrag. Någon resolution ifrågasattes lika litet med anledning af denna fråga som i atseende på de öfriga. Tredje frågan hade denna lydelse: På hvad sätt kan folkskolan väcka ,och underhålla en sann fosterländsk anda? Ofverläraren Kraiberg, som öppnade öfverläggningen, ansåg ändamålet, hvilket han ansåg såsom en af skolans förnämsta uppgifter, befordras i första rummet genom uppmärksamhet på undervis. ningen i modersmålet; vidare genom att införa barnen i det egna landets litteratur, genom framställande af fäderneslandets historia i stora drag, genom öfning af fosterländska sånger, genom att göra barnen förtrogna med det egna landets natur och skönheter, genom öfning i förmågan att tjena fäderneslandet och genom att väcka vördnad och kärlek för landets flagga. Men endast den lärare, som vore gripen af folkandan vore i stånd att utföra detta värf, och talaren lade derföre lärarne framförallt på hjertat att sjelfva hos sig vårda fosterlandskärlekens heliga eld. — Professor Hammerich framhöll vigten af blickens vidgande till det vidsträckta fäderneslandet, hvilket sträckte sig så långt modersmålet går. Hela den historiska utvecklingen sträfvade till stora sammanslutningar, och vi kunna ej, böra ej gå emot verldsströmmen. Hr Nörregaard (från Danmark) framhöll betydelsen af sång och saga för väckande af den fosterländska andan och primärläraren Rohde från Göteborg fann det af vigt att bibringa en klar föreställning om det egna landet, om dess natur, dess tillgångar, dess sociala förhållanden, dess litteratur. Med tydlig hänsyftning på de väl hetsiga utfall mot Tydskerne, som en dansk mötesdeltagare, hr Tang, alltför ofta tillät sig, tillade slutligen hr Rohde, att man borde akta sig för att uppväcka nationalhat, men talaren, som eljest fördelaktigt utmärkt sig bland de svenske lärare, som deltagit i förhandlingarna, framkallade härefter någon misstämning, som sedan gick igen vid den gemensamma middagsmåltiden, i det han Gels dref den satsen att folken skulle ödmjukt böjan sig under den tuktan, som drabbade dem såsom vedergällning för deras fel, dels på ett skrytsamt sätt framhöll vårt lands rikedom på store män i jemförelse med grannländerna. Norske studenten Nielsen uppträdde slutligen för att bestrida utvidgningen af begreppet fädernesland till samma gränser som språket. Man måste utgå, sade han, från folkets eget medvetande, och då han så gjorde, tänkte, kände och lefde han blott med sitt eget folk. Den fjerde frågan afeåg lämpligaste åtgärder för befrämjande af en jemn skolgång samt hemställde dessutom huruvida skoltvånget ansåges böra för detta ändamål anlitas. Frågan besvarades, syntes det, mest tillfredsställande af hr Rohde, som ansåg den jemna skolgången bäst befrämjas genom anställandet af goda lärare och lärarinnor; men att det derjemte vore af vigt att skolan utrustades med duglig materiel, så att lärarnes verksamhet ej förlamades samt att skolrådets medlemmar intressera sig för skolan, derigenom höjande henne i folkets aktning och förtroende, Han ansåg ock, att läraren borde på ett kärleksfullt sätt söka för skolan vinna de mindre välartade barn, som visade benägenhet att församma skolan, Med anledning af tidens knapphet, förbigicks den 5:te frågan, angående lärarebildniogen, på det att man skulle få något sysselsätta sig med den 6:te och sista, som anick den vuona erfarenheten rörande använandet af den nya materielen för åskådningsundervisningen och af annan skolmateriel, — Redaktör Hedlund lemnade med anledning a denna fråga en särdeles intressant framställniog rörande det mest anmärkningsvärda, sor förekom på de med anledning af mötet an ordnade utstäillniogar af skolmateriel, fram hållande betydelsen i sanitärt och disciplinär hänseende af ändamålsenligt inrättade skolmöbler, och vigten för undervisningen af er god åskådningsmateriel, Hr Hedlund redo I gjorde dessntom för hvad svenska staten åt I gjort för att åt våra folkskolor bereda iät tillgång på god skolmateriel. Hr Meyerberg I som vitsordade dessa hjelpmedels stora värde lansåg sig dock böra varna för att ej genon otidigt begagnande af åskådningsmateriele slappa barnens uppmärksamhet, en varning hvars befogenhet likväl starkt ifrågasattes a Ihr Arktander, som med entusiasm talade or -låskådmaterielens värde såsom medel att lär I barnen blifva uppmärksamma på och tänk öfyar de företeelser som möta deras blickar Sedan dersfter på förslag af mötesbesty relsen beslut blifvit fatiodt, att nästa nordi ska skolmöte skall hållas i Kristiania gm tr 2. Ian att år tidigare eller senare om be