Aftonbladet – 4 augusti 1870, sida 2

Länsstyrelsernas första ärsväxtberättelser. Norrbottens län: Mä llöstråg — hvars odling under de senare åren småningom tilltagit, ehuru den ännu icke odlas till det omfång, som är önskligt — ser i allmänhet mycket lofvande ut, och om väderleken hädanefter och intill skördetiden blifver gynnande, bör skörden blifva god. Korn, ortens hufvudsäde, har i allmänhet ett vackert och frodigt utseende, med undantag af sådana åkrar, der antingen utsädet varit svagt eller jorden blifvit illa häfdad och dikad, hvarigenom säden visar sig tunnare samt uppfylld af ogräs. Ehuru grödan således i allmänhet står herrlig och lofvar en god skörd, beror denna sak dels på väderleken under den återstående växttiden, dels derpå, att säden intill sin mognad förskonas från frostens härjningar. Hafre, som odlas ringa för det mesta till grönfoder, lofvar god afkastning. Lin och Hampa, som ödlas obetydligt och knappt nog till husbebehof, ha på de ställen, der de växa å tjenlig jord, ett vackert och lofvande utseende. Rotfrukter, hufvudsakligen. potates, hafva en frodig växt och gifva för närvarande hopp om god afkastning. Gräsväxten är, på i god häfd varande vallar och å sidländta ängar, ymnig, hvaremot magrare och torrare vallar på åtskilliga ställen lidit af torka.