Aftonbladet – 1 augusti 1870, sida 3

Article Image
Indra dem 1 deras rustningar synes Fredal hafva gått förloradt, och något annat syft kunde ett framryckande af fransmännen mo Donaulinien icke hafva. Den 2:dra elle hufvudarmen under prins Friedrich Car skall sannolikt intaga sin ställning vid mel lersta Rhein i närheten af Mainmynningen Hessen och Pfalz. Till d. 24 torde följand kårer hafva ankommit inom detta område elle åtminstone vara på väg dit: den 11:te (hes siska) kåren, den darmstadtska divisionen den 10:de (hannoveranska), den 4:de (nedersachsiska) och den 3:dje (brandenburgska kåren samt gardeskåren. Kårerna från Ustpreussen (1:sta), Pommerr. (2:dra) och Poser te) hafva sannolikt ännu icke lemnat sina istrikter. Den ostpreussiska kåren. skull: den 25 lemna sitt stånd-varter vid Wasthefloden. Konungen, hvilken likasom år 1866 förer öfverbetälet, antages komma att uppekälla sig vid 2:dra armeo. Öfverhufvud har man i mera än ett fall märkt en viss analog mellan den nuvarande sannolika fördelningen af stridskrafterna och ordningen år 1866. Ånförarne äro desamma som då, och de intaga likaledes samma ställniog i den strategiska marschrouten, i. det Herworth står på högra flygeln, krooprinsen på den venstra och prins Friedrich Carl jemte konungen i centern. Vi vilja äfven erinra om, att äfven nämnde år Herworth fick på sin del att öppna fälttåget, i det han skulle infalla i Sachsen och besätta Dresden. Detta var den första moraliska seger de preussiska trupperna tillkämpade sig, I det nuvarande kriget står samma fältherre med en betydande styrka på den till sin natur offenciva flygeln af preussarnes strategiska front; ehuru transmännen icke skynda sig mycket torde det hända att Herworth åter besätter en vigtig stad och fästning nemligen Luxembourg. Denna stad spelar i det stundande kriget en dylik roll som Dresden år 1866. Genom förlusten af Sachsens hufvudstad skulle vi hafva varit inneslatne inom den böhmiska kitteln och derigenom afskurne från hvarje offensiv rörelse på den sachsiska slätten. Om preussarne besätta Luxembourg förr än fransmännen, då är det förbi med en fransk offensivrörelse i rheinprovinsen och de afgörande slagen skola komma att utkämpas i Lothringen i stället för i Pfalz eller vid nedra Rhein. Hvad kronprinsen angår, hade han år 1866 en defensiv roll, i det hän hade till uppgift att försvara Schlesien, och det var först sedan man från preussisk sida skaffat sig visshet om att den österrikiska armens koncentreriog i Böhmen som hans arme ryckte fram till öfre Elbe. Äfven denna gång har såsom redan är nämndt kronprinsen fått på sin del en rent defensiv uppgitt. De förnämsta operationerna skola otvifvelaktigt nu likasom år 1866 komma at utföras af den förenade l:sta och 2:dra armen. Från Rheinbaiern skrifver Neue freie Pyesses militärkorrespondent den 21 Juli: Öfverallt endast trupprörelser. Från högra Rheinstranden framryeka de baierska regementena, och genom Moseldalen närmar sig de nordtyska härarne för att i förening med sydtyskarne täcka de närmast hotade landsträckorna. På de pfalziska banorna hafva för närvarande nästan alla personaltåg upphört, Nahebanan befordrade förliden natt 18 militärtåg, och i dag skall militärtransporter ske. på samma bana för hvarje fjerdedels timma. Bairarne skynda sig och vilja icke blifva synnerligen mycket efter preussarne i mobiliseringen. . Det äldre manskapet är inkalladt till de värnepligtiga af 1854, En del af det katolska presterskapet arbetar dock i stillhet för Frankrike; i S:t Ingbert lär en kalan bafva förklarat det för alla goda kaolikers pligt att träda inom skrankorna. för Napoleon, den Helige fadrens höge beskyddare. Det skall till och med hafva kommit till ett upplopp mot-de preussiska uhlaner, hvilka der förrätta gränstjensi tillsammans med. baierska chevauxlegers. Oroligheterna afiupo dock utan blodsutgjutelse. Undersökpiogar hafva dock redan blifvit började mot upphofsmänner till detta tumult, som förorsakades af arbetare, hvilka blifvit brödlösa genam kriget, och hvilkas antal i trakten af Saarbricken, Neunkirchen och S:t Inbaert anslås till 5000 personer. Arbetet har ännu hvilat endast en vecka, men nöden är redan ganska stor. Samtidigt har priset på lifsmedel stigit till otrolig höjd. eita gäller äfven om de närmaste delatne af Frankrike., I an korrespondens från Köln af den 25 Juli berättas, att stor brist på hästar skulle råda både i den tyska och den franska hären, tiv nigal krigsstyrelsen hade i Maj månad åtit ntgallsa alla sämre kavallerihästar och nödgas nu återköpa dessa till högre priser. I Belgien är all utförsel af hästar förbjuden. Schweiz har satt en så hög utförseltull på varje häst, som går till utlandet, att det lir ungefär likbetydande med ett förbud. I det danska Dagbladet skrefs förl lördag: Den preussiska flottan är, såvidt man an sluta, till en del samlad i Wilhelmshaen fy Jahdebugten, och liksom de tre kawonbåtarna, som för nägra dagar seda serade Skagen ack Kinga sö ett, Män vil ja försökt Så fram somma dit, sålunda har (enna hamn säkerligen äfven varit målet för let pansarbatteri som i torsdags observerales från Nyborg och sedermera från Fredeikshavn, liksom för den korvett, som samma ag ankom till Bältet, men i rättan tid fick sontraorder och vände om till ek Af en orrespondeas från Heppens till Weser-Zeiung Bynes, att man i söndags trodde sig ha ett franska fartyg i Nordsjön utanför hamen, och ett kanonskott från König Wilelm, som verkligen synes ligga här tillika ned öfriga pansarfartygen, kallade de officeare och matroser, som voro i land, ombord. Måhända tro prenssarna, att do, när en stor lel af den franska flottan är i Östersjön, kola kunna göra en maritim diversion från ahdebugten: : I alla. händelser skall. Frankike. natörligtvig hålla en ej obetydlig obserationseskader samlad på denna takt. Från Carjopka skrefs dea 22 Juli: Hofvgt)i eh ministrarng hå lempat Städa. Tan r er; pet eten fullt Jag anar kavalleriregeplinsts . ..ulgt utrustade efter preussiskt .-oser. Vid Phorzheim står Badens artileripark, Hela landet är besatt med badeniska, preussiska och wiirtembergska trupper. sd JA NA JR -Br Kn Bm rn KM AR rr

1 augusti 1870, sida 3

Thumbnail