Aftonbladet – 1 augusti 1870, sida 3

Bref från Norge. (Från Aftonbladets Xorrespondent.) MN Kristiania den 26 Juli. Alven är har naturligtvis de under de seaste dagarne ingångna underrättelserna till den grad lagt beslag på uppmärksamheten, att blott ringa plats varit öfrig för andra tankar och intressen. Härtill kommer äfven den stillhet, som just på denna tid af året brukar inträda i alla förbållanden och som denna gång icke ens storthingsvalen kunnat fylla. En del af dessa ha nemligen skett uner loppet af försommaren, och de återstående skola till största delen bli uppskjutna till hösten, så att i Juli och Anvgusti endast ett par mindre betydande val komma att förefalla. Allt detta har nu, såsom nämndes, blifvit skjutet i bakgrunden af den förfärliga katastrof, som brutit lös på Europas politiska skådeplats. Ehuru man naturligtvis måste anse det falla af sig sjelf, att ofreden skall hållas på afstånd från våra råmärken, får döck tkrigetmellan Frankrike och Tyskland i ett afseende för oss en icke ringa betydelse, nemligen derigenom att det kommer att för vår talrika handelsflotta bereda tillfälle till riklig .oeh lönande sysselsättving på alla haf, som hennes fartyg På sina fraktresor genomkryssa. Redan förut under årets lopp har denna för vårt lands ekonomi så väsentliga inkomstkälla flödat ymnigare, än händelsen varit under de närmast föregående åren, isynnerhet derför att det lyckats redarne att genom sin bekanta strike drifva frakterna på Bottniska viken. icke obetydligt i höjden. Det vär en utsigt till ytterligare stigande, och i samma ögonblick som den nordtyska flaggan blir ett osäkert värn för fartyg och last, skall den norska naturligtvis stiga ännu mera i pris. Jag nämnde, att sjöfarten spelar en framstående roll i vår nationella ekonomi, och jag torde kanske kunna få räkna på ett ögonblicks uppmärksamhet, då jag försöker helysa i hvilket omfång detta är fallet, genom att anföra några data af detta yrkes historia och statistik i Norge. Jag anhåller, att det må betraktas såsom ett supplement till den skildring, jag sistlidne vår tog mig frihetem framställa om våra fiskerier, och såsom en fortsäktning af den summariska öfversigt öfver Norges näringsgrenar, jag har önskat att tid efter annan meddela i denna tidning. Man har uppställt flere jemförande beräknibgar öfver de särskilda ländernas handejsdottor, fartygens antal, lästetal och bemanning, och af alla dessa visar det sig, att Norge ntager en af de främsta platserna bland de sjöfarande nationerna. Enligt en nyligen af Bureau Veritas utgifven förteckning står den engelska handelsflottan öfverst med 23,165 segelfartyg (med en drägtighet, af 6,993,153 tons); dernäst komma de nordamerikanska Förenta Staternas med 7025 fartyg (2,400,607 oas)! den nordtyska 4320 fartyg (1,046,044 tons), derpå den norska med 3652 fartyg (989,882 tons), hvarefter följa: den italienska, ranska, spanska o, 3. v. Denna förteckning, om blott upptager fartyg utöfver en wiss storlek, gifver likväl icke — till och med örutsatt, att den vore alldeles korrekt — n fullständig bild af sjöfartens omfån , och van kommer väl närmare det rätta förhålandet genom att hålla sig till en i Maurice Blocks LEurope politique et sociale (18E9) ippställd lista, enligt hvilken Norge skulle rara den, fjerde i fargen hvad fartygens ana) beträffar. men deremot den andra — näst fter Storbritannien — hvad lästetalet anar, samt slutligen den första, då man jemör handelsflottans storlek med befolkningens antal. Noggrannare materialier till ex jemförelse skulle först vara att tillgå, när den statistiska öfversigt öfver alla länders sjöfart blir färdig, hvilken det kommit på Norges ott att utarbeta såsom dess bidrag till den ilmänna jemföradde statistik, man på senaste internationella kongress kom öfverens om att åvägabringa. Vi äro inne på ett säkrare område, då vi vålla oss uteslutande till den norska sjöfarens egna fa landen, hvilka blifvit belysta jendm on följd af utmärkta offviella upp.