Tidni Allehand i går innehåller en kreditivirägar, i hvilken till slut nse det nödvändigt för vårt I att vara försigtigt i aitt förhållande till främmande mål men de bålda rustningsifrarne kunna ock vara vertygade, att om våra verkliga intressen skulle blifva hotade, skall ingen få se oss förorda något för .den svenska nationalkänslan kränkande steg. Derför att vi icke vilja onödigtvis ådraga oss en fiendtlig uppmärksamhet, skola vi nog vara vakna, så snart vi märka något, som kan innebära en fara för oss eller tillskynda oss väsentliga fördelar, det hafva vi redan haft tillfälle att visa. Men för att vara i ordning för alla dylika möjligheter vilja vi ställa vårt försvarsväsende i tillbörligt skick, och det skall, såsom vi redan yttrat, fägna oss, om vi i sträfvandet härför få se Aftonbladet hädanefter såsom vår bundsförvandt. vår sida fägna vi oss. mycket öfver ND. Allehandas löfte om vaksamhet i afseende på allt som kan innebära en fara för oss och att bladet aldrig skall förorda något för den svenska nationalkänslan sårande steg; eburu vi frukta, att vår värde kollega nog gerna kan vilja blunda för farorna intill dess de visa sig så nära och så handgripliga, att det blir, om icke för sent, åtminstune mycket sent att vidtaga nödiga mått och steg för att alvärja dem. Hvad angår vårt försvarsväsens försittande i tillbörligt skick, så våga vi pastå, att ingen svensk tidning visat ett varmare intresse derför än vi. Vi ha visserligen yrkat på nödig sparsamhet, i det vi satt oss. emot sådana utgifter, som stått i sammanmanhang med hvad man kallar militärlyx: och paradväsen, det som gått ut på att för höja det yttre skenet, utan att åstadkomma. någon varaktig förbättring i realiteten; vi ha icke kunnat vara anhängare af det bekanta systemet litet men godt, emedan det, efter vårt sätt att se, går ut på att åvägabringa en liten, alltid fullt disponibel anfalls— armö, men deremot lemnar å sido de mera omfattande anstalter och den allmännare be-, väpning, som erfordras för att vårt land med; framgång skall kunna försvara sig mot om öfvermäktig angripare. En mycket kuriös ställning intager deremot N. D. Allehanda, som säger sig ifra. för försvarsväsendets stärkande och förbätt-og men deremot just nu, då tidsomständigheterna äro så hotande, att hvarje äfven den minsta stat i Europa känner sig oroad och tänker på hvad dess frid tillhörer (vi erinra bland andra om Holland, hvars ustningar N. D. Allehanda alldeles förbisgr) anjer att det vore ytterst vådligt att regerinsen disponerade öfver nägra medel till stärande af försvaret, emedan man icke kunde reta, om icke regeringen under vissa omstänligheter kunde finna sig föranlåten att insripa till Danmarks fördel! Ett i sanning errligt förtroendevotum till regeringen under m vigtig och brydsam tidsperiod. Hellre må i utsätta oss för hvilka vådor som helst, ellre må vi riskera att bli öfverfallna oföränkt, utan att vara i ringaste mån förbeedda, än att den gräsliga och obotliga olyean kunde inträffa att Danmark blefve på ågot sätt hulpet, å N. D. ÅA. säger, att vingenting föreommit, hvilket kan berättiga någon förmoan om Rysslands aktiva uppträdande på reussens sida,, så är detta 1 sanning väl rycket naivt och optimistiskt. Ryska rege— iogen låter ingen så lätt titta i sina kortz zaren är icke bunden af några formaliteter, ch vill han aktivt uppträda i konåikten i sker det utan tvifvel helt oförtänkt och å ett öfverraskande sätt. Såsom Ma, finer af vår politiska öfversigt för dar en aner man på åtskilliga andra bål) gå sympomer, som förspörjas från Rv ssland, icke ara af synnerligt lugnande Db .skaffenhet.