Aftonbladet – 1 augusti 1870, sida 3

4, VPEREEPMIDEMISPPER SVA MVM ett tvv NVYRSeLtet SFP giften, att general Cousin-Montauban (gref ven af Palikao) skall föra befälet öfver dei kår af landstigningstrupper som skall operer: i Östersjön. — Tidningen tillägger: Grefver är, som bekant, i besittning af alla de egen: skaper som erfordras för en sådan post djerfhet, förenad med försigtighet och energi Ett preussiskt tornfartyg passerade natter mellan torsdagen och fredagen Skagen och sågs sistnämnde dag på morgonen styra: sydvestlig riktning från nämnde udde, sannolikt på väg till Jahdebugten. Det antages ha varit tornfartyget Arminius. . Er Preussisk fregatt gick äfven torsdagseftermiddagen genom Stora Belt norrut; men sedan han utanför Korsör erhållit ett telegram vände han straxt om igen. Telegrammets innehåll är lätt att gissa. Vid sin ankomst till högqvarteret förlider torsdag utfärdade kejsar Napoleon följande proklamation till Rheinarmen: Jag. ställer mig i spetsen för er till försvar för fäderneslandets ära. I skolen få att strida med en af Europas bästa härar, men I hafven äfven stått ansigt? mot ansigte med andra härar, som voro lika utmärkta, och de ha ej kunnat motstå eder tapperhet. Det skall äfven nu blifva fallet. Kriget skall. blifva långt och besvärligt, men ingenting öfvergår den uthålliga kraften hos de soldater som kämpat i Afrika, på Krim, i Italien och Mexiko. Hvar vi än sätta foten utanför vårt fäderneslands gränser, alltid finna vi våra fäders ärorika spår, och vi skola visa oss dem värdiga. Hela Frankrike följer eder med sina glödande önskningar. Hela verlden har sina blickar fästade på er; af vår framgång beror frihetens och civilisationens öde. Enhvar göre sin pligt! Drabbningarnes gud skall vara med 088! : T en korrespondens från Paris till Kölnische Zeitung af den 23 Juli skrifves: I dag eller i morgon skola officerarne af den stora generalstaben afgå till hären. De officerare, som specielt äro fästade vid kejsarens person, lemna först Paris på samma gång som han. De äro: generalerna Yoclen de Beville (af ingeniörkåren), chef för kejsarens topografiska kabinett, fursten af Moskva (af kavalleriet), storjägmästare, Castelnau (af generalstaben), Pajol (af kavalleriet), Favå (af kavalleriet) och Courson, alla kejsarens adutanter; vidare öfverstelöjtnant Tascher de a Pagerie, ryttmästaren Reffey, kaptenerna Clary, Lauriston, m. fl. — Divisionsgeneral Wimpffer skall organisera de tre nya regementena algierska tiraljörer (turcos,). Hvad mitraljöserna beträffar, som ännu så godt som endast äro kända af sina uppfinnare och lem som profvat dem, skola de vid början af fälttåget uteslutande serveras af officerare. Som det förljudes, skall Paris försättas i försvarstillstånd. Stadens portar förses med vindbroar och befästas, liksom området ring fästena rödjes, hvilket dock sker med stor skonsamhet: 1500 man af Paris brandkår ha likaledes begifvit sig till hären. I Lyon skall en preussisk officer blifrit arresterad just som han höll på att uppeckna de aftåganderegementena. Vaktgöingen i Elysee, der prinsessan Mathilde bor, Palais Royal, der prins Napoleon bor, samt de särskilta ministerierna besörjes från i lag middagen af nationalgardet. Om den franska Rheinflottiljen berättas i yyska tidningar: De flytande batterier, med vilkas hopsättande man i Strassburg är sysselsatt, :skola ej blott vara bestämda att inderlätta fransmännens öfvergång öfver Rhein, utan äfven att blokera de tyska flodiamnarna, och isynnerhet att anfalla Mainz rår vattensidan. De ha ett djup af 12 ot, hvart och ett af dem är armeradt med n kanon, och besättningen består af femton nan med en officer. Om ett nytt förstörelseverktyg som skall ;fvergå sjelfva mitraljösen berättar Journal le Rennes: Fyra batterier bombarder. ha i lessa dagar ankommit till Metz. Bombarden örhåller sig till mitraljösen som denna till lade mordvapen som föregått dem. Preusarne ha äfven mitraljöser, som dock sta ångt efter våra både hvad skottyvidd och räffsäkerhet angår, men de ha inga bomarder, och de veta allsicke hurudant detta rapen är. Dessa hemlighetsfulla och förfäriga bömbarder, som endast begagnas i det ista ögonblicket, blefvö straxt efter sin anxomst inlåsta i artillerimanågen, och ingen ick tillstånd att kömma i deras närhet. Från Metz skrifves den 22 Juli af en miliärkorrespondent: .Alla trupper hafva brutit pp i natt; de tre läger, som voro inrättade lerstädes, hafva blifvit upphäfda; hela armen ar satt sig i en framgående rörelse. Ullt eftersom händelserna börja utveckla sig, lir franska taktiken alltmera begriplig; den an sammanfattas i några få ord: det bildas vå aktionslinier, stödda af en tredje, reseren, som utgöres af gardet, Den första liien skall uthärda elden; den andra skall då pptaga den egentliga striden och stöda sig å den tredje. I fordna dagar plägade man id angreppet uppoffra ett regemente, nu blir et en-hel linie; först då krigsmaskinerna afva uttömt sin kraft, skall den egentliga triden börja. Sådant är det nuvarande sätet att föra krig. Dettå är också orsaken ill, att troppmåssorna samlas så långsamt; om sagdt, man bör framförallt åstadkomma tt absölut afgörande resultat, och man kan ara öfvertygad om, att franska armån icke elvis eller i skilda kårer skall rycka fram ot fienden. Det skall vara en mur af meniskor, hvilken fattar fast fot öfverallt, der en rycker fram, men på en vall af lik. Så ordras det ar den nyare krigsvetenskapens tora framsteg. Under framåtryckandet inga trupperna ställningar, med mellanrum, om äro utstakade med matematisk noggrann: et, Då räcca stunden är kommen. skol essa oerhörda massor utbreda sig nå I oh föra jacd gig mitraillgäserna på dö stäl-). 0, der den ena kären stöter intill den anp-. ra; derefter börjar det första slaget. Detl kall knappast räcka i sex timmar! 1 Om den tidigare skärmytslingen vid Saarlc räcken, ej att förvexla med den hvarom vårt 1 legram i dag har att berätta, skrifves från ! ämnde stad den 23:e i den der vtkommande js f I I! I ningen; I dag hert bittida på morgonen örsökte flenden, omkring en bataljon stark, tt sätta sig i besittning af. bron vid Wehren, hvilket dock ej lyckades, ty kommenantan nå föäctningan Waarlanio hada okiaslat