Aftonbladet – 28 juli 1870, sida 3

I skulle komma att forceras. Vid Mannheim giogo fransmännen öfver Rhein under kriger 1794. 1798 och 1814. Floden har hår en bredd af blott, 500 fot och ett jemförelsevis tIringa djup. Ar 1815 gingo fransmännen öfsver Rhein vid Selz, Lauterburg och Germers,i heim, åren 1796 och 1813 vid Hiniogen tt (strax vid Basel) och 1797 vid Breisach och å ) Strassbourg-Kehl, men alltid söder om Mainz 3 loch Worms. h) Ett bref från Deutz (vid Köln) till en 11) Wien-tidning berättar, att i söndags (den 24 9 Juli) fyra preussiska armekårer (120,000 n man) skulle från Bhein-Preussen rycka sö-derut samt att i sådant fall nästan hela den ;j venstra preussiska Rhein-stranden skulle vara i ) blottad på trupper. I öfrigt råder bland min litären änvu meningsolikhet om huruvida . ISyd-Tysklands anslutning kan bli någon vinst t för Preussen eller icke. En af Times korr I respondenter yttrar i ett bref af den 20 d:s: a En blick på kartan är tillräcklig för att öfn j vertyga enhvar om att Preussens strategiska ställning blifvit gjord i hög grad svår genom Syd-Tysklands deltagande i kampen. Istälh let för en jemförelrevis kort gränslinie på 50 a I (engelska) mil från Sierk till Saarguemines, .Jsom genom ett tätt jernvägsnät är förenadt med preussiska monarkiens medelpunkt, skall r ) Preussen nu försvara en öppen linie af 200 o eng. mils längd, sträckande, sig ända ned till . Basel. Det blir derigenom tvunget att för. Idela sin styrka på en dubbel krigsskådeplats: Nord-Tyskland och Syd-Tyskland. Än värre är den omständigheten, att de tvenne ope, rationslinierna äro mycket ofullständigt förj Å Jenade genom diagonala jernvägslinier. Då hvarje nederlag i Norden och framryckandet af en fiendtlig styrka från Danmark kan , förlama Preussens bästa krafter, måste det Jalltid hafva sin största uppmärksamhet fästad på denna punkt och torde knappast bli Ji stånd att göra så utomordentligt mycket I för Syd-Tyskland, hvilket i följd häraf väl i nödens stund blir öfverlemnadt åt sig sjelf. Fransmännens portativa kanonbåtar, heter det från tysk sida, göra ej våra militärer något synnerligt bekymmer. De fordra nemligen ett djup af minst sex fot, medan öfre Rhein trån Strassburg till Germersheim i allmänhet endast har ett djup af fyra å fem fot. Men å andra sidan äro äfven de tyska Rhieinfästoimgarne sedan. länge, förberedda på ett anfall från flodsidan: Sålunda beherrskas endast vid Germersheim Rbhein af fyra strandskansar, bestyckade med refflade 24-pundingar, som genomtränga 4!2 tums pansar, medan de nämnda båtarne endast ha 113 å 2 tums pansar. Vi berättade nyligen att den preussiska pansareskader, som vid krigets början låg i Plymouth, på väg till Azorerna, vändt om och lyckats komma in i den preussiska örlogshamnen Wilhelmshafen i Jahdebugten. Bre-l mertidningarna vidhålla ännu denna uppgift. Deremo! vet en telegrafkorrespondent från . Dover till LIndependance Belge berätta, att. eskadern ännu torsdagen i förliden vecka låg qvar i Plymouths hamn. Huru härmed i sjelfva verket förhåller sig, synes ännu ej vara fullt klart. I Paris trodde man förliden måndag, att preussiska flottan lyckats uppnå Östersjön, och man beklagade mycket, att den franska först som i går skulle kunna hinna till Kattegat. Kejsarinnan gjorde i måndags ett besök ombord på flottan i Cherbourg, innan hon afseglade. Till armefältpostmästare har postdirektören Zschichner i Kiel blifvit utnämnd. Till chef för fältpolisen har blifvit utnämnd den under förra kriget använde t. d. polisdirektören Stieber och till chef för fältgendarmeriet polisdirektören Drygalsky. Konungen af Preussen har utnämnt till k. kommissarie och inspektör öfver den frivilliga sjukvården under kriget furst Henrik XI af Pless i stället för grefve Eberard Stolberg— Werningerode. Vi meddela slutligen ur en korrespondens till Times en skildring af stämningen i Paris och bland trupperna under de senaste dagarna. Korrespondenten skritver: Det skall. sannerligen bli ett krig mellan jättar. Hvarest skall den fruktansvärda kampen begynna, och när? Mången tror, att den första stora drabbnipgen skall bli i Moseldalen. Hvad angår när, så äro meningarna mycket skiljaktiga, men sannolikt blir det ej så snart, som många vänta. I den franska styrkan inbegripas 42 batterier kulsprutor. Stora förhoppningar sättas på detta vya och mördande vapen, och man har med ifver bedrifvit tillverkningen af sådana. Sex afgiogo på östra jernbanan i går morgon. Det är denna vapenarts stab, som — berättar en tidniog — fått i uppdrag att reparera och vidmakthålla de tyska jernvägslinierna i den franska armens rygg, alltefter som hon rycker framåt. Flere tusen hästar ha reqvirerats från omnibusbolaget för att användas för detta vapen. Vi ha dessutom hört sägas, att hyrkuskbolaget i Paris förlorat 1500 af sina kuskar, hvilka blifvit inkallade till krigstjenst i reserven eller i det mobila nationalgardet. Ogonblicket för en armås utryckning till strid i ett främmande land är i allmänbet icke gynnsamt för att iakttaga hennes uppförande och disciplin. I hafven hört, att många af de kårer, som afmarscherat från Paris, antingen tilihörande garnisonen eller ankomna från qvarter på några mils afstånd, icke visat sig till sin förmån. Ganska många sågo nedslagne ut, och icke få voro berusade. Detta är icke öfverraskande. De stackars karlarnes vänner och slägtingar strömma till för att taga afsked af dem och gråta och jämra sig öfver dem, som om de ginge en viss död till nfötes, och soldaten öfverväldias af deras smittosamma bedröfvelse och äller ofta i hopens åsyn tårar, men säkerligen icke af motvilja för ett fälttågs faror. Sjutton af mina slägtingar kommo för att taga afsked af mig, förklarade en officer här om dagen. Alla voro qvinnor och allesammans greto. Hvad kunde jag välgöra? Jag storgret jag också. Mycken välmenad, men I temligen öfverdrifven välvilja visas soldaterna och officerarne af de civila, som bjuda dem på dryckesvaror, ofta till öfvermätt. Halfva antalet af våra soldater äro druckna,, sade Ten officer för några dagar sedan, då han stod vid sin bataljon på bangården, och onekligen l voro ganska många mycket berusade och litet hkaullarssamma TT tt vlioct Äfnrarcoannanda måsta