Aftonbladet – 29 juli 1870, sida 3

så långt att vi trodde vi aldrig skulle hinna I förbi det, hvilket förde artilleri af olika slag -loch bland dem den mycket omtalade kulen ovilkorlig rysning. Den dystre konskriberade såg dystrare ut än någonsin; ehuru fransman, var han tyst, men jag kunde se I på hans ansigte, att han inom sig beslöt att betala hvad som helst för att få en vikarie. Två eller tre timmar derefter kom han in i matsalen på Nancys hotell, der jag höll på att af tre stolar reda till en bädd åt mig, den enda som fanns att få; men nu var han ej längre tyst och dyster, utan vid ypperligt lynne, ty han hade funnit en legokarl, hvilken han bjöd på qvällsvard, en bonde med löjligt utseende, mera lik en apa än en menniska, synbarligen lika nöjd med att bli skjuten, Som hans köpare att undgå det, och strålande af stolthet, då han presenterades såsom blifvande krigare. I ett senare bref, skrifvet dagen derpå, tillägger korrespondenten: Det skrytsamma talet om fälttågets utgång hör man ej af dem, som skola förrätta arbetet, det fordrar rättvisan att medgifva. Det är det icke stridande civila elementet som har så ofantligt stor tillförsigt och är så krigiskt. Jag blef mycket öfverraskad af olikheten i ton mellan Paris och Strassburg, hvilken senare stad är mycket mindre bullersam och mycket mera affärsmässig. Häri Metz är olikheten ännu märkbarare. Platsen hvimlar af officerare af alla grader och regementen, och från morgon till qväll talas det endast om militäriska ämpen. Men jag har icke förmärkt något af det skryt, som var så vanligt på boulevarderna. Det ärintet promenerande om qvällärne och inga skrik på gatorna. Hvar och en går till sina göromål med lugnt allvar och gravitetiskt, som om han fullt uppfattade storheten at det väri, Frankrike tagit om händer, samt att hvarje nerf måste ansträvgas för att utföra det segerrikt. Icke dock så, som skulle ringaste brist på tillförsigt finnas. Alla anse framgången säker, men tänka, att med en så ihärdig och stark fiende som den nuvarande preussiska armån, skall den bli mycket dyrköpt. Något at denna tillförsigt är, såsom jag föreställer mig, att tillskrifva den lifliga tron på de underverk, som kulsprutorna skola göra. Undervisning huru de skola handteras gafs i går artilleriet i Metz, och det säges vara förtjust öfver dem. Enligt franska tidningar delar kejsaren denna känsla till den grad, att man är frestad tro att kulsprutorna haft icke ringa inflytande på krigsförklaringen. Han berättas oupphörligt ha låtit föra kulsprutor till S:t Cloud för att profvas under hans egna ögon, hvarefter de oupphörligt underkastats! nya förbättringar. Mahända väntar man, att kulsprutan i detta krig skall göra samma I sprutan, hvilken man första gången såg med tjenst åt Frankrike som tändnålsgeväret gjorde . Preussen i det senaste.n De franska mitraljöserna synas i Tyskland ha väckt en ej ringa oro. Det är synbarligen för att lugna farhågorna för denna buse, som en författare i Köln. Zeitung söker bevisa att de alls icke ha någon praktisk be-j. tydelse. Han skrifver: Den franska mitrailleusen är till sin konstruktion visserligen en hemlighet, men kan i sina verkningar omöjligt vara öfverlägsen de bekanta mitrailleuserna af Clakstone och Möntigny. Till gagn och fromma för dem som under en mitrailleuse föreställa sig någonting alldeles förskräckligt, meddela vi här derom följande: Tjagu till trettio och ännu flera bakladdningsgevä:spipor bilda en knippa, som ungefär har den yttre formen af ett tjockt kanoprör och liksom detta hvilar på en lavett med hjul. De särskilda piporna laddas genom en mekanisk inrättning med patroner. Genom samma mekaniska inrättning aflossas skotten, och hylsorna, om det är metallpatroner, aflägsnas ur piporna. Patronerna ligga för detta ändamål ordnade i rader uti en låda i bakre delen af pipknippan. En vef sätter mekanismen i rörelse. Pipknippan kan medelst ett handtag vridas omkring sin längdaxel och är föröfrigt rörlig likasom ett kanonrör. Endast några pipor i sender aflossas gång efter annan till dess de blifvit upphettade. Då omvrides pipkvippan och turen kommer till andra pipor. Skottbållet är detsanima som ett infanteribakladdningsgevärs, kalibern snarare mindre än större i jemförelse med dessa, på det man må kunna använda så mycket flera pipor. Om således mekanismen är väl tänkt och utförd, så är det gifvet att en sådan maskin kan på en mycket kort tid afskjuta tusentals kulor. Men — hvarje sak har ett men, och mitrailleusen hair många sådana — det praktiska användandet at mitrailleusen, hvilken till form och storlek kommer mindre fältstycken nära och i tyngd icke gifver dem mycket efter, kan isynnerbet för transportens skull mycket sättas i fråga. Endast genom hästar kan hon fortskaffas, såvida icke 20-å 30 soldater skola göra tjenst i stället för hästar. Mitrailleusen kan icke söndertagas, åtminstone icke utan stort besvär och många omständigheter, ty dess mekanism är för ingen del enkel och, trots den största fulländning, ständigt utsatt för oregelbundenheter och störanden. På svår terräng kan hon alls icke följa nfanterikolonnerna, för hvilka hon dock är bestämd. I hundra fall, der infanteristen med fördel kan skjuta, kan mitrailleusen icke användas. Hon behöfver ett särskildt manskap till sitt skötande, och skall hon, hvilket är hennes ändamål, utslunga en bagelskur af kulor, så hehöfver hon ett mycket tort förråd af patroner, hvilka försvåra ransporten. Om -den franska mitrailleusen addades med samma slags patroner som shassepotgevären, kunde hon visserligen föres med ammunition ur infanteriets förråd, nen detta kan man icke gerna antaga, emelan vid den då nödvändiga antämdningen nedelst fjedrar mekanismen skulle blifva som ett urverk och i följd deraf alls icke erbjuda vågra garantier för varaktighet och säkeret. Det är derföre alldeles otvifvelaktigt, utt mitrailleusen laddas genom metallpatroer med centraltändsats, således med ett särskildt slags patroner, af hvilka detta vapen sålunda måste medföra stora förråd. Under det den fortskaffas, kan mitrailleusen icke skjuta. Hon hindrar infanterikoonnernas rörelse och kan i trängseln blifva NA or mr än MA a Ert — fr Br or AA RR AR AR ÖR ER KR RE RR ÖN RR FR TA Yr RR RY VR AR fr KH rr SM fell.l