Aftonbladet – 3 augusti 1870, sida 2

Telsgrafen bringår 6ss I dag den ganska jf värkliga byheten, att engelska regeringen s örjat rusta för att upprätthålla sin neutra-!1 tet och för detta ändamål af parlamentet egärt 2 millioner pund till försvarsvörkets: tvidgande och härens ökande ined 20,000 nas Lord Russell har på samma fång ill fverhuset framiägt en bill om milisens skynd: amma beklädande. I underhuset mottogs egeringens meddelande med en storm af bi-: all. Under dessa förhållanden skall följande . ablå öfver de engelska stridskrafterna tilll ands och sjös, som meddelt3 af ån Londoborrespondent till I Indpendance belge, ej akna intresse. Han skritver: Hurna stor förkärlek vi än må hysa för on-interventionsläran — skrifver han — så illa alla våra politiska partier utan tndakag kabinettets beslut att förstärka vår förvarsposition, — Landet har aldrig varit till len grad af samma tanke som nu. Den beänkliga ställningen på kontinenten lägger slart i dagen klokheten i Gladstones andra stora parlamentariska åtgärd, hvilken tillförsäkrar oss Irlands pacifikation: den nya arrendeiagen. Aldrig ha vår örlogsflotta varit starkare. Då några fartyg, som äro färdiga att gå af stapeln, kommit i sjön, skola vi ga 31 bepansrade linieskepp och 9 tornfar.yg, oberäknadt hela flottor af obepansrade ingfartyg. Frankrike och Förenta Staterna äro långt ifran att ega så betydliga stridekrater till sjös. Amiralitetet äöar i år könstftiera Tktörligard tolf linieskepp, af hvilkå två skola bli af ett nytt och fruktansvärdt slag. Den engelska krigsflottan har, med ett ord sagdt, för att begagna förste .amiralitöts lorden Childers yttrande, aldrig befunnit sig i ett så fullkomligt effektivt skick som nu. Vårt marinartilleri lemnar ingeoting öfrigt att önska. Den nya evolutionseskader, som skulle skickas tiil de östra bafven, stannar på kanalen, Kustbevakningsfartygen skola sammandragas och bilda ytterligare en flotta å denna punkt af våra kuster. Telegrammer ha redan afsändts till Malta, Westindien och andra sjöstationer utomlands med order till amiralerne att skicka hem till fäderneslandet så många fartyg de kunna. Hvad landtarmen beträffar, så har hon nyligen blifvit förminskad med 25,009 mans Det onktadt ha vi mer än 36,000 man reguiera trupper i Storbritannien. De äro fördelade i 105 batterier artilleri, 16 regementen kavalleri och 68 bataljoner infanteri. Medreserverna ha vi en armå af mer än 110,000 man, färdig att rycka i fält. Vi ha derttötver en ånnän reservarme på 20,000 man; milisen till föts på 63,000 man; milisen till häst (yeomanry) på 15,000 man, samt de frivilliga af alla vapen, hvilka räkna nära 180,000 man effektivt. Vår anfallsoch försvarsstyrka till lands uppgår således sammanlagdt till nära 400,000 man. Hvad angår våra finanser, så ha de aldrig varit mera blomstrande; Skatterna ha i år blifvit nedsätta med mer än 4,000,000 pund st., och det oaktadt öfverstiga inkomsterna utgitterna. Conuog Wilhelms af telegrafen omnämnda amnestidekret är af följande lydelse: Till mitt folk! Då jag i dag begifver mix till hären för att med ten strida för Tysklands ärå och för bevarandet af vårt högsta goda, vill jag med mitt folks enhälliga tillgifvenhet för ögonen medgifva en amnesti för politiska förbrytelser och förseelser. Jag bar ålagt statsministeren att för mig framlägga ett förslag till kungörelse härom. Mitt folk vet med mig, att freden. icke har blifvit bruten från vår sida, men, utmanade som vi äro, hafva vi fast beslutit, att i likhet med våra fåder och med fast förtroende till Gud uthärda striden för fäderneslandet räddning. Moniteur Universel meddelar från pålitlig källa att farst Anton och prins Leopold at Hohenzollert fallit i onåd i Berlin för deras brådska att afslå anbudet af spanska kronan. Bismarck.-har. i starka uttryck förebrått prinsen, att han genom sin afsägelse gifvit Spanien anledning att draga sig ur alla förvecklingar, hvarigenom Frankrike kan kommendera öfver 100,000 man mer vid Rhein, än om det nödgats hålla en observationskår vid Pyrenerna.